Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Medvetenhet behövs för energieffektivisering

date dummy
lagersberg-miljo
Med renoveringen av Lagersberg lyckades Eskilstuna Kommunfastigheter både halvera energiförbrukningen och skapa en uppåtgående trend i ett nedgånget område. Smartaste greppet var ett brett samarbete redan från start.

Bostadsområdet Lagersberg i Eskilstuna är ett av landets mest brottsutsatta områden. Med ett så allvarligt faktum i åtanke kan det te sig underligt att målet för en renovering var att halvera energiförbrukningen. Men när Eskilstuna Kommunfastigheter AB satte igång 2011 blundade de inte heller för de sociala förhållandena utan tog det större grepp som behövdes.

Trygghet och hyresgästsamverkan för att hitta sätt att förbättra för de boende var tungt vägande delar i renoveringen - och det blev dessutom en naturlig följd av energieffektiviseringen. Det visade sig att strävan efter att använda färre kilowattimmar kunde ge ökad sysselsättning och till och med arbetstillfällen.

Startade med stambyte

De 432 lägenheterna i området är byggda i slutet på 1960-talet och var i stort behov av stambyte och energieffektivisering. Det gjorde att fastighetsägaren beslutade om en generell upprustning av området, även socialt, som skulle genomföras i fyra etapper. I år beräknas allt vara klart.

I Lagersberg bor många nyanlända, arbetslösheten är hög och inkomsterna låga. Det har också länge funnits många vakanta lägenheter. Kommunfastigheter tog tidigt sikte på att de boendes betalningsförmåga i hög grad skulle få styra över vilka åtgärder som kunde genomföras, så att det var möjligt att bo kvar.

Utöver gängse underhåll finansierades projektet därför av energibesparing, ökad uthyrning och en måttlig hyreshöjning.

Samlade bred teknikkompetens

För att hitta de mest kostnads- och energieffektiva sätten att halvera energianvändningen från cirka 175kWh till 90 kWh per kvm samlades en arbetsgrupp med bred kompetens och använde beräkningsmodeller som Beloks totalverktyg. I gruppen fanns representanter från beställare, utförare, VVS- och energikonsulter och förvaltning.

Projektgruppen samarbetade även med bland andra Energimyndigheten som bistått med både dialog, finansiellt stöd och uppföljning.

– Efter utvärderingen av har vi nu nått ner till en energiförbrukning på 91-92 kWh/år och är mycket nöjda, berättar Camilla Karlsson, byggprojektledare.

Halverade efter etapp två

Men vid utvärderingen av etapp två hade byggnadernas värmebehov mer än halverats (55-60 %), och energiprestandan var bättre än efter etapp ett. Energibesparingen blev i stort sett som förväntad, förutom att tappvarmvattnet inte minskade som beräknat trots lägenhetsmätning och debitering. Något som kan förklaras att uthyrningen av lägenheter ökade efter renoveringen och fler hyresgäster nyttjar vattnet.

Men Camilla Karlsson kunde också konstaterade att teknik och bygglösningar inte enbart räckte till för att nå satta energibesparingsmål.

– Det behövs också ett förändrat beteende hos användarna.

Charlotte H Kindmark var samordnande projektledare för Gröna Sköna Lagersberg under renoveringen och tog initiativet till ett forskarsamarbete för att skapa ett koncept till stöd för ett hållbart boende.

charlotte-h-kindmark porträtt Charlotte H Kindmark, tidigare samordnande projektledare för renoveringen av Lagersberg. Foto: Privat

– Vi ville inspirera till ett medvetande kring miljö- och energifrågor så att hyresgästerna kan bidra till minskad energianvändning. Inte minst ville vi själva lära oss mer om hur man påverkar beteende och involverar hyresgästerna i en dialog.

Engagemang för energin

Dessutom startade Kommunfastigheter ett samarbete med den lokala fritidsgården för att nå ut med information till ungdomar om hur man kan spara energi. Det resulterade i ”ReCykel Verkstad” där nu övergivna cyklar i området tas omhand av ungdomarna och andra boende.
Ett annat spår i dialogen med unga i området var ”Recycle design” där de som ville kunde lära sig att sy om kläder istället för att kasta dem.

En studie, delvis finansierad av Energimyndigheten, hjälpte till att hitta svar på hur fastighetsbolag kan göra det lätt att göra rätt, när de gäller de boendes val vid hanteringen av el, vatten och sopor.

Dessutom anslöt sig fastighetsbolaget till SABOs energisparkampanj. För detta projektanställdes och utbildades ”energitipsare” som gjorde hembesök och förmedlade vikten av att spara på vatten och el.

