Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Hållbar renovering i Tjärna Ängar

21 december 2017
huvudbild_tjan
I byggnaden på Kornstigen 25 finns 36 lägenheter. Foto: Annelie Björling
Det kommunala bostadsbolaget i Borlänge och forskare samarbetar i ett pilotprojekt för att halvera energianvändningen vid renovering av flerbostadshus. Målsättningen är att uppnå ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Bostadsbolaget Tunabyggen genomför en storsatsning och upprustning av stadsdelen Tjärna Ängar. I området som byggdes under åren 1965 - 1975 finns 40 byggnader med cirka 1 300 lägenheter. Renoveringen startade 2015 och beräknas pågå till 2030.

I ett pilotprojekt samarbetar Tunabyggen med forskare från Högskolan Dalarna för att på ett varsamt sätt halvera energianvändningen. I slutet av november, i samband med en konferens för det nationella forskningsprojektet SIRen, presenterades pilotprojektet.

Förändring till trygg stadsdel

Det är svårt att beräkna hur många som bor i Tjärna Ängar. Den officiella siffran är 3 000, men i praktiken kan det röra sig om 10 000 invånare. Tjärna Ängar är ett mångkulturellt och socialt utsatt område som ofta väcker starka reaktioner.

–  Många har åsikter om Tjärna Ängar. Speciellt de som själva inte bor där, säger Tunabyggens VD Jörgen Olsson.

Han betonar att det absolut går att förändra ett utsatt område, hitta jämvikt och därmed minska utanförskap.

– Det är en långsiktig förnyelseprocess att skapa en levande och trygg stadsdel med hög livskvalitet. Jag vill att människorna ska kunna känna sig stolta över att de bor i Tjärna Ängar.

Byggnader före renovering Byggnader före renovering. Foto: Amir Sattari

Samarbete med forskare

Syftet med pilotprojektet är att genom varsam energieffektiv renovering nå den nationella målsättningen om halverad energianvändning. Insatserna ska också vara ekonomiska och leda till förbättrad komfort för hyresgästerna.

– Alla är mycket engagerade. Vi är stolta över samarbetet och det betyder mycket för Högskolan Dalarna. Under projektet har det varit viktigt att söka lösningar för rimliga kostnader och samtidigt minimera störningarna för de boende, säger Martin Bergdahl, biträdande projektledare och senior professor.

Martin Bergdahl Martin Bergdahl, biträdande projektledare. Foto: Annelie Björling

Nytt modernt värmesystem

I byggnaden på Kornstigen 25 som ingår i pilotprojektet finns 36 lägenheter och energianvändningen var 154 kWh/kvadratmeter och år (exklusive hushållsel.) Målsättningen är att genom projektet halvera energianvändningen och simuleringar visar att det är möjligt.

Före renoveringen användes F-ventilation och fjärrvärme. Värmesystemet med enrörssystem krånglade och den obligatoriska ventilationskontrollen var inte godkänd.

Efter renoveringen finns tilläggsisolering på vind, nya fönster och nya vattenblandare installerade. Skalåtgärder på utfackningsväggar är gjorda och det finns frånluftsvärmepump (FVP). Värmeåtervinningen sker via växlare och värmepump.

Jonn Are Myhren Jonn Are Myhren, projektledare. Foto: Annelie Björling

– Det nya värmesystemet är ett lågtemperatursystem med moderna tilluftsradiatorer och värmeåtervinning med värmepump. Ledningsdragningen sker genom sopnedkast. Det ger fördelar både i form av lägre kostnad och lägre resursanvändning. Störningarna för de boende eller ingrepp i lägenheterna är betydligt mindre eftersom inga nya kanaler har byggts, säger Jonn Are Myhren, projektledare och forskare inom Energieffektivt byggande.

Ytterligare två byggnader i området har renoverats med andra systemlösningar för jämförelse.

Energidilemma drabbar kvinnor

Energi kan sparas bland annat genom att reglera de boendes förbrukning av uppvärmning och tappvarmvatten (låsbart termostatreglage, snålspolande utrustning i kök och badrum etc.)

När det gäller inomhustemperatur så används normenlig branschstandard angiven av Boverket. Risken finns att standarden inte är fullt anpassad till olika hyresgästers kulturella skillnader och behov.

Kvinnor är största förlorarna i lokalt energidilemma
Anette Henning, ansvarig för boendestudien i projektet

– I intervjuerna innan renoveringen framkom att kvinnorna frös betydligt mer än männen. Kvinnor är största förlorarna i lokalt energidilemma, säger Anette Henning, docent i socialantropologi och ansvarig för boendestudien i projektet.

Det gäller att hitta en fungerande balansgång mellan olika intressen och en viktig målsättning med projektet är just att öka värmekomforten för de boende.

Funktionellt utan lyx

Visningslägenheten med vitmålade väggar ger ett fräscht helhetsintryck. Lägenheterna har fått nya fönster, engreppsblandare, ny fläktkåpa i köket, nya lägenhetsdörrar, nytt elsystem enligt svensk standard, ny ventilation, nya balkongfronter, nya radiatorer och värmesystem samt nytt badrum med bytta avloppsstammar.

– Utgångspunkten är att behålla det som är funktionellt och bra i lägenheterna och byta ut det som behövs. Det handlar inte om någon lyx, säger Maria Mårds, byggprojektledare på Tunabyggen.

Trivsel i modulhusen

Målsättningen från början var att hyresgästerna skulle kunna bo kvar under hela renoveringen. I ett av de renoverade husen bodde de också kvar. I de två andra husen flyttades de boende till modulhus i området. Det var bytet av stammarna i badrummen och tidsplanen som orsakade evakueringen. Både tid och pengar sparades genom evakueringen. Alla flyttade sen tillbaka och de fick också en hyreskompensation för besväret.

Modulhusen Modulhusen användes vid evakueringen. Foto: Amir Sattari

 

Det visade sig till och med att en del hyresgäster trivdes så bra i modulhuset att de ville stanna kvar efter renoveringen! De uppskattade gemenskapen i modulerna, men också möjligheten till individuell reglering av värmen.

Kommande steg

Nu kommer uppföljning att ske av målsättningar. Nya mätningar ska göras av process, energi, komfort och kostnader. Dessutom blir det fler intervjuer av hyresgäster inför slutrapporten i sommar.

Dessutom blir det, enligt Byggprocessmätning, ett uppföljande seminarium för att bedöma aktörernas delaktighet. En rekommendation ska ges inför den fortsatta renoveringen av de 37 husen inom området.

Förhoppningsvis kommer erfarenheterna från projektet också att leda till att ännu fler flerbostadshus runt om i landet kan energieffektiviseras på ett ekonomiskt, varsamt och hållbart sätt.

FAKTA Kornstigen 25

Var: Kornstigen 25, Borlänge

Byggår: Byggnaden finns i området Tjärna Ängar som byggdes under 1965 - 1975.

Syfte: Att genom varsam renovering halvera energianvändningen.

Forskningsprojektet:

  • Testobjekt i fullskala med 36 lägenheter (pilotrenovering i bestånd på totalt 40 byggnader)
  • Byggnaden och dess boende följs i totalt fyra år genom byggprocessens alla steg
  • Tvärvetenskaplig forskning – alla hållbarhetsaspekter analyseras
  • Ytterligare två byggnader renoveras med andra lösningar för jämförelse.

Finansiering: Energimyndigheten finansierar projektet inom E2B2 programmet.

Samverkan: Högskolan Dalarna och Tunabyggen genomför projektet i samverkan med Acticon AB, ByggPartner AB och branschnätverket ByggDialog Dalarna.

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne