Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Tillgänglighet ska vara en självklarhet

date dummy
tunet_lagenhet_1
Sedan 2012 driver äldreförvaltningen i Stockholms stad och Micasa Fastigheter gemensamt en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer med funktionsnedsättning. Här syns lägenheten med inriktning på boende i hemmet. Bild: Micasa
– Samhället vinner på att alla inkluderas, säger Johan Winder, tillgänglighetsansvarig på Micasa. Så har man inte alltid tänkt. Kraven har funnits i plan- och bygglagen sedan 1960-talet men sättet att närma sig dem har utvecklats och skärpts.

– Tidigare hade vi en tillgänglighetsklassificering av våra byggnader inom Micasa. Den utgick från olika parametrar i byggnaderna som påverkar personer med synskador, rörelsehinder och hörselnedsättning. Byggnader som uppfyllde alla krav fick symboler efter en femgradig skala, berättar Johan Winder, tillgänglighetsansvarig Micasa.

– Men sedan ett år tillbaka har vi övergått till att presentera information om tillgängligheten vid alla våra byggnader. Tillgänglighet är en individuell fråga och oftast är det bättre att användaren får avgöra om byggnaden är tillgänglig eller ej.

Samma regler

Johan Winder påpekar att vid ändring och ombyggnad så gäller krav på tillgänglighet på samma sätt som andra utformnings- och egenskapskrav.

– I grunden är det samma egenskapskrav som ska tillämpas vid nybyggnation som vid ändring. Hänsyn ska dock tas till byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning. Ändringen ska utföras varsamt och de kulturhistoriska värdena tillvaratas och tillgänglighetskraven appliceras på den ändrade delen – om det inte rör sig om ombyggnad, för då ska kraven uppfyllas för hela byggnaden om det inte är orimligt.

Kraven gäller oavsett om åtgärden är bygglovs- eller anmälningspliktig eller inte. De flesta åtgärderna i en byggnad är någon form av ändring, även underhåll.

Anlita rådgivare

Det bästa man kan göra som fastighetsägare, enligt Johan Winder, är att använda sig av tillgänglighetskonsulter som rådgivare, men även som sakkunnig i byggprocessen.

När det gäller utformningen av miljöer för god tillgänglighet finns mer generella krav i BBR som att belysning ska vara bländfri och jämn, på att målpunkter i byggnader ska vara lätta att upptäcka och hitta fram till även för personer med nedsatt orienteringsförmåga, som synskadade, och det står att logiska färgsystem underlättar orienteringen.

Kraven varierar beroende på typ av byggnad. I bostäder kan kraven se annorlunda ut. Elisabet Svensson, författare till ”Bygg ikapp”, nämner krav om exempelvis mått, nivåskillnader och ventilation. Även ljudklimat som säkert många byggare upplever som alltför omfattande.

Välfärdsteknologi

Utöver detta finns en mängd individuella tillgänglighetsåtgärder som inte är krav och som brukar kallas välfärdsteknologi. Där ingår till exempel trygghetslarm, smart belysning, spisvakt, fallpreventionsgolv, smarta hjälpmedel, höj- och sänkbara wc stolar och e-hälsa.

Dessutom finns idag ett medvetande om att miljöerna också ska vara trivsamma och vackra. När det gäller trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboenden som Micasa utformar, kan det handla om att bygga in ett skåp bredvid sängen för att kunna stuva undan ett otympligt hjälpmedel när det inte behövs.

– Kraven i PBL följer samhällsutvecklingen över lag, säger Johan Winder. Numer ses inte tillgänglighetsfrågan som en anpassning av den byggda miljön, utan som en av alla andra egenskapskrav som ställs på byggnader, och att samhället vinner på att alla inkluderas.

Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar