Bland de frågor vi får in kan det finnas frågor som är av allmänintresse. Vi förbehåller oss rätten att publicera dessa svar på tjänsten. Självklart då anonymt och utan person- och företagsdetaljer.
Du kan också ta del av våra expertsvar direkt i expertsvarsbanken lite längre ner på sidan.
Jag har en bakgrund som byggnadsingenjör men även inom språk, utbildning och information. Jag har tidigare arbetat som husprojektör, informatör och redaktionellt med byggmaterial och produkter. Sedan 2012 arbetar jag som huvudutredare för AMA Hus.
Hör gärna av dig till mig om du har frågor eller synpunkter kring AMA Hus.
Jag heter Mats Östlund och är informatör och redaktör på VVS-området där jag också är fackområdesansvarig. Mina specialområden är BBR, inomhusmiljöfrågor samt energi och energieffektiviseringsfrågor. Förutom redaktionell produktion och information inom VVS så håller jag gärna kurser i BBR och AMA VVS.
Firar snart 40 år i byggsektorn och när jag började 1976 gällde SBN 75. Kommer från VVS-konsult ledet och idag är min utgångsbas Göteborg med väst- och sydsverige som arbetsområde.
Jag har en bakgrund som teleingenjör och har tidigare arbetat med tele- och säkerhetsinstallationer, både som entreprenör och konsult. Sedan 1997 arbetar jag som huvudutredare för AMA EL på Svensk Byggtjänst.
I arbetet med AMA EL kommer jag i kontakt med många duktiga kollegor verksamma inom elområdet. Om du som användare av AMA EL ser att det finns områden som behöver utvecklas så tveka inte att höra av dig till mig. Har du frågor om innehållet i och tillämpningen av AMA EL så hjälper jag dig gärna.
Jag heter Stig och är informatör inom Anläggning samt redaktör inom teknikområdet.
Tidigare har jag jobbat inom konsult och entreprenadledet samt inom beställarledet. Mina roller har varit projektör, kontrollant, besiktningsförättare, beställarombud, arbetsledare, produktionschef samt projekterings- och byggledare.
Min hemmabas är i Umeå och kunderna finns framförallt i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.
Jag är utbildad byggnadsingenjör inom området husbyggnad och även civilingenjör inom området samhällsbyggnadsteknik. Jag har arbetat både som entreprenör på hussidan och som konsult på mark- och anläggningssidan.
Sedan 2011 arbetar jag på Svensk Byggtjänst som huvudutredare för AMA Anläggning samt redaktör för AMA-nytt. Har du frågor eller synpunkter som gäller AMA Anläggning är du välkommen att kontakta mig.
Folkhälsomyndigheten har riktvärden på maxtemperaturer sommartid men finns det någonstans uttryckt som krav så att det går att hävda att en part, exempelvis byggentreprenör, måste uppfylla vissa kriterier vad gäller detta?
Tabell med riktvärden för operativ temperatur:
Riktvärde Kall årstid Sommar
Operativ temperatur, varaktigt 24 °C 26 °C
Operativ temperatur, kortvarigt 26 °C 28 °C
Vad gäller beträffande energikraven i BBR vid ombyggnad. Får man göra avsteg från krav på byggnadens primärenergital EPpet?
I BBR står det sfp och sfpv. Behöver få förklarat skillnaden på detta!
Jag behöver er hjälp med tolkning av en text i Boverkets byggregler, BBR. (Kopplat framför allt till nybyggnad av flerbostadshus.)
Avsnitt 6:2524 säger att ”…ventilation i kök ska utformas så att god uppfångningsförmåga uppnås vid matlagningsplatsen.” Tillhörande allmänt råd säger ”…ett frånluftsdon med tillräcklig kapacitet bör vara placerat ovanför matlagningsplatsen”.
Jag vill få klarhet i om kraven på ventilation i kök är uppfyllda om köket frånluftsventileras med en spiskåpa injusterad för grundflöde (10 l/s) och forceringsflöde (för att uppnå god osuppfångning), detta oavsett om ugnen är placerad i spisen eller i ett högskåp?
