Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Vad ska tillfällig väg klassas som?

3 feb 3 februari 3 feb 2017 3 februari 2017

Vi har använt oss av AMA Anläggning 10. Vi har en fråga gällande definitionen av tillfällig väg. I MF har vi upplägget BCB.7 med text ”Alla vägar ska vara öppna för trafik under entreprenadtiden. Gäller även infarter och entréer till fastigheter.”

Därefter har vi med kod BCB.71. Under denna har vi med BCB.7122, BCB7123, BCB.713 där dessa 3 koder är 4 streckade och där vi fått ett totalpris på dessa 3 arbeten. Nu menar entreprenören att de måste ha tillfälliga vägar för att kunna möjliggöra öppen trafik under entreprenadtiden. Tillfälliga vägar, enligt entreprenörens definition, är när de måste bredda ut vägbredden för att bilarna ska kunna passera VA schakten. Dvs så är det en breddning på ca 0,5-1m ifrån ny vägkant.

Är detta ett arbete som ska kalkyleras under BCB.7112 eller är det en breddning och ska finnas under någon annan kod eller ska det vara kalkylerat i de koder vi har hänvisat till ovan.

Svar
Tillfällig väg inklusive tillfällig breddning av befintliga vägar ska, om det erfordras, anges under någon av koderna under BCB.711. Exempelvis BCB.7112 om det gäller en väg med grusslitlager.

Bli abonnent

Vi ger dig daglig fördjupning inom områdena Anläggning, EL & Tele, Förvaltning, Husbyggnad samt VVS.
Nyheter & analyser
Full tillgång till våra artiklar, reportage och analyser.
Expertsvar
Full tillgång till expertsvarsbanken samt möjligheten att ställa frågor till alla våra experter.
Bevakningar & Notifieringar
Bevakningar och notifieringar för alla våra områden och ämnen.
Välj en omfattning som passar dig eller prova kostnadsfritt i 14 dagar
FOKUS
Ett
Fokusera din bevakning och få nyheter, analyser och expertsvar från ett valfritt område. 
Bevakningar
Notifieringar
Expertsvar
Välj ett område
Pris: 3 290 kr/år + moms
Prova kostnadsfritt i 14 dagar
BREDD
Alla
Bredda din bevakning och få full tillgång till nyheter, analyser och expertsvar från alla våra områden.
Bevakningar
Notifieringar
Expertsvar
Alla områden ingår
Pris: 5 190 kr/år + moms
Prova kostnadsfritt i 14 dagar

Jag hjälper dig med abonnemangsfrågor

TELEFON: Öppet kl 8-16 idag

Ställ en fråga
Du måste ha abonemang för att kunna ställa en fråga
Gå till expertsvar
Fler expertsvar i ämnet

Hur ser man till kravet på max installerad eleffekt?

19 jun 19 juni 19 jun 2017 19 juni 2017

Man vill bygga ett bostadshus med direktverkande el. Det är en återuppbyggnad efter brand där försäkringsbolaget vill ha så låg installationskostnad som möjligt. Det var direktverkande el före branden.

Frågan blir hur man ser till kravet på max installerad el-effekt. Är det el-radiatorns märkeffekt man tittar på eller husets maximala behov på effekt. Vis av erfarenhet så blir ju alltid el-radiatorer överdimensionerade. De finns bara i vissa effektstorlekar och ibland kanske man vill ha en lite längre radiator av estetiska skäl men då alldeles för stor i förhållande till effektbehovet.

Svar
Om man tittar på definitioner så anger TNC, Terminologicentrum, att märkeffekt är ett numeriskt värde av uteffekt enligt märkdata. BBR definierar "Installerad eleffekt för uppvärmning" som den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger.

Bli abonnent

Vi ger dig daglig fördjupning inom områdena Anläggning, EL & Tele, Förvaltning, Husbyggnad samt VVS.
Nyheter & analyser
Full tillgång till våra artiklar, reportage och analyser.
Expertsvar
Full tillgång till expertsvarsbanken samt möjligheten att ställa frågor till alla våra experter.
Bevakningar & Notifieringar
Bevakningar och notifieringar för alla våra områden och ämnen.
Välj en omfattning som passar dig eller prova kostnadsfritt i 14 dagar
FOKUS
Ett
Fokusera din bevakning och få nyheter, analyser och expertsvar från ett valfritt område. 
Bevakningar
Notifieringar
Expertsvar
Välj ett område
Pris: 3 290 kr/år + moms
Prova kostnadsfritt i 14 dagar
BREDD
Alla
Bredda din bevakning och få full tillgång till nyheter, analyser och expertsvar från alla våra områden.
Bevakningar
Notifieringar
Expertsvar
Alla områden ingår
Pris: 5 190 kr/år + moms
Prova kostnadsfritt i 14 dagar

Jag hjälper dig med abonnemangsfrågor

TELEFON: Öppet kl 8-16 idag

Relaterat material

Finns det någon definition på golvarea för uteluftflöden?

19 jun 19 juni 19 jun 2017 19 juni 2017

Vid beräkning av uteluftsflöde (friskluftsflöde) i bostäder, hänvisar BBR till "uteluftsflöde per golvarea". Det finns ingen definition för golvarea i BBR. BBR hänvisar till Svensk standard SS 21054 för mätregler. Vad vi kan se förklarar inte SS 21054 heller vad som menas med golvarea.

Är det BRA som gäller?

