Varan har lagts till i varukorgen
Behövs hiss i tvåvånings flerbostadshus?
Om man ska bygga lägenheter i två plan, med loftgång, krävs det installation av hiss till de övre lägenheterna?
Svar
Kravet som reglerar om hiss behövs eller inte i en bostadsbyggnad återfinns i Plan-och Byggförordningen, PBF som kompletterar Plan- och Bygglagen, PBL. I följande stycke framgår att hiss krävs i byggnader som är tre våningar eller högre :
PBF, SFS 2011:338
Utformningskrav avseende tillgänglighet och användbarhet
4 § Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.
Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Ställ en fråga
Du måste ha abonemang för att kunna ställa en fråga
Gå till expertsvar
Fler expertsvar i ämnet
Hur ser man till kravet på max installerad eleffekt?
Man vill bygga ett bostadshus med direktverkande el. Det är en återuppbyggnad efter brand där försäkringsbolaget vill ha så låg installationskostnad som möjligt. Det var direktverkande el före branden.
Frågan blir hur man ser till kravet på max installerad el-effekt. Är det el-radiatorns märkeffekt man tittar på eller husets maximala behov på effekt. Vis av erfarenhet så blir ju alltid el-radiatorer överdimensionerade. De finns bara i vissa effektstorlekar och ibland kanske man vill ha en lite längre radiator av estetiska skäl men då alldeles för stor i förhållande till effektbehovet.
Svar
Om man tittar på definitioner så anger TNC, Terminologicentrum, att märkeffekt är ett numeriskt värde av uteffekt enligt märkdata. BBR definierar "Installerad eleffekt för uppvärmning" som den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger.
Relaterat material
Finns det någon definition på golvarea för uteluftflöden?
Vid beräkning av uteluftsflöde (friskluftsflöde) i bostäder, hänvisar BBR till "uteluftsflöde per golvarea". Det finns ingen definition för golvarea i BBR. BBR hänvisar till Svensk standard SS 21054 för mätregler. Vad vi kan se förklarar inte SS 21054 heller vad som menas med golvarea.
Är det BRA som gäller?
Svar
BBR avsnitt 6:251 Ventilationsflöde, anger att ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvarea. Den golvarea som definieras i BBR är Atemp som används för kravställande på specifik energianvändning. Tyvärr definierar inte BBR begreppet golvarea för uteluftsflöde. Det lägsta uteluftsflödet 0,35 l/s per m2 golvarea kan sägas motsvara det gamla kravet i SBN-80 på 0,5 luftomsättning, vilken kopplades till bostads
Relaterat material
Vad gäller för verifiering av byggnad?
Energiberäkning är upprättad till bygglov. Vid verifiering av byggnad kan man välja på beräkning eller mätning. Om man väljer beräkning vad gäller då?
Om den som har gjort beräkningen inför bygglovet inte är certifierad energiexpert kan då en certifierad energiexpert godkänna den beräkningen eller måste den certifierade energiexperten göra en ny beräkning?
Svar
BBR anger som allmänt råd i avsnitt 2:32 Verifiering: för att säkerställa att den färdiga byggnaden uppfyller kraven i Plan- och bygglagen, Plan- och byggförordningen och BBR, bör byggherren i ett tidigt skede se till att detta verifieras.
Verifieringen kan ske antingen under projektering och utförande eller i den färdiga byggnaden eller någon kombination därav.
Verifieringen kan ske antingen under projektering och utförande eller i den färdiga byggnaden eller någon kombination därav.
Relaterat material
Varför skriver ni kammaråtervinnare i YTC.157?
Angående YTC.157 Täthetskontroll av luftbehandlingsaggregat. Varför skriver ni kammaråtervinnare? Vilka typer av värmeväxlare avses? Kammarvärmeåtervinnare finns inte under Begreppsbestämningar.
Svar
Kammaråtervinnare eller kammarvärmeväxlare är en typ av återvinnare där frånluften värmer upp en ackumulator under en kort tid, därefter vänder luftströmmen och uteluften leds genom ackumulatorn och ger därmed uppvärmd tilluft. De kallas även för regenerativa växlare. Se ett exempel nedan.
Relaterat material