Eller krävs det även ett separat frånluftsdon ovanför en ugn placerad i ett högskåp?
Hur definieras matlagningsplatsen?
Vi har ett nybyggnadsprojekt (flerbostadshus) där energiprestandan är relativt nära vårt projektkrav avseende primärenergi. Projektet byggs med loftgångar med separata lägenhetsdörrar till lägenheterna. Vi funderar på gränsdragningen gällande fastighetsel och hushållsel vid belysning på loftgångarna.
Enligt Boverkets gränsdragningslista är ”Utebelysning avsedd att lysa upp byggnadens fasad, entréer eller utrymmet under större skärmtak (även om ljuskällan är placerad på ett avstånd från byggnaden)” fastighetsel och ”Utebelysning på byggnadens fasad vid entréer till enskilda lokaler eller lägenheter, och deras balkonger, uteplatser, terrasser etc.” hushållsel.
Hur ska vi tolka detta när det kommer till belysning på loftgångarna?
Hur ska vi tänka kring SFP tal när det kommer till bostäder där vi har forcering i spiskåpor?
SFP får vi fram genom att ta summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tillufts- eller frånluftsflödet. Antalet spiskåpor som används samtidigt och forceringsflöde hämtar vi från Byggvägledning 7, utgåva 5 - Ventilation - Figur 2:6 (sida 45).
Dimensionering av aggregat tas fram för att klara forceringsflödet för kåporna, men skall SFP räknas utifrån att frånluftsflödet är vårt största flöde? Tiden som spiskåpor används, skall detta verkligen vara bestämmande för SFP? Branschpraxis brukar vara att x antal spiskåpor används samtidigt 0,5-1,0 timma per dag.
Hur ska man tolka följande text i BBR: "Utformningen av vattenledningar och placeringen av vattenvärmare bör vara sådana att tappvarmvatten kan erhållas inom cirka 10 sekunder vid ett flöde av 0,2 l/s. Detta gäller dock inte då tappvarmvatten bereds för ett enbostadshus."
Är det då OK att ha längre väntetid om man har snålspolande blandare? Exempelvis 15 sekunder för en blandare som har 0,15 l/s?
Bör det vara frånluft eller tilluft i klädkammare i anslutning till sovrum respektive klädkammare i anslutning till hall, med tanke på nedanstående krav, eller är tilluft lika bra som frånluft i båda fallen?
Ur BBR "Avsiktlig luftföring får endast anordnas från rum med högre krav på luftkvalitet till rum med samma eller lägre krav på luftkvalitet."
Vi arbetar och projekterar efter SS 43640000. Kan vi välja bort exempelvis kompletterande skyddsutjämning i badrum?
Vilken stadga anger att det finns krav på avzinkningshärdig mässing i dricksvattenberörda delar?
Vilken isoleringsklass (T-klass) är lämpligt att ställa på ett luftbehandlingsaggregat för flerbostadshus? (Aggregat för inomhusmontage.)
Många leverantörer håller klass T2 som standard, medan vissa ligger på T3. Anses T3 vara fullgod klass för flerbostadshus?
Har sökt men har svårt att hitta något att läsa om detta.
Vi jobbar i ett industriprojekt modell större, där vi står för allmänventilationen inklusive projektering av denna och där vi enligt praxis har angett luftflöden i l/s alternativt m3/s. Vår beställare som även anlitar andra sidoentreprenörer (utländska) för processventilation, renrumsutrustningar med mera anger sina luftflöden i m3/h, och vill att vi skall revidera våra ritningar till den enheten. Vi är inte så pigga på det, eftersom vi har slutat med det för länge sedan, och det är en stor insats att ändra alla ritningar och dokument. Vi bygger efter AMA-19, kan vi hänvisa till något som styrker vår åsikt, svensk standard eller liknande? Tacksam för snabbt svar.
När ska jag välja 50 % respektive 70 % fyllnadsgrad i avloppssystem inom byggnad?
