Varan har lagts till i varukorgen
Vad menas med delvis eftergivligt underlag?
Under EBE.11 Betonggjutning kategori A vid nybyggnad, "UTFÖRANDEKRAV, Beräkningsmetoder för bestämning av åtgärder för begränsning av temperatursprickor" ges förutsättningar för begränsningar av temperatursprickor.
Under Metod 1 och Begränsning av genomgående sprickor anges vissa krav för konstruktion gjuten mot ”delvis eftergivligt underlag”. Som exempel ges bottenplatta (men det sägs inte varför detta är ett exempel). Det anges även att man inte får gjuta mot berg.
Vad avses med ”delvis eftergivligt underlag”? Vad är ett exempel på ett icke eftergivligt underlag (som inte är berg)? De tolkningar jag har hört ger att i princip samtliga delar på en bro är delvis eftergivliga, vilket i så fall borde innebära att kraven gäller samtliga reparationer och pågjutningar som uppfyller övriga krav för att ingå i metod 1, även väldigt små reparationer.
Innebär detta även att alla små reparationer på bottenplattor (exempelvis ett bortvittrat hörn) räknas som att de är gjutning mot eftergivligt underlag?
Svar
Hej!
Ställ en fråga
Du måste ha abonemang för att kunna ställa en fråga
Gå till expertsvar
Fler expertsvar i ämnet
Finns det krav på rensningsintervall av imkanal i bostadskök?
Finns det krav på rensningsintervall av imkanal i bostadskök?
Svar
Nej, sedan Lagen om skydd mot olyckor (LSO) infördes finns det inte längre något krav på att imkanaler från bostadskök ska rengöras.
Relaterat material
Vilka ljud- & tryckkrav finns det på grundflöde vid spiskåpa i kök
Vad finns det för nationella ljudkrav/tryckkrav i norden på grundflöde vid installation av spiskåpa i kök.
Vad har ni för syn på sannolika varmvattenflöden?
När man räknar fram sannolika varmvattenflöden i flerbostadshus enligt VA-normen och jämför de med fjärrvärmeverkens schabloner så avviker de rätt kraftigt. VVS-konsultens framtagna sannolika varmvattenflöden ligger av förklarliga skäl långt över fjärrvärmeverkens.
Deras schabloner tar ju inte hänsyn till hur huset används och väldigt ofta blir detta en fråga som diskuteras fram och tillbaka. Det blir även en ansvarsfråga då man som konsult inte "vågar" gå på deras låga flöden.
En tanke kan vara att ta ut en växlare för det större behovet men en styrventil på primärsidan anpassad för det lägre behovet. Eventuella åtgärder efteråt blir ju enklare således.
Vad har ni för syn på detta?
Svar
VA-normen och fjärrvärmeföretagens sannolika tappvarmvattenflöden skiljer sig åt rätt väsentligt. VA-normen ger högre sannolika flöden. VA-normen har sitt ursprung från sjuttiotalets byggregler. På den tiden fanns inte engreppsblandare, snålspolande munstycken med mera. Det är en hel del som ändrats sedan dess även med duschningsvanor.
Gäller standarden om bygglovet erhölls innan den reviderades?
Kan man anse att standaren SS-EN 13141-3:2017 om Spiskåpor inte gäller ett projekt om bygglovet söktes och ficks innan standarden reviderades?
Eller gäller standarden oavsett?
Svar
Jag utgår i mitt svar från att frågan gäller BBR-kravet om frånluft i kök.
Relaterat material