Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Renovering ger liv åt kulturhistoriska värden

date dummy
scenkonstmuseet, fasad
Den vackra kulturhistoriska byggnaden är intakt på utsidan. Men innanför de tjocka murarna pågår febril verksamhet för att installera Scenkonstmuseet i de nyrenoverade lokalerna. Foto: Tobias Sterner
Renoveringen av Kronobageriet blev ett arkitektoniskt och antikvariskt äventyr. Följ med från 1600-talsoriginalet via en mycket tidstypisk 70-talsrenovering till dagens trender och teknik.

Det syns inte på utsidan. Kronobageriet står stadigt på tomten i hörnan Sibyllegatan och Riddargatan i Stockholm, precis som det gjort sedan 1600-talet. Det enda helt nya som bryter av den vitputsade fasaden byggnadens ny entré, med svart skärmtak och svarta sidstycken som harmonierar med de gamla fönsterluckorna av svartplåt.

Bevarar värdefulla spår

Men inne i de nyrenoverade lokalerna pågår febril verksamhet. Här har kunniga och kreativa yrkesmänniskor anpassat en fyrahundraårig byggnad till den nya hyresgästen Scenkonstmuseets behov av modern teknik och installationer. Samtidigt som man bevarat både originalet och de värdefulla spåren från ett antal renoveringar genom seklerna.

– Renovering är alltid en värdering, menar Anders Bodin, arkitekt och kulturarvsspecialist på Statens fastighetsverk, SFV, som funnits med vid renoveringen och som i sitt arbete använder lika delar faktabaserad kunskap och erfarenhet som hänsyn till olika tiders tycke och trender.

Trend att återbruka hus

Just nu lever vi i en tid då trenden talar för gamla kulturhistoriska byggnader, åtminstone de som ligger centralt i attraktiva områden och stadsdelar. Fram till tidigt 1960-tal ansågs rivning vara lösningen för att ge plats åt nya verksamheter. Så sakta började man sedan tänka om och förstå vidden både av att bevara och att återbruka.

– År 2015 månar man om det riktigt gamla. Men i den här renoveringen var det helt klart svårast att försvara det som låg oss närmast i tiden, nämligen 1970-talsavtrycken. Jag brukar säga att det finns en 40-årskris för arkitektur. Kommer man bara över den så inser man vilka värden även den tidsepoken har.

Att förhålla sig till 70-talet

I uppdraget från SFV stod det "I hyresgästanpassningen ingår att förhålla sig till 1970-talsrenoveringarna...// samt till ursprungsbyggnaden från 1600-talet. Huset ska efter renoveringen få ett bättre flöde för besökarna…// Invändigt kommer SFV också byta till energibesparande ventilationsaggregat och modernisera elsystemet."

De tydligaste exemplen i Kronobageriet som krävde antikvarisk bedömning var en äldre stålförstärkning av träkonstruktionen mitt i ett blivande utställningsrum. Dessutom färgsättning och dekorationer från renoveringen 1974.

stankmaleri Stänkmåleri av konstnären Gösta Wessel. Foto: Tobais Sterner.

– Stålförstärkningen är resultatet av ett tydligt behov. Ur restaureringsideologisk synvinkel ska den alltså bevaras. Däremot fick vi kämpa lite hårdare för att bevara det måleri som omger hissarna på alla våningsplan. De är utförda av konstnären Gösta Wessel i en mycket genomtänkt, tidstypisk stänkmåleriteknik och har ett högt konstnärligt värde.

Berättar historian bakom

När det gäller väggfärgerna i ljust rosa eller beige med en avvikande kall, grönblå nyans som kontrast, gällde samma sak: det var ett mycket tidstypiskt val vid 70-talsrenoveringen och var dessutom fortfarande i bra skick.

Dörrarna mellan lokalerna, som tillverkats efter förlaga av arkitekten Sigurd Lewerentz, justerades för att skapa det efterfrågade besökarflödet i huset. För att få fri sikt fick man göra ett val som bestod i att ta bort det ursprungliga mittstycket i glasdörren. Upplevelsen av rummen innanför blev både öppnare och mer effektfull. Det var dock ett av de svåra val mellan funktion och bevarande som hör vardagen till för en kulturarvsspecialist.

– Mitt jobb går ofta ut på att berätta om historian bakom. Då sätts arkitektur, utsmyckningar, färgval och materialval i ett sammanshang som förklarar deras värde. Utan äkthet och slitage förlorar rummen känsla och historia.

Bevaka blandningen

Anders Bodin ser en minskande vilja att bevara gamla byggnader, även om de håller en hög byggnadsteknisk kvalitet.

– Vi har fortfarande svårt att se betydelsen av byggnader från vår egen närtid. Just nu rivs många kontor och industrilokaler runt om i landet för att de har spelat ut sin ursprungliga roll. Det bästa vore att återbruka och bevara blandningen i staden.

FAKTA Kronobageriet

Hyresgäst: Scenkonstmuseet

Byggherre: Statens fastighetsverk

Generalentreprenad: Q-gruppen

Bruttoarea (BTA): 5 700 m2

Byggår: 1645

Om- och tillbyggnadsår: 1720, 1978, 2015

Omfattning av renovering: Nya ytskikt, nya installationer, tillgänglighetsanpassning

LoU-upphandlat pris: 26,2 Mkr

Källa: Statens Fastighetsverk
OM

1640: Byggdes som två fristående provianthus.

1719: Husen byggdes ihop med nytt bageri.

1848: Kök, matsal och gymnastiksal inhystes åt Svea Artilleriregemente.

1928-1929: Renovering, grovslamning av yttermurarna i nationalromantisk stil.

1958: Bageriverksamheten upphörde.

1974: Arkitekten Kjell Abramson projekterar ombyggnad.

1979: Musik- och teatermuseet flyttar in.

2000-tal: Fasadputsen renoveras, huset fick tillbaka sin originalfärg.

2014-2015: Invändig renovering, tillgänglighetsanpassning, energieffektivisering.

2016: Scenkonstmuseet öppnar.

Övrigt: Kronobageriet är Stockholms äldsta bevarade industribyggnad. Som mest bakades 40 000 om dagen.

Källa: SFV
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar