Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Varsam renovering av stadsmuseum i tiden

30 april 2020
Efter fyra års renovering är Stadsmuseet klart. Sara Claesson, museichef och Frida Starck Lindfors, antikvarie tar emot i det tillfälligt corona-stängda museet. Foto: Tobias Sterner
Att renovera ett äldre museum eller annan värdefull kulturbyggnad har sina utmaningar. – Den största lärdomen vi gjort är att aldrig ha bråttom med ett gammalt hus. Det är som att öppna en skattkista, man vet aldrig vad den innehåller.

Så sammanfattar Stadsmuseets chef Sara Claesson renoveringen av Stadsmuseet i Stockholm, vilket är landets största kommunala museum med 300 000 föremål och 25 000 konstverk.

– Man måste vara beredd på allt oförutsett som kan och kommer att hända i en sådan här gammal kulturbyggnad. Man måste ta höjd för att så här gamla hus uppför sig på sitt helt egna sätt, säger Frida Starck Lindfors, antikvarie och utställningsproducent.

Vilka är riskerna här menar ni?

– Man gör en projektering av huset och sen när man börjar gå in i väggar och rum så ser det inte ut så. Det finns inga riktiga ritningar eller ens dokumenterat vad som gjorts i det här huset som ju är 350 år, säger Sara Claesson.

Det blev ju inte alls som vi hade tänkt oss. Vi i personalen fick flytta in i en byggarbetsplats.
Frida Starck Lindfors, antikvarie

Platsen för Stadsmuseet är speciell med Slussen och Katarinahissen som närmaste grannar. Vanligtvis är utsikten över vattnet en av Stockholms vackraste, men nu döljer den sig delvis bakom ombyggnaden av Slussen. När den är klar kommer man kunna se den omtalade guldbron som forslats ända från Kina.

Corona-stängt för besökare

När vi tas emot i museet av Sara Claesson och Frida Starck Lindfors har här varit stängt för besökare i exakt en månad.

– Det gick från en dag till en annan, plötsligt skulle allt stängas ner. Vi hängde inte riktigt med, säger Sara Claesson.

Men när de väl landat visade sig stängningen även innebära en välbehövlig tid av återhämtning efter intensiva år av renovering. Nu får de tid att slutföra alla de saker som inte hunnits med.

stadsmuseet_vy Stadsmuseet är en kulturhistoriskt värdefull byggnad med särskilt skydd som byggnadsminne. Foto: Tobias Sterner

Renoveringsarbetet var planerat att ta två år men tog fyra. Tanken var att renoveringen skulle vara klar när personalen flyttade in. Men när museipersonalen till slut kunde flytta in fick de samsas med målarna, golvläggarna, elektrikerna och många andra byggarbetare som under ett antal månader fortsatte att arbeta med renoveringen.

– Det blev ju inte alls som vi hade tänkt oss. Vi fick flytta in i en byggarbetsplats och det var väldigt svårt, säger Frida Starck Lindfors.

Plötsligt var det rum där de skulle arbeta med en utställning upptaget av golvläggarna som akut behövde lyfta på golvet på grund av en vattenläcka som upptäckts i det rummet och på flera andra ställen i huset.

– Jag vet inte hur många gånger vi fått flytta runt våra grejer mellan olika rum och så tillbaka igen, det var en jobbig tid. Men också intressant. En del av de som arbetade här träffade vi ju varje dag och de blev som arbetskompisar som vi åt lunch med, säger Frida Starck Lindfors.

Både hon och Sara Claesson är överens om att ett gott samarbete med entreprenörerna är en förutsättning för att klara av en sådan här påfrestande situation på ett bra sätt.

Hur fungerade samarbetet mellan era olika grupper från bygg- respektive kulturbranschen?

– Det fungerade i vissa delar, men inte i andra. Det gäller att ha bra och professionella entreprenörer. Sen handlar det mycket om att de har bra planering och är närvarande i sitt arbete, säger Sara Claesson.

– Det måste finnas en förståelse för varandras yrkesroller och olika språk. Vi kallar saker i huset här för andra saker än de och då kan det lätt bli missförstånd.

stadsmuseet_renovering Renovering före och efter. Foto: Tobias Sterner och Stadsmuseet

Varit både krog, kyrka och fängelse

Stockholms stadsmuseum började byggas 1663 och ritades av två av Sveriges mest betydelsefulla arkitekter, Nicodemus Tessin den äldre och Nicodemus Tessin den yngre. Det är byggt som ett romerskt palats med en huvudbyggnad i väster med fyra våningar och två flyglar.

I byggnaden har en mängd skilda verksamheter huserat genom tiderna. Här har bland annat varit domstol, fängelse, ortodox kyrka, krog, skola och kommunal tvättstuga.

