Varan har lagts till i varukorgen
Är det tillåtet att gå från TN-S till TN-C-system?
I en förening med två huskroppar kommer den inkommande servisledningen in i den ena huskroppen.
Efter inkommande fyrledare i servisen blir det femledarsystem ute i anläggningen. Sedan går det i mark två kablar över till nästa huskropp. Dessa kablar är fyrledare. Får dessa vara kvar?
Det blir, om man har kvar kablarna, att man går tillbaka till fyrledarsystem mellan husen och sen tillbaka till femledarsystem i nästa hus. Får det vara så?
Svar
Det är inte tillåtet att efter en installation med separata skydds- och neutralledare förbinda neutralledaren med annan jordad del av installationen (SS 4364000, 543.4.3). Konsekvensen av detta är att man inte får gå från ett TN-S-system till ett TN-C-system.
Ställ en fråga
Du måste ha abonemang för att kunna ställa en fråga
Gå till expertsvar
Fler expertsvar i ämnet
Finns det temperaturkrav på kallvatten i befintliga hus?
Befintliga hus finns det krav på temperatur kallvatten?
Vilka ljudkrav gäller för en lokal som avger buller till bostadshus, där båda ägs av bostadsrättsföreningen?
En bostadsrättsförening har på gemensam fastighet uppfört en gemensamhetslokal med luftbehandlingssystem som vid användning avger buller till omgivningen.
Vilka ljudkrav finns vad gäller närmast liggande bostadshus (som tillhör fastighet och tillika bostadsrättsföreningen).
Ljudet uppstår bara när luftbehandlingssystemet är i forcerat läge. Hur ofta detta kommer att ske vet ju ingen men det kan tänkas uppkomma exempelvis då lokalen används för större sammankomst eller fest.
Svar
Svaret återger nedan utdrag ur Boverkets byggregler, BBR, och de krav och allmänna råd som kan ha beröring med frågan. Utgångspunkten för krav blir ändringsdelen i BBR och där avsnitt 7:4 Krav på bullerskydd vid ändring av byggnader.
Hur kan man se hur AFS rangordnar utrymmen?
Ni har tidigare fått frågor om överluft och mer specifikt överluft i arbetslokaler. Min fråga gäller just detta. Allt som oftast görs ombyggnader och nybyggnationer med stora kontorslandskap och med stora pausutrymmen/personalmatsalar eller liknande.
Hur kan man se hur AFS rangordnar utrymmen som likvärdiga eller "smutsigare"?
I en tid när allt skall energieffektiviseras så är ju en logisk luftföring att man låter luften i ett kontorslandskap gå som överluft till och evakueras i paus/matutrymmet, med resonemanget att de personer som sitter i matsalen sannolikt inte samtidigt sitter i kontorslandskapet. Givetvis med tillägget 0,35 l/s, m2 för båda rummens yta med hänsyn till eventuella emissioner.
Frågan gäller såväl ombyggnad som nybyggnad.
Svar
Svaret utgår från att det handlar om arbetsmiljö och då tar Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:2 Arbetsplatsen utformning, över kravställningen från Boverkets byggregler, BBR, gällande överluft.
Relaterat material
Vad gäller vid ett aggregatbyte, måste brandskyddet uppgraderas?
Vid besiktning av en entreprenad omfattande ett aggregatbyte i ett flerfamiljshus fick fastighetsägaren (beställaren) nedslag på att ventilationssystemets brandskyddsmetod inte uppfyllde dagens krav. Befintliga brandskyddsmetoden bygger på 1:5-metoden som uppfyllde kraven på skydd mot brandgasspridning vid tidpunkt när huset byggdes. Denna entreprenaden omfattade enbart byte av ett FTX-aggregat varpå befintlig brandskyddslösning bibehållits. Det var besiktningsmannen själv som anmärkte på att brandskyddet inte uppfyllde dagens krav.
Fråga; Vad gäller vid ett aggregatbyte, kan fastighetsägaren bli ålagd att uppgradera brandskyddet till dagens norm?
Svar
Det korta svaret på din fråga är att ett byte av luftbehandlingsaggregat till ett i stort sett likadant aggregat men nyare är att betrakta som en underhållsåtgärd och som inte medför nya krav på byggnadens brandskydd. Det långa svaret kommer nedan.