Varan har lagts till i varukorgen
Är det tillåtet att gå från TN-S till TN-C-system?
I en förening med två huskroppar kommer den inkommande servisledningen in i den ena huskroppen.
Efter inkommande fyrledare i servisen blir det femledarsystem ute i anläggningen. Sedan går det i mark två kablar över till nästa huskropp. Dessa kablar är fyrledare. Får dessa vara kvar?
Det blir, om man har kvar kablarna, att man går tillbaka till fyrledarsystem mellan husen och sen tillbaka till femledarsystem i nästa hus. Får det vara så?
Svar
Det är inte tillåtet att efter en installation med separata skydds- och neutralledare förbinda neutralledaren med annan jordad del av installationen (SS 4364000, 543.4.3). Konsekvensen av detta är att man inte får gå från ett TN-S-system till ett TN-C-system.
Ställ en fråga
Du måste ha abonemang för att kunna ställa en fråga
Gå till expertsvar
Fler expertsvar i ämnet
Måste man ha energimätare för varje kylförbrukare?
Hur skall man göra en energiverifiering i en byggnad där kylsystemet är uppbyggt som en ringledning med flera förbrukare anslutna till ringledningen. Förbrukarna tillhör befintlig byggnad och byggnad som skall byggas. Det finns ingen mätning för varje förbrukare.
Måste man ha energimätare för varje förbrukare eller går det att lösa på annat sätt?
Svar
Enligt BBR 9:7 Mätsystem för energianvändning, ska en byggnads energianvändning kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan fastställas. Vid uppförande av ny byggnad av flerbostadshus och lokaler bör energianvändningen för:
Relaterat material
Hur ser man till kravet på max installerad eleffekt?
Man vill bygga ett bostadshus med direktverkande el. Det är en återuppbyggnad efter brand där försäkringsbolaget vill ha så låg installationskostnad som möjligt. Det var direktverkande el före branden.
Frågan blir hur man ser till kravet på max installerad el-effekt. Är det el-radiatorns märkeffekt man tittar på eller husets maximala behov på effekt. Vis av erfarenhet så blir ju alltid el-radiatorer överdimensionerade. De finns bara i vissa effektstorlekar och ibland kanske man vill ha en lite längre radiator av estetiska skäl men då alldeles för stor i förhållande till effektbehovet.
Svar
Om man tittar på definitioner så anger TNC, Terminologicentrum, att märkeffekt är ett numeriskt värde av uteffekt enligt märkdata. BBR definierar "Installerad eleffekt för uppvärmning" som den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger.
Relaterat material
Finns det någon definition på golvarea för uteluftflöden?
Vid beräkning av uteluftsflöde (friskluftsflöde) i bostäder, hänvisar BBR till "uteluftsflöde per golvarea". Det finns ingen definition för golvarea i BBR. BBR hänvisar till Svensk standard SS 21054 för mätregler. Vad vi kan se förklarar inte SS 21054 heller vad som menas med golvarea.
Är det BRA som gäller?
Svar
BBR avsnitt 6:251 Ventilationsflöde, anger att ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvarea. Den golvarea som definieras i BBR är Atemp som används för kravställande på specifik energianvändning. Tyvärr definierar inte BBR begreppet golvarea för uteluftsflöde. Det lägsta uteluftsflödet 0,35 l/s per m2 golvarea kan sägas motsvara det gamla kravet i SBN-80 på 0,5 luftomsättning, vilken kopplades till bostads
Relaterat material
Vad gäller för verifiering av byggnad?
Energiberäkning är upprättad till bygglov. Vid verifiering av byggnad kan man välja på beräkning eller mätning. Om man väljer beräkning vad gäller då?
Om den som har gjort beräkningen inför bygglovet inte är certifierad energiexpert kan då en certifierad energiexpert godkänna den beräkningen eller måste den certifierade energiexperten göra en ny beräkning?
Svar
BBR anger som allmänt råd i avsnitt 2:32 Verifiering: för att säkerställa att den färdiga byggnaden uppfyller kraven i Plan- och bygglagen, Plan- och byggförordningen och BBR, bör byggherren i ett tidigt skede se till att detta verifieras.
Verifieringen kan ske antingen under projektering och utförande eller i den färdiga byggnaden eller någon kombination därav.
Verifieringen kan ske antingen under projektering och utförande eller i den färdiga byggnaden eller någon kombination därav.
Relaterat material