Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Så blev renoveringen energieffektiv

28 oktober 2020
huvudbild_jam
Jonn Are Myhren är docent i byggteknik vid Högskolan Dalarna och har varit projektledare för forskningsprojektet. Foto: Brinner AB
Ett tvärvetenskapligt forskarteam utvecklade tillsammans med Tunabyggen i Borlänge en process för att renovera varsamt och kostnadseffektivt till nära noll-energinivå.

I forskningsprojektet Varsam energieffektiv renovering – Tjärna Ängar renoverades tre från början lika miljonprogramshus med tre olika renoveringspaket. Huvudfokus var att jämföra olika värme- och ventilationssystem. Syftet var att skapa ett exempel på energieffektiv renovering av miljonprogramshus.

Jonn Are Myhren är projektledare och docent i byggteknik vid Högskolan Dalarna.

– Målet var halverad energianvändning med fokus på social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet för att skapa en levande och trygg stadsdel, säger han.

sidobild_jonn-are-rot Jonn Are Myhren. Foto: Brinner AB

Husen värmdes före renoveringen med fjärrvärme och hade bara frånluftventilation utan värmeåtervinning. I starten av projektet installerades energimätare för värme, varmvatten och fastighetsel i de tre husen.

Prioritera skalåtgärder

Den köpta energin för att värma och driva husen före renovering var runt 150 kWh/kvadratmeter. Byggnaderna använde lite olika energimängd.

På alla tre husen sattes nytt sadeltak med utökad tilläggsisolering på vinden. Fönster byttes och i kök och toalett byttes blandare till snålspolande varianter.

– En viktig slutsats är att renoveringar bör prioritera skalåtgärder och därefter följer olika värme- och ventilationslösningar, säger Jonn Are Myhren.

En viktig slutsats är att renoveringar bör prioritera skalåtgärder och därefter följer olika värme- och ventilationslösningar
Jonn Are Myhren

Han menar att det är centralt att skapa en byggnad med lågt energibehov, men även att säkerställa flexibilitet i systemval inför framtiden.

De testade lösningarna

Testhusen i projektet, är liksom de andra byggnaderna i området Tjärna Ängar, lamellhus med tre våningar, fyra trapphus och 36 lägenheter med en total boarea på 2665 kvadratmeter.

Hus A fick utöver skalåtgärder en inverterstyrd frånluftsvärmepump (FX) kompletterad med tilluftsradiatorer som förvärmer den inkommande luften.

Hus B fick byta till tryckstyrda frånluftsfläktar och tilluftsradiatorer.

I hus C installerades en mer komplex mekaniskt balanserad ventilation med värmeåtervinning (FTX).

Inte lönsamt med FTX-lösning

Resultatet visade att åtgärderna i Hus A gav en rejäl sänkning av köpt energi, från 146 till 66 kWh/kvadratmeter. Byggnadens primärenergianvändning minskade från 134 till 75 kWh/kvadratmeter. Ur ett livscykelperspektiv sänktes klimatpåverkan markant. Det förutsätter dock att elen till pumpen produceras på ett miljöriktigt sätt för att lösningen ska betraktas som ekologiskt hållbar. Tilluftsradiatorerna medförde en positiv komfortförbättring i lägenheterna så att komfortzonen utökades och ytorna nära det tidigare dragiga ytterskalet kunde utnyttjas bättre.

I Hus B konstaterades det att enbart skalåtgärder och frånluftsventilation troligtvis kommer klara framtida krav i BBR. Passiva skalåtgärder kommer alltså relativt sett bli lönsammare än system med värmeåtervinning som kräver el ur ett primärenergiperspektiv.

Hus C med FTX-lösningen bedömdes däremot som minst lönsam och orationell för denna typ av miljonprogramshus. Investeringskostnaden för FTX blir stor på grund av krångliga ingrepp i lägenheterna. Finns det däremot särskilda krav på luftrening eller termisk komfort är FTX det naturliga valet, menar Jonn Are Myhren.

Smarta styrningssystem

– Framöver tror jag på att användningen av smarta styrningssystem för ventilation och värme kommer att öka. Som ett alternativ till FTX kan man behålla frånluftssystemet och lägga till smart styrning med sensorer. Att "hushålla med ventilationsflödet", det vill säga ventilera mindre när ingen är hemma och mera då det verkligen behövs, blir ett mer kostnadseffektivt sätt att spara energi och skonsamt för de boende, säger Jonn Are Myhren.

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne