Varan har lagts till i varukorgen
Fråga om växtlighet
Vad gäller för växtlighet som står på annan fastighet som påverkar mig? Får grenar som hänger över fastighetsgränsen kapas av den som inte äger trädet? Är det ägaren av trädet som står för eventuella kostnader som trädet medför (ex förstörd lack av sav, fågelskit)? Vad gäller häckars höjd? Häck i tomtgräns, vem skall sköta denna? Krävs det bygglov om man skall sätta träd, om inte vilken gräns på mängd träd krävs för att det skall vara bygglov? Många frågor om växtlighet? Var finns det eventuella paragrafer gällande detta?
Svar
I Jordabalken (1970:994) kan man i 3 kap 1§ läsa att om rot eller gren tränger in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.
Ställ en fråga
Du måste ha abonemang för att kunna ställa en fråga
Gå till expertsvar
Fler expertsvar i ämnet
Hur ser man till kravet på max installerad eleffekt?
Man vill bygga ett bostadshus med direktverkande el. Det är en återuppbyggnad efter brand där försäkringsbolaget vill ha så låg installationskostnad som möjligt. Det var direktverkande el före branden.
Frågan blir hur man ser till kravet på max installerad el-effekt. Är det el-radiatorns märkeffekt man tittar på eller husets maximala behov på effekt. Vis av erfarenhet så blir ju alltid el-radiatorer överdimensionerade. De finns bara i vissa effektstorlekar och ibland kanske man vill ha en lite längre radiator av estetiska skäl men då alldeles för stor i förhållande till effektbehovet.
Svar
Om man tittar på definitioner så anger TNC, Terminologicentrum, att märkeffekt är ett numeriskt värde av uteffekt enligt märkdata. BBR definierar "Installerad eleffekt för uppvärmning" som den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger.
Relaterat material
Finns det någon definition på golvarea för uteluftflöden?
Vid beräkning av uteluftsflöde (friskluftsflöde) i bostäder, hänvisar BBR till "uteluftsflöde per golvarea". Det finns ingen definition för golvarea i BBR. BBR hänvisar till Svensk standard SS 21054 för mätregler. Vad vi kan se förklarar inte SS 21054 heller vad som menas med golvarea.
Är det BRA som gäller?
Svar
BBR avsnitt 6:251 Ventilationsflöde, anger att ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvarea. Den golvarea som definieras i BBR är Atemp som används för kravställande på specifik energianvändning. Tyvärr definierar inte BBR begreppet golvarea för uteluftsflöde. Det lägsta uteluftsflödet 0,35 l/s per m2 golvarea kan sägas motsvara det gamla kravet i SBN-80 på 0,5 luftomsättning, vilken kopplades till bostads
Relaterat material
Vad gäller för verifiering av byggnad?
Energiberäkning är upprättad till bygglov. Vid verifiering av byggnad kan man välja på beräkning eller mätning. Om man väljer beräkning vad gäller då?
Om den som har gjort beräkningen inför bygglovet inte är certifierad energiexpert kan då en certifierad energiexpert godkänna den beräkningen eller måste den certifierade energiexperten göra en ny beräkning?
Svar
BBR anger som allmänt råd i avsnitt 2:32 Verifiering: för att säkerställa att den färdiga byggnaden uppfyller kraven i Plan- och bygglagen, Plan- och byggförordningen och BBR, bör byggherren i ett tidigt skede se till att detta verifieras.
Verifieringen kan ske antingen under projektering och utförande eller i den färdiga byggnaden eller någon kombination därav.
Verifieringen kan ske antingen under projektering och utförande eller i den färdiga byggnaden eller någon kombination därav.
Relaterat material
Varför skriver ni kammaråtervinnare i YTC.157?
Angående YTC.157 Täthetskontroll av luftbehandlingsaggregat. Varför skriver ni kammaråtervinnare? Vilka typer av värmeväxlare avses? Kammarvärmeåtervinnare finns inte under Begreppsbestämningar.
Svar
Kammaråtervinnare eller kammarvärmeväxlare är en typ av återvinnare där frånluften värmer upp en ackumulator under en kort tid, därefter vänder luftströmmen och uteluften leds genom ackumulatorn och ger därmed uppvärmd tilluft. De kallas även för regenerativa växlare. Se ett exempel nedan.
Relaterat material
