En bostadsrättsförening har på gemensam fastighet uppfört en gemensamhetslokal med luftbehandlingssystem som vid användning avger buller till omgivningen.
Vilka ljudkrav finns vad gäller närmast liggande bostadshus (som tillhör fastighet och tillika bostadsrättsföreningen).
Ljudet uppstår bara när luftbehandlingssystemet är i forcerat läge. Hur ofta detta kommer att ske vet ju ingen men det kan tänkas uppkomma exempelvis då lokalen används för större sammankomst eller fest.
Angående principritning CBB.311:1. Ledningsgrav med flera rör. Ska man mängda ledningsbädd för det övre röret i en ledningsgrav med flera rör där kringfyllnaden för det undre röret fungerar som bädd för det övre röret?
Vi tycker det är samma material för bädd och kringfyll.
Vad gäller för skydd av parallellt nära liggande ledningar längs ett föreskrivet VA-schakt (korsar ej). Räcker det att ange ledningars läge på ritning och under BBB.32?
Ingår då skydd och upphängning av befintliga ledningar i ersättningen för jordschakt, CBB.3111?
Ni har tidigare fått frågor om överluft och mer specifikt överluft i arbetslokaler. Min fråga gäller just detta. Allt som oftast görs ombyggnader och nybyggnationer med stora kontorslandskap och med stora pausutrymmen/personalmatsalar eller liknande.
Hur kan man se hur AFS rangordnar utrymmen som likvärdiga eller "smutsigare"?
I en tid när allt skall energieffektiviseras så är ju en logisk luftföring att man låter luften i ett kontorslandskap gå som överluft till och evakueras i paus/matutrymmet, med resonemanget att de personer som sitter i matsalen sannolikt inte samtidigt sitter i kontorslandskapet. Givetvis med tillägget 0,35 l/s, m2 för båda rummens yta med hänsyn till eventuella emissioner.
Frågan gäller såväl ombyggnad som nybyggnad.