Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Fast pris i komplex renovering

date dummy
scenkonstmuseet_lokal
Renovering av gamla hus är alltid en resa mot det okända. Att få moderna installationer att passa in och fungera i en 1600-talsmiljö kräver flexibilitet från både uppdragsgivare, projektörer och entreprenörer. Foto: Q-gruppen
Renoveringen av Kronobageriet för Scenkonstmuseet blev en lärorik resa för alla inblandade. Från frontalkrock till kreativt samarbete och ett slutresultat som alla är stolta över.

Att ta sig an en renovering av ett 1600-talshus till fast pris visar på mod eller dumdristighet. När inte en vinkel är rät, inte ett mått är säkert och ingen har en aning om vad som döljer sig i de tjocka väggarna så är det minst sagt en utmaning.

Renoveringen av Kronobageriet i centrala Stockholm till nytt Scenkonstmuseum blev mycket riktigt en lärorik resa för alla inblandade.

Så hur förhåller man sig till ett fast pris och tickande klocka i ett renoveringsprojekt som hanterar svårbedömda åtgärder och ingrepp i ett hus som inte har en enda rät vinkel?

sabina-granath-ny Sabina Granath, affärschef Q-gruppen. Foto: Privat

– Det var ett spännande uppdrag. Det började med en frontalkrock och slutade i ett mycket välfungerande och kreativt samarbete, berättar Sabina Granath, affärschef på Q-gruppen, det företag som vann LoU-upphandlingen.

Låsning från start

Det första Q-gruppen gjorde när de skrivit avtal våren 2014 var att kalla till stormöte. I ett så komplext renoveringsprojekt som Kronobageriet är det särskilt viktigt att gå igenom alla handlingar med projektörer och byggherre. Det skulle komma att röra upp starka känslor.

Q-gruppen ansåg att det fanns oklarheter som både skulle bromsa tidplanen och kosta mer än beräknat. De menade att projekteringen var felaktig och omöjlig att genomföra. Projektörerna å sin sida försvarade sitt arbete. Det uppstod en total låsning redan i uppstartskedet.

– Vi höll på och stångades i flera veckor kring projekteringen. Hur kunde de göra som de gjort? undrade vi. Med lite perspektiv såhär i efterhand, så förstår jag ju att det var en väldig massa faktorer som inte gick att förutsäga, men det var en jättejobbig tid, berättar Sabina Granath.

Gemensamt synsätt

Q-gruppen hade ett fast pris och en tidplan att förhålla sig till och uppdragsgivaren Statens fastighetsverk hade en budget att hålla, men parterna kom ingen vart. Det gick så långt att Q-gruppen anmälde hinder. Först då kom projektörerna tillbaka till förhandlingsbordet och samtalen kunde starta på nytt.

– Det som hände då var avgörande för projektet. Vi hade rannsakat oss själva om vad vi tyckte var fel och varför. Dessutom hade vi förslag på hur vi skulle kunna lösa det. Även projektörerna ville gå vidare i projektet. Vi fick förståelse för varandras åsikter och respekt för varandras yrkeskunnande och plötsligt hade vi hittat ett gemensamt synsätt på arbetet.

Hitta lösningar skapar engagemang

Ekonomin påverkades givetvis också av den inledande förseningen samt av de oförutsägbara hinder som uppstod under arbetets gång. Sabina Granath menar att uppdragsgivaren visade både kreativ och ekonomisk förståelse, vilket var en förutsättning. Genom ekonomiregleringar och regelbundna avstämningsmöten kring budget kunde arbetet fortsätta.

– På flera plan utvecklade sig projektet till att bli ett samverkansprojekt där vi löste mycket på plats när vi stötte på hinder. Det är ju detta som är så intressant att jobba med gamla hus! Det händer hela tiden saker som gör att man måste klura ut och hitta en lösning på tillsammans. Det gjorde också att alla blev väldigt engagerade och i efterhand också mycket stolta över sin insats, säger Sabina Granath.

Projektera parallellt

Sabina Granath har erfarenhet från både beställarsidan och entreprenörssidan och tycker att en upphandling mot budget kan vara en bättre idé, särskilt i svårkalkylerade uppdrag. I renoveringen av Scenkonstmuseet förlorade projektet tid på grund av meningsskiljaktigheterna inledningsvis. Som tur var vände projektet till det positiva. När arbetet var slutfört i augusti i år och byggnaden överlämnades till verksamheten, så var det med gott resultat och en bra laganda mellan de inblandade.

– Jag tror att det är värdefullt att projektera parallellt med produktion, särskilt när det gäller byggnader som är oförutsägbara. Och att våga prata partnering. Det vinner man på.  

FAKTA Kronobageriet

Hyresgäst: Scenkonstmuseet

Byggherre: Statens fastighetsverk

Generalentreprenad: Q-gruppen

Bruttoarea (BTA): 5 700 m2

Byggår: 1645

Om- och tillbyggnadsår: 1720, 1978, 2015

Omfattning av renovering: Nya ytskikt, nya installationer, tillgänglighetsanpassning

LoU-upphandlat pris: 26,2 Mkr

Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar