Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Magistratshagen vädrar ny luft

date dummy
Magistratshagen och Stolplyckan. De nyrenoverade husen, till vänster, har nytt klimatskal, nya tekniska installationer, nyanlagda planteringar och nytt namn. Ändå är kärnvärden och uttryck från ursprungsområdet, till höger, omsorgsfullt bevarade. Foto: Anna-Klara Aspegren samt Stångåstaden
Kraftiga regn blev droppen för husen i Magistratshagen. När bostadsbolaget Stångåstaden undersökte problemen hittade de klendimensionerade system och byggslarv som orsakat skador på stommen. Efter totalrenoveringen mår byggnaderna bättre än någonsin.

Det blir allt tydligare att vi måste anpassa oss till ett förändrat klimat. Högre utomhustemperaturer och kraftiga regn och vindar utsätter byggnader och konstruktioner för mer massiva påfrestningar än tidigare. Just ett sådant oväder var en av flera anledningar till att kommunala bostadsbolaget Stångåstaden var tvunget att på allvar ta ett helhetsgrepp om husen på Föreningsgatan.

De sex punkthusen på vardera fem våningar är en del av ett större område. Det ritades och projekterades 1980 av arkitektduon Höjer-Ljungqvist och ligger idylliskt intill en uppvuxen park i utkanten av centrala Linköping. Då hette allt Stolplyckan och omfattade även de hus som numera är ett internationellt känt och välfungerande kollektivboende.

Riva eller renovera

Vid undersökningar inför renoveringen fann man olika typer av brister. Dessa grundade sig främst i rent byggslarv.

– Tänk, att ett litet moment av mänskligt slarv kan orsaka såpass stora skador på stommen, säger Lars-Göran Wirsén, chef för fastighetsförädling på Stångåstaden som berättar om projektet.

Även om det fanns enstaka boende som påpekat att de kände obehag som möjligen var relaterade till inneklimatet så var det skadorna på stommen och klendimensionerade rörsystem som satte igång renoveringsprocessen.

Först väcktes frågan om man till och med skulle riva husen, men värdet att bevara vägde tyngre och ganska snabbt övergick planerna till att renovera, trots att det skulle bli ett mycket omfattande projekt.

– Som kommunalt fastighetsbolag har vi ett ansvar att bevara och respektera etablerade bostadsområden. Det finns en emotionell laddning som man måste ta hänsyn till, berättar Lars-Göran Wirsén.

– Och skulle vi nu renovera så skulle vi säkra upp ordentligt. Allt skulle bli bra gjort.

Systematisk totalgenomgång

– Efter att vi fått klartecken från byggnadsnämnden jobbade vi oss systematiskt genom husen. Våra viktigaste mål var att energieffektivisera och åtgärda de byggnadstekniska brister som vi hittat. Här fanns många saker som behövde åtgärdas, så vi blåste allt ända in till stommen, berättar Lars-Göran Wirsén.

Vi hade även andra mål, som att skapa ett nytt område av de renoverade husen. Detta för att ge hyresgästerna en starkare identitet, precis som kollektivet redan har, och skilja de båda boendeformerna åt. Därför bestämde vi oss även för att döpa om de sex punkthusen till Magistratshagen, efter det intilliggande grönområdet.

Husen är byggda med kaseinbaserat flytspackel, vilket var vanligt på 1980-talet, och första frågan blev om man skulle bila bort det. Men det föll bort så snart man konstaterat att det hade förenat sig med konstruktionsbetongen. Nästa fråga var om ventilationsanläggningen som skulle motverkar flytspackelångorna fortfarande behövdes.

– Men eftersom ingen kunde garantera att kaseinet var inaktivt för gott, så tog vi det säkra före det osäkra och behöll anläggningen, berättar Lars-Göran Wirsén.

Murbrukstungor transporterade fukt

Nästa stora åtgärd var klimatskalet. Fasad, isolering, fönster och tak – allt behövde bytas ut och förbättras. Tegelfasaden var slarvigt gjord. Överflödigt murbruk hade inte skrapats bort utan hängde som tungor på insidan och stötte mot stommen. Dessa fungerade som ledande bryggor av fukt över dräneringsspalten och in mot yttre gipsskivan.

