Varan har lagts till i varukorgen
Vad menas med delvis eftergivligt underlag?
Under EBE.11 Betonggjutning kategori A vid nybyggnad, "UTFÖRANDEKRAV, Beräkningsmetoder för bestämning av åtgärder för begränsning av temperatursprickor" ges förutsättningar för begränsningar av temperatursprickor.
Under Metod 1 och Begränsning av genomgående sprickor anges vissa krav för konstruktion gjuten mot ”delvis eftergivligt underlag”. Som exempel ges bottenplatta (men det sägs inte varför detta är ett exempel). Det anges även att man inte får gjuta mot berg.
Vad avses med ”delvis eftergivligt underlag”? Vad är ett exempel på ett icke eftergivligt underlag (som inte är berg)? De tolkningar jag har hört ger att i princip samtliga delar på en bro är delvis eftergivliga, vilket i så fall borde innebära att kraven gäller samtliga reparationer och pågjutningar som uppfyller övriga krav för att ingå i metod 1, även väldigt små reparationer.
Innebär detta även att alla små reparationer på bottenplattor (exempelvis ett bortvittrat hörn) räknas som att de är gjutning mot eftergivligt underlag?
Svar
Hej!
Ställ en fråga
Du måste ha abonemang för att kunna ställa en fråga
Gå till expertsvar
Fler expertsvar i ämnet
Hur kan man se hur AFS rangordnar utrymmen?
Ni har tidigare fått frågor om överluft och mer specifikt överluft i arbetslokaler. Min fråga gäller just detta. Allt som oftast görs ombyggnader och nybyggnationer med stora kontorslandskap och med stora pausutrymmen/personalmatsalar eller liknande.
Hur kan man se hur AFS rangordnar utrymmen som likvärdiga eller "smutsigare"?
I en tid när allt skall energieffektiviseras så är ju en logisk luftföring att man låter luften i ett kontorslandskap gå som överluft till och evakueras i paus/matutrymmet, med resonemanget att de personer som sitter i matsalen sannolikt inte samtidigt sitter i kontorslandskapet. Givetvis med tillägget 0,35 l/s, m2 för båda rummens yta med hänsyn till eventuella emissioner.
Frågan gäller såväl ombyggnad som nybyggnad.
Svar
Svaret utgår från att det handlar om arbetsmiljö och då tar Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:2 Arbetsplatsen utformning, över kravställningen från Boverkets byggregler, BBR, gällande överluft.
Relaterat material
Vad gäller vid ett aggregatbyte, måste brandskyddet uppgraderas?
Vid besiktning av en entreprenad omfattande ett aggregatbyte i ett flerfamiljshus fick fastighetsägaren (beställaren) nedslag på att ventilationssystemets brandskyddsmetod inte uppfyllde dagens krav. Befintliga brandskyddsmetoden bygger på 1:5-metoden som uppfyllde kraven på skydd mot brandgasspridning vid tidpunkt när huset byggdes. Denna entreprenaden omfattade enbart byte av ett FTX-aggregat varpå befintlig brandskyddslösning bibehållits. Det var besiktningsmannen själv som anmärkte på att brandskyddet inte uppfyllde dagens krav.
Fråga; Vad gäller vid ett aggregatbyte, kan fastighetsägaren bli ålagd att uppgradera brandskyddet till dagens norm?
Svar
Det korta svaret på din fråga är att ett byte av luftbehandlingsaggregat till ett i stort sett likadant aggregat men nyare är att betrakta som en underhållsåtgärd och som inte medför nya krav på byggnadens brandskydd. Det långa svaret kommer nedan.
Vad gäller kring överluft, har kraven någon rangordning?
Överluft, vad gäller?
Är det enligt BBR 6:2523, där man får ha överluft mellan rum med samma krav, eller är det enligt AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning och 23 § Överluft, där överluft endast får föras till lokaler med lägre krav på luftkvaliteten än i den lokal varifrån luften tas?
Har dessa krav någon rangordning?
Svar
Vi kan direkt fastslå att det inte finns någon rangordning mellan BBR och AFS. Dock gäller att BBR berör alla typer av byggnader och AFS gäller byggnader där rum eller delar av rum utgör en arbetsmiljö. Så gällande krav på överluftsföring skiljer sig regelverken åt.
Relaterat material
Kan mitt ventilationsaggregat undantas kraven om ekodesign?
En fråga om ekodesignförordningen, det går att göra undantag för "aggregat som används i vissa extrema miljöer".
I mitt fall har jag ett aggregat i en spolhall där ingen vistas mer än under tvättning och där temperaturkravet är 10°C. Vi kan inte ha växlare i aggregatet då den kommer att frysa igen vintertid på grund av den höga luftfuktigheten samt låga frånluftstemperaturen. Och en batteriväxlare är en oförsvarbar merkostnad i förhållande till den låga återvinning som frånluftstemperaturen ger. Min fråga är nu om ni tror att jag kan göra ett undantag för min anläggning i detta fall?
Svar
Den här användningen av ventilationsaggregatet som du beskriver ryms inte under begreppet "aggregat som används i vissa extrema miljöer". I ekodesignförordningen för ventilationsaggregat i andra fastigheter och lokaler än bostäder finns det punktvis och ganska tydligt angivet under vilka förutsättningar som förordningen inte ska tillämpas. Din tillämpning finns inte angiven där och därför ska förordningen tillämpas. Egentligen är det tillverkaren av ventilationsaggregatet som kan avgöra detta. D
Relaterat material