Pris för bäst tillgänglighet

Museet belönades förra året med S:t Julian-priset i kategorin fysisk tillgänglighet. Juryns motivering var att olika typer av anpassningar har planerats in i både verksamhet och lokaler, för att uppnå en hög tillgänglighet för alla:

”Barn ska få leka, äldre få minnas och alla ska få möjlighet att lära, på sitt sätt, om Stockholms historia”, skrev juryn.

– Då ska man veta att ett 1600-talshus som detta inte går att göra helt tillgängligt. Det innehåller en hel del rent fysiska begränsningar som många trappor och trånga utrymmen, berättar Ann-Charlotte Backlund, tidigare avdelningschef, som varit projektledare för renoveringen.

Grundtanken för ombyggnaden var att öppna upp lokalerna och ta emot dubbelt så många besökare som tidigare, från 250 000 till en halv miljon per år.

– En idé vi hade var att börja ha öppet på kvällstid, delvis med hjälp av en ny restaurang i museet. Med det här fina läget mitt i stan tror vi att Stadsmuseet kan bli en plats att komma och hänga på, till exempel på afterwork-seminarier, säger Ann-Charlotte Backlund.

stadsmuseet_1600tal Med hjälp av levande miljöer berättas Stockholms historia från 1527. Foto: Tobias Sterner

Flyttat kontorsplatser och ökat publika ytor

– Min vision inför renoveringen var att öppna upp lokalerna genom att flytta en majoritet av de 65 kontorsplatser som fanns i huset då. Jag tyckte inte att det var försvarbart att man sitter i ett sådant här fint hus och binder upp det till kontor.

De flesta av kontorsplatserna har fått flytta till Frihamnen där Stadsmuseets magasin ligger och de publika ytorna kunde utökas från 1 750 till 2 700 kvadratmeter.

Det är nu enklare att orientera sig i museet genom att sikten är mer fri och man får bättre kontakt med den omgivande staden och vattnet som ligger alldeles utanför.

– Visst är huset rätt trassligt men det är verkligen en fantastisk byggnad, både rent arkitektoniskt men även innehållsmässigt. Här finns så mycket kunskaper samlade. Jag är jättenöjd med hur allt har blivit, säger Ann-Charlotte Backlund.

stadsmuseet_virus Införandet av avloppet hade stor betydelse för hälsan i staden. I delen om olika bakterier och virus, finns ett mässlingvirus fotograferat som liknar corona. Foto: Tobias Sterner

Sänkta energikostnader en effekt

Så vilka förändringar av byggnaden har då gjorts? Fasaden har fått ny puts och fönster har renoverats. Takets originalplåt har tvättats och målats om. Husets gallerier och storslagna trapphus från 1600-talet har lyfts fram. Inomhusklimatet har förbättrats med nya tekniska installationer.

För att förbättra inomhusklimatet för både människor och museets många föremål har en ny luft- och fuktstyrningsanläggning installerats. För att hålla nere driftkostnaderna och sänka energiförbrukningen har VVS-anläggningen bytts ut och taket tilläggsisolerats. Belysningssystemet har gjorts flexibelt. Säkerhetssystem vad gäller brand, utrymning och larm har uppgraderats.

Nyare material har valts bort

Genom noggranna val av material och färg har man velat förstärka upplevelsen av en 1600-talsbyggnad. Ytskikt i form av nyare material som exempelvis latexfog, handspackel och vattenfärg har valts bort och ersatts med bland annat oljespackel och linoljefärg.

Spår av tidigare renoveringar har tagits bort och de nya förändringarna som genomförts har byggts på ett sådant sätt att de ska kunna tas bort vid framtida ombyggnader utan att skada huset.

FAKTA Tre önskemål inför renoveringen av stadsmuseet:
  • Ville lyfta fram husets ursprungliga arkitektur.
  • Välja bort att använda vissa nyare material till förmån för tidstypiska material.
  • Planera för att ta emot dubbelt så många besökare som tidigare.
Källa: Sara Claesson, Stadsmuseets chef.
FAKTA Om projektet:

Vad: Renovering av Stadsmuseet i Stockholm.

Museets uppdrag: Stadsmuseet berättar Stockholms historia från 1527 och framåt, där de tillsammans med stockholmarna och stadens besökare skapar en fördjupad känsla för Stockholm.  

Bruttoyta: 5 786 kvm.

Byggtid: 2015-2019.

Beställare: Kulturförvaltningen i Stockholms stad/Stadsmuseet.

Byggherre och hyresvärd: Fastighetskontoret i Stockholms stad.

Byggentreprenör: Serneke AB.

Entreprenadform: Totalentreprenad.

Åtgärder: Säkerställande av lagkrav kring tillgänglighet, brand, ventilation. Installation av klimatanläggning som håller RF +- 50%. Omputsning av fasaden, målning av tak och nya ytskikt.

Arkitekt: Anna Jungstedt, Cedervalls arkitekter samt Andreas Heymowski, HOS arkitekter.

Totalkostnad: ca 160 miljoner + 27 milj inredning/utställning.

Källa: Stadsmuseet i Stockholm
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne