Varan har lagts till i varukorgen
När kan man specificera en produkt utan att göra fel enligt LOU?
När kan man specificera en produkt utan att riskera göra fel enligt LOU? T.ex. vid utförandeentreprenad, projektören har dimensionerat tilluftsdon med hänsyn till:
- kastlängd för att undvika drag OCH få en bra ventilationseffektivitet (rätt kastlängd).
- ljudnivå.
- utseende.
- möjlighet att ta visst tryckfall.
Det blir långa berättelser för att få rätt produkt vilket i sin tur slutar med att entreprenören får projektera. Är lika med ej kalkylerbart i en utförande entreprenad!?!
Svar
En upphandlande myndighet, stat, landsting, kommun, kan ha en teknisk beskrivning av ett föremål för upphandling. Syftet med den tekniska beskrivningen då är att möjliggöra en bedömning om arbete, material, produkt eller vara, uppfyller det av den upphandlade myndigheten avsedda ändamålet.
Relaterat material
Ställ en fråga
Du måste ha abonemang för att kunna ställa en fråga
Gå till expertsvar
Fler expertsvar i ämnet
Vad har ni för syn på sannolika varmvattenflöden?
När man räknar fram sannolika varmvattenflöden i flerbostadshus enligt VA-normen och jämför de med fjärrvärmeverkens schabloner så avviker de rätt kraftigt. VVS-konsultens framtagna sannolika varmvattenflöden ligger av förklarliga skäl långt över fjärrvärmeverkens.
Deras schabloner tar ju inte hänsyn till hur huset används och väldigt ofta blir detta en fråga som diskuteras fram och tillbaka. Det blir även en ansvarsfråga då man som konsult inte "vågar" gå på deras låga flöden.
En tanke kan vara att ta ut en växlare för det större behovet men en styrventil på primärsidan anpassad för det lägre behovet. Eventuella åtgärder efteråt blir ju enklare således.
Vad har ni för syn på detta?
Svar
VA-normen och fjärrvärmeföretagens sannolika tappvarmvattenflöden skiljer sig åt rätt väsentligt. VA-normen ger högre sannolika flöden. VA-normen har sitt ursprung från sjuttiotalets byggregler. På den tiden fanns inte engreppsblandare, snålspolande munstycken med mera. Det är en hel del som ändrats sedan dess även med duschningsvanor.
Gäller standarden om bygglovet erhölls innan den reviderades?
Kan man anse att standaren SS-EN 13141-3:2017 om Spiskåpor inte gäller ett projekt om bygglovet söktes och ficks innan standarden reviderades?
Eller gäller standarden oavsett?
Svar
Jag utgår i mitt svar från att frågan gäller BBR-kravet om frånluft i kök.
Relaterat material
Kan fördelarskåp för värme placeras så att läckageindikeringen mynnar på ett parkettgolv?
I Säker Vatten gör man skillnad på fördelarskåp som innehåller tappvattenledningar och fördelarskåp som innehåller värmeledningar när det gäller täthet och var läckageindikeringen får mynna ut. På Säker Vatten säger man att det kommer ifrån BBR. Var hittar man stöd för det i BBR? Kan man placera fördelarskåp för värme så att läckageindikeringen mynnar på ett parkettgolv?
Svar
I BBR 6:625 Utformning behandlar man hur tappvatteninstallationer ska vara utformade. Det andra kravet som finns i det avsnittet säger att "Risk för skador på omgivande byggnadsdelar eller andra olägenheter på grund av frysning, kondensering eller till följd av utströmmande vatten ska begränsas." Formuleringen innehåller stora möjligheter till tolkningar. Därför kommer ett allmänt råd om hur man kan utforma installationerna för att uppfylla det här kravet. Det kan finnas andra sätt att göra det
Relaterat material
Omfattas fördelarskåp för värme av kravet på vattentätt skikt?
Enligt BBR 6:5 Fukt, 6,533, 6:5331 Vattentäta skikt, skall golv och väggar som kan utsättas för vattenspill ha ett vattentätt skikt. Innebär detta att även fördelarskåp för värme omfattas?. Säker vatten påstår att fördelarskåp från värme undantas från detta krav. Vår tolkning är att detta krav gäller samtliga fördelarskåp med läckageindikering.
Hur skall man tolka detta?.
Svar
Nedanstående avsnitt i BBR berör golv och väggar som vid normal drift kommer att kunna utsättas för vattenbegjutning. Typiska väggar som ska klara kravet är väggar i bad- och duschrum.