Finner du inte svar på din fråga? Skriv ner frågan i fältet nedanför och låt våra experter besvara den. Du informeras direkt via mail när ditt svar är tillgängligt.
Jag heter Anna Björs och är informatör inom Husbyggnad. Jag har tidigare jobbat som projektör i nio år.
Stockholm är min hemmabas, och mina kunder finns i Stockholmsområdet och i Sundsvall.
Jag har en bakgrund som byggnadsingenjör och är sedan många år anställd inom Svensk Byggtjänst som bland annat informatör, redaktör och medarbetare i arbetet med AMA Hus. Nu ansvarig för hela AMA redaktionens arbete men med huvudintresse i AMA AF och AMA Hus.
Vi har inom AMA redaktionen ett stort kontaktnät som förutom att delta i AMA arbetet utgör en unik kunskapskälla.
Andra intressen förutom arbetet med AMA är flyghistoria, men det får jag sällan några frågor om.
Jag heter Dan Öhman och är informatör inom fackområdet VVS. Jag jobbar också med att ta fram en del av det informationsmaterial som vi förmedlar framförallt inom VVS-området. Några år i mitten av 2000-talet jobbade jag även med AMA VVS och skrev artiklar till AMA-nytt. Jag har inget direkt specialområde utan mina kunskaper spänner över både ventilations- och rörinstallationer, men efter alla år som omvärldsbevakare så har man fått träna upp sina färdigheter bland lagar och paragrafer.
Tidigare har jag jobbat som VVS-projektör i Mälardalen. Sedan 1993 jobbar jag deltid parallellt som förvaltare i ett eget fastighetsbolag.
Min hemmabas är Umeå. Mina kunder som jag besöker regelbundet finns från Örnsköldsvik och norrut.
Jag heter Lena Rask och är informatör inom Hus och Förvaltning med specialisering inom Plan- och Bygglagstiftning, Boverkets byggregler samt tillgänglighetsfrågor.
Tidigare har jag främst arbetat med projektering på arkitektkontor och inom småhusbranschen.
Min bas finns i Växjö, mina kunder i hela södra Sverige.
Jag är utbildad elkraftingenjör och har huvudsakligen arbetat med inriktning på nätstationer inom 10 kV-nätet en även kablifiering av 20 kV-nätet. Jag har också varit tekniskt ansvarig för ett ackrediterat mätlaboratorium för radonmätningar i inomhusluft. Nu arbetar jag med omvärldsbevakning inom elområdet.
Min hemmabas är Göteborg och mina kunder finns huvudsakligen i Göteborgsområdet och i södra Sverige.
Jag är ingenjör inom VVS- och energiteknik och har tidigare arbetat som bland annat konstruktör och renrumsingenjör inom läkemedelsbranschen. Jag började min karriär på Svensk Byggtjänst som teknisk redaktör på Byggkatalogen men sedan 2006 är jag huvudutredare för AMA VVS & Kyl.
Jag vill gärna att du tar kontakt med mig i alla frågor och funderingar du har som berör AMA. Det är genom kontakten med våra användare som produkten utvecklas. Vi är här för att hjälpa just dig.
Jag har en bakgrund som byggnadsingenjör men även inom språk, utbildning och information. Jag har tidigare arbetat som husprojektör, informatör och redaktionellt med byggmaterial och produkter. Sedan 2012 arbetar jag som huvudutredare för AMA Hus.
Hör gärna av dig till mig om du har frågor eller synpunkter kring AMA Hus.
Jag heter Mats Östlund och är informatör och redaktör på VVS-området där jag också är fackområdesansvarig. Mina specialområden är BBR, inomhusmiljöfrågor samt energi och energieffektiviseringsfrågor. Förutom redaktionell produktion och information inom VVS så håller jag gärna kurser i BBR och AMA VVS.
Firar snart 40 år i byggsektorn och när jag började 1976 gällde SBN 75. Kommer från VVS-konsult ledet och idag är min utgångsbas Göteborg med väst- och sydsverige som arbetsområde.
Jag heter Robert och jobbar som informatör och som fackområdesansvarig inom Anläggning. Tidigare har jag jobbat som platschef och entreprenör med VA, gator, grunder, beläggningar, sprängning med mera.
Göteborgs är min hemmabas, mina kunder finns huvudsaklingen i södra Sverige men även i Luleå.
Jag har en bakgrund som teleingenjör och har tidigare arbetat med tele- och säkerhetsinstallationer, både som entreprenör och konsult. Sedan 1997 arbetar jag som huvudutredare för AMA EL på Svensk Byggtjänst.
I arbetet med AMA EL kommer jag i kontakt med många duktiga kollegor verksamma inom elområdet. Om du som användare av AMA EL ser att det finns områden som behöver utvecklas så tveka inte att höra av dig till mig. Har du frågor om innehållet i och tillämpningen av AMA EL så hjälper jag dig gärna.
Jag heter Stig och är informatör inom Anläggning samt redaktör inom teknikområdet.
Tidigare har jag jobbat inom konsult och entreprenadledet samt inom beställarledet. Mina roller har varit projektör, kontrollant, besiktningsförättare, beställarombud, arbetsledare, produktionschef samt projekterings- och byggledare.
Min hemmabas är i Umeå och kunderna finns framförallt i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.
Jag är utbildad byggnadsingenjör inom området husbyggnad och även civilingenjör inom området samhällsbyggnadsteknik. Jag har arbetat både som entreprenör på hussidan och som konsult på mark- och anläggningssidan.