– Det var bara att plocka ner teglet. Och då uppdaterade vi samtidigt utseendet, med arkitektens goda minne. Nu är husen putsade och har en fungerande dräneringsspalt mellan fasad och isolering. Vi utökade isoleringen till 320 millimeter från tidigare 120, som ett led i vårt energieffektiviseringsmål. Detta gör att hela husets yttermått ”växte”, men profilen är den samma, berättar Lars-Göran Wirsén.

Dessutom har man sett till att ha 70 millimeters installationsutrymme från insidan så att hyresgästerna kan skruva upp tavlor och fästa tyngre föremål i väggarna utan att nå in och skada plasten och därmed också isoleringen.

FTX och rätt rör

En av de avgörande faktorerna för energieffektiviseringen i husen var installationen av FTX. Innan renoveringen hade ventilationen inte fungerat tillfredsställande, vilket visade sig bero på feldimensionerade rör. Nu ligger alla rör – i rätt dimension – i nya schakt i huset. Anläggningen styrs centralt, vilket Lars-Göran Wirsén menar är att föredra, eftersom fastighetsskötaren då har en bättre överblick, än om varje hyresgäst ska sköta montering av filter och annat själv.

Men för att tekniken ska fungera perfekt måste de boende få kunskap och information om hur man hanterar den. Det handlar i första hand om en mental inställning och om att förändra ett invant beteende, som hur och när man vädrar och om att inte höja värmen på elementen.

– Tilluftsdonens placering inomhus är också avgörande. Om de sitter så att de blåser luft rakt på en säng eller en soffa så finns risken att hyresgästen täpper till dem för att slippa drag. Det spelar ingen roll hur avancerat systemet är för då påverkas inomhusklimatet i lägenheten. Som installatör får man försöka se en framtida möblering framför sig för att hitta bästa plats att montera upp den på.

Utbildning i att bygga tätt

Nya fönster med stålstomme och bra u-värde monterades också in. Allt för att skapa täthet och en balans som i slutändan skulle leda till både lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat. För att lyckas fick alla hantverkare och inblandade platschefer genomgå en utbildning i hur man bygger passivhus för att lära sig vikten av att allt blir tätt – och rätt.

2014 stod sista huset i Magistratshagen färdigt. Förutom att byggnaderna nu är renoverade från stommen och utåt så är trapphusen uppsnyggade, hissarna är bytta och ytorna mellan husen har ramats in med nyanlagda rabatter och bra belysning.

De boende har fått lägenheternas ytskikt renoverade och kunnat välja bland annat golv, köksluckor och badrumskakel och klinker. I den tidigare så stora klädkammaren har fastighetsägaren installerat en tvättstuga så att det finns inne i varje lägenhet.

– Vi uppnådde vårt mål att sänka energiförbrukningen i husen. Dessutom förbättrades inomhusklimatet när temperaturen blev jämnare. Flera av de övriga åtgärderna har också avsevärt höjt trivsel och bekvämlighet för våra boende, konstaterar Lars-Göran Wirsén.

FAKTA Magistratshagen

Byggår: 1981

Om- och tillbyggnadsår: 2009-2014, i tre etapper

Antal lägenheter: 110 (majoritet 2 rok - 4 rok samt 6 st 5 r o k)

Omfattning renovering: fasad, tak, fönster, hissar, konvertering av ventilation till FTX, stambyte, värmesystem, samtliga ytskikt, tvättstugor i alla lägenheter, balkonger.

Genomförande: Första etappen som partnering och de andra två som generalentreprenad.

Total produktionskostnad: 1,8 mkr/lght eller 21 874 kr/kvm (inkl entreprenadkostnad, byggherrekostnad samt hyresförluster, evakueringskostnader, ersättningar till hyresgäster med mera)

Total energibesparing: 696 800 kWh (el: 15 800 kWh/värme: 681 000 kWh). Beräknad besparing var 669 000 kWh.

Källa: Stångåstaden
Lars-Göran Wirsén är chef för fastighetsförädling på Stångåstaden. Han har följt Magistratshagen från rivningsobjekt till nyrenoverat.
OM Spara energi och få bättre luft – Gör som Stångåstaden

Utbilda hantverkare och platschefer i hur man bygger tätt

Informera hyresgäster om användarbeteende

Anpassa rördimensionen för ventilationssystemet

Installera och trimma in FTX

Tilläggsisolera

Montera energisnåla fönster

Skapa installationsutrymme i lägenheten

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
;