Svar
BBR avsnitt 6:251 Ventilationsflöde, anger att ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvarea. Den golvarea som definieras i BBR är Atemp som används för kravställande på specifik energianvändning. Tyvärr definierar inte BBR begreppet golvarea för uteluftsflöde. Det lägsta uteluftsflödet 0,35 l/s per m2 golvarea kan sägas motsvara det gamla kravet i SBN-80 på 0,5 luftomsättning, vilken kopplades till bostads

Bli abonnent

Vi ger dig daglig fördjupning inom områdena Anläggning, EL & Tele, Förvaltning, Husbyggnad samt VVS.
Nyheter & analyser
Full tillgång till våra artiklar, reportage och analyser.
Expertsvar
Full tillgång till expertsvarsbanken samt möjligheten att ställa frågor till alla våra experter.
Bevakningar & Notifieringar
Bevakningar och notifieringar för alla våra områden och ämnen.
Välj en omfattning som passar dig eller prova kostnadsfritt i 14 dagar
FOKUS
Ett
Fokusera din bevakning och få nyheter, analyser och expertsvar från ett valfritt område. 
Bevakningar
Notifieringar
Expertsvar
Välj ett område
Pris: 3 290 kr/år + moms
Prova kostnadsfritt i 14 dagar
BREDD
Alla
Bredda din bevakning och få full tillgång till nyheter, analyser och expertsvar från alla våra områden.
Bevakningar
Notifieringar
Expertsvar
Alla områden ingår
Pris: 5 190 kr/år + moms
Prova kostnadsfritt i 14 dagar

Jag hjälper dig med abonnemangsfrågor

TELEFON: Öppet kl 8-16 idag

Relaterat material

Vad gäller för verifiering av byggnad?

13 jun 13 juni 13 jun 2017 13 juni 2017

Energiberäkning är upprättad till bygglov. Vid verifiering av byggnad kan man välja på beräkning eller mätning. Om man väljer beräkning vad gäller då?

Om den som har gjort beräkningen inför bygglovet inte är certifierad energiexpert kan då en certifierad energiexpert godkänna den beräkningen eller måste den certifierade energiexperten göra en ny beräkning?

Svar
BBR anger som allmänt råd i avsnitt 2:32 Verifiering: för att säkerställa att den färdiga byggnaden uppfyller kraven i Plan- och bygglagen, Plan- och byggförordningen och BBR, bör byggherren i ett tidigt skede se till att detta verifieras.
Verifieringen kan ske antingen under projektering och utförande eller i den färdiga byggnaden eller någon kombination därav.

Bli abonnent

Vi ger dig daglig fördjupning inom områdena Anläggning, EL & Tele, Förvaltning, Husbyggnad samt VVS.
Nyheter & analyser
Full tillgång till våra artiklar, reportage och analyser.
Expertsvar
Full tillgång till expertsvarsbanken samt möjligheten att ställa frågor till alla våra experter.
Bevakningar & Notifieringar
Bevakningar och notifieringar för alla våra områden och ämnen.
Välj en omfattning som passar dig eller prova kostnadsfritt i 14 dagar
FOKUS
Ett
Fokusera din bevakning och få nyheter, analyser och expertsvar från ett valfritt område. 
Bevakningar
Notifieringar
Expertsvar
Välj ett område
Pris: 3 290 kr/år + moms
Prova kostnadsfritt i 14 dagar
BREDD
Alla
Bredda din bevakning och få full tillgång till nyheter, analyser och expertsvar från alla våra områden.
Bevakningar
Notifieringar
Expertsvar
Alla områden ingår
Pris: 5 190 kr/år + moms
Prova kostnadsfritt i 14 dagar

Jag hjälper dig med abonnemangsfrågor

TELEFON: Öppet kl 8-16 idag

Relaterat material

Varför skriver ni kammaråtervinnare i YTC.157?

29 maj 29 maj 29 maj 2017 29 maj 2017

Angående YTC.157 Täthetskontroll av luftbehandlingsaggregat. Varför skriver ni kammaråtervinnare? Vilka typer av värmeväxlare avses? Kammarvärmeåtervinnare finns inte under Begreppsbestämningar.

Svar
Kammaråtervinnare eller kammarvärmeväxlare är en typ av återvinnare där frånluften värmer upp en ackumulator under en kort tid, därefter vänder luftströmmen och uteluften leds genom ackumulatorn och ger därmed uppvärmd tilluft. De kallas även för regenerativa växlare. Se ett exempel nedan.

Bli abonnent

Vi ger dig daglig fördjupning inom områdena Anläggning, EL & Tele, Förvaltning, Husbyggnad samt VVS.
Nyheter & analyser
Full tillgång till våra artiklar, reportage och analyser.
Expertsvar
Full tillgång till expertsvarsbanken samt möjligheten att ställa frågor till alla våra experter.
Bevakningar & Notifieringar
Bevakningar och notifieringar för alla våra områden och ämnen.
Välj en omfattning som passar dig eller prova kostnadsfritt i 14 dagar
FOKUS
Ett
Fokusera din bevakning och få nyheter, analyser och expertsvar från ett valfritt område. 
Bevakningar
Notifieringar
Expertsvar
Välj ett område
Pris: 3 290 kr/år + moms
Prova kostnadsfritt i 14 dagar
BREDD
Alla
Bredda din bevakning och få full tillgång till nyheter, analyser och expertsvar från alla våra områden.
Bevakningar
Notifieringar
Expertsvar
Alla områden ingår
Pris: 5 190 kr/år + moms
Prova kostnadsfritt i 14 dagar

Jag hjälper dig med abonnemangsfrågor

TELEFON: Öppet kl 8-16 idag

Relaterat material