Sedan 2011 arbetar jag på Svensk Byggtjänst som huvudutredare för AMA Anläggning samt redaktör för AMA-nytt. Har du frågor eller synpunkter som gäller AMA Anläggning är du välkommen att kontakta mig.
Jag är byggnadsingenjör med förflutet inom byggmaterialindustrin och entreprenörsledet med inriktning mot projekteringsledning. Har arbetat med AMA Hus och AMA-nytt sedan 2007, som kapitelutredare och numer samordnande huvudutredare. Sköter även den löpande förvaltningen av BSAB 96.
Jag följer byggbranschens utveckling med stort intresse och tar tacksamt emot inspel för avstämning mot AMA. Kanske blir just din frågeställning en artikel i AMA-nytt.
Jag heter Weine och arbetar som informatör inom Husbyggnad och Förvaltning. Min specialisering är Bygglagstiftningen samt frågor inom tillgänglighet. Tidigare har jag jobbat som biträdande arbetsledare hos lokal byggentreprenör samt som konstruktör.
Örebro är min hemmabas, mina kunder finns i mellansverige.
Jag är civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad, det som idag heter samhällsbyggnad. Genom åren har jag arbetat både som entreprenör och Konsult.På Svensk Byggtjänst började jag 2007 är sedan 2012 en av huvudutredarna för AMA Anläggning.
AMA Anläggning är väldigt bred och i arbetet deltar specialister, beställare, konsulter och entreprenörer. Har du frågor om AMA Anläggning så kontakta mig.
Studentlägenheter under 35 kvm, behöver de inte vara tillgängliga? Hur är det med badrum i studentlägenheter, behöver de vara tillgängliga?
Finns det krav på rensningsintervall av imkanal i bostadskök?
När man räknar fram sannolika varmvattenflöden i flerbostadshus enligt VA-normen och jämför de med fjärrvärmeverkens schabloner så avviker de rätt kraftigt. VVS-konsultens framtagna sannolika varmvattenflöden ligger av förklarliga skäl långt över fjärrvärmeverkens.
Deras schabloner tar ju inte hänsyn till hur huset används och väldigt ofta blir detta en fråga som diskuteras fram och tillbaka. Det blir även en ansvarsfråga då man som konsult inte "vågar" gå på deras låga flöden.
En tanke kan vara att ta ut en växlare för det större behovet men en styrventil på primärsidan anpassad för det lägre behovet. Eventuella åtgärder efteråt blir ju enklare således.
Vad har ni för syn på detta?
Kan man anse att standaren SS-EN 13141-3:2017 om Spiskåpor inte gäller ett projekt om bygglovet söktes och ficks innan standarden reviderades?
Eller gäller standarden oavsett?
I Säker Vatten gör man skillnad på fördelarskåp som innehåller tappvattenledningar och fördelarskåp som innehåller värmeledningar när det gäller täthet och var läckageindikeringen får mynna ut. På Säker Vatten säger man att det kommer ifrån BBR. Var hittar man stöd för det i BBR? Kan man placera fördelarskåp för värme så att läckageindikeringen mynnar på ett parkettgolv?
Vi projekterar restaurangventilation (nybyggnad) och undrar över SFP. Behöver aggregaten för restaurang/kök med imkåpor uppfylla BBR:s vanliga krav 2,0?
I BBR 6:623 beskriver det allmänna rådet att kravet är uppfyllt om minst 70 % av det enskilda tappställets normflöde kan fås. Är tanken att man skall beräkna det sannolika antalet anslutna vattenuttag som öppnas samtidigt?
Jag tolkar det som, för att uppfylla kravet skall jag beräkna 70 % av flödet i en stam x antalet sannolikt öppna vattenuttag. Utifrån flödet jag får fram, skall jag dimensionera tappvatten stammarna.
Eller kan man tolka sannolikt öppna vattenuttag som sannolikt flöde som är branschpraxis?
Om AMA koden QFC.11 Luftvärmare vätska-luft, finns med i beskrivningen, men det står inte specificerat under varje luftbehandlingsaggregat att det skall finnas en luftvärmare till varje aggregat. Kan man tolka det som att det skall finnas en luftvärmare till varje aggregat eller har entreprenören rätt att ta bort värmebatteriet till samtliga aggregat?
Vad gäller beträffande AMA-kod YYV. Vi stöter ständigt på problem med tolkningen gällande omfattningen.
Svepande oklara formuleringar är vanligt förekommande. Om inga uppgifter om mängder finns, utan bara en AMA-kod, hur skall man då agera. Vad skall ingå? Finns det någon praxis som tillämpats tidigare här? Rättsfall?
En annan svårtolkad text är hämtad ur en beskrivning och fastställer att "service omfattar all den service som fabrikanter fordrar för i anläggningen ingående apparater och delar." Lagom luddigt.
Enligt RA VVS & KYL 16: "ange åtagandets omfattning och underlag för åtagandet (till exempel rutinförteckning och objektsförteckning)." Dessa förteckningar som talas om är extremt ovanliga. Jag vill påstå att vi aldrig sett dessa i någon teknisk beskrivning.
En typisk fråga är intervall filterbyte. Detta kan innebära betydande summor vid en stor installation. Om inte bytesintervall är specificerat. Har entreprenören tolkningsrätten eller gäller branchpraxis säg två byten per år. Kan beställaren hävda detta?
Detta var egentligen flera frågor. Skall man sammanfatta är väl kärnfrågan: Om inte specificerade uppgifter finns kring kod-YYV, har entreprenören tolkningsrätten.
Avsnitt 6:641 Installationer för spillvatten i Boverkets byggregler, BBR. Hur skall man tolka detta