Värdefull återkoppling

Dialogen med hyresgästerna har alltså varit en viktig del i renoveringen och i energieffektiviseringsarbetet i Lagersberg. Redan från början inrättades en hyresgästkontakt för ombyggnaden och varje lägenhetsinnehavare fick en pärm med allt informationsmaterial skrivet på enkel svenska och med beskrivande bilder inför byggstart.

Kontakten visade sig vara värdefull för att få reda på hur de boende upplever sina hem, området, renoveringen – och resultatet. Som till exempel att flera efter att projektet avslutats upplever att inomhustemperaturen blivit för kall, nu när det nya ventilationssystemet kommit på plats.

– Vi har haft stor nytta av att förvaltningspersonal involverades redan i projekteringsfasen, säger Charlotte H Kindmark. Nu får vi återkoppling och lär oss att vi mer tydligt skulle ha kommunicerat vilken temperatur som man kan förvänta sig och pedagogiskt visat balansen mellan energisparande och upplevelsen av värme.

Samverkan skapade positiv trend

Sammantaget blev satsningen på att kraftigt sänka energianvändningen samtidigt som man genomfört stambyte, fasadlyft, uppdaterad utemiljö lyckad, ur både tekniskt, energieffektiviserande och socialt hänseende.

– Att vi så tydligt visade vår vilja till boendesamverkan gav resultat och det större utbudet av aktiviteter motiverar fler boende att engagera sig i sin närmiljö. En positiv trend råder, konstaterar Charlotte H Kindmark och tillägger:

– Alla har varit mycket toleranta. Trots den stora ombyggnationen med ljud, lera, damm, många aviseringar och tillfälliga toaletter och dusch på gården har vi fått kommentarer om att det blir fint med de nya fasaderna och den upprustade utemiljön. Vi ser i enkäterna att man upplever sig bli tagen på allvar och att man vill bo kvar och trivs bättre än i andra liknande områden.

FAKTA Lagersberg

Byggår: 1969-74
Antal lägenheter: 432
Entreprenadform: Totalentreprenad med samarbetsformen Partnering
Kostnad: I snitt 665 000 kr/lght (för de två första etapperna)
Hyresförändring: Hyresnivån för en trea om 85 kvm låg vid renoveringen på cirka 858 kr/kvm och år. En hyreshöjning har skett om 330 kr/månad oavsett lägenhetsstorlek under de två första etapperna
Omfattning: Stambyte, klimatskal, energiglasfönster, FTX, IMD, snålspolande armaturer, närvarostyrd trapphusbelysning, solceller mm

Källa: Eskilstuna Kommunfastigheter AB, BeBo
SUMMERING Rekorderlig Renovering i Lagersberg

Slutrapporten från etapp 2 av de hus som har genomgått hela processen för Energimyndighetens metod Rekorderlig Renovering, fokuserar på effekter och konsekvenser av insatser för en halvering av inköpt energi.

Etapp 2 omfattade 119 lägenheter (117 efter renoveringen). Kostnaderna för energisparåtgärderna utgjorde endast ca 30 % av projektets totala kostnad.  

Utgångsläge: Fjärrvärme från en gemensam stor undercentral, var 187 kWh/m2Atemp. Konvertering till uppdelad primär fjärrvärme inklusive kulvertbyte (genomfördes 2010-2011) med en beräknad besparing på 12 kWh/m2Atemp, vilket betydde att utgångsläget för Lagersbergsområdet beräknades till 175 kWh/ m2Atemp. Uppmätta värden för de aktuella byggnaderna hamnade dock lägre, 150, 163, resp 166 kWh/m2.

Åtgärder:

Utvändig tilläggsisolering av yttervägg och av vindsbjälklag.

Byte av fönster och fönsterdörrar och bröstningspartier vid balkonger.

Installation av ny FTX-ventilation.

Installation av lägenhetstermostater.

Installation av solceller på tre byggnader.

Installation av individuell varmvattenmätning och byte till snålspolande blandare.

Byte av trapphusbelysning.

(Genomfördes april 2013 - april 2014)

Resultat: Byggnadernas värmebehov mer än halverades (55-60%). Energibesparing i stort sett som förväntad, förutom tappvarmvattnet som inte minskade som beräknat trots lägenhetsmätning och debitering.

Åtgärdspaketet är lönsamt, även om Kommunfastigheters lönsamhetskrav inte uppnåddes.

En bedömning av producerad solel indikerar att ca 30 % direkt kommer byggnaderna tillgodo, resten exporteras ut på elnätet. Tillgodogjord solel hamnar då i storleksordningen 4 kWh/m2Atemp för resp solcellsbyggnad, dvs ca 2 kWh/m2Atemp utslaget på hela etapp 2.

Källa: Slutrapport Camilla Karlsson, Per Levin, Eskilstuna Kommunfastigheter AB
Fördjupningsmaterial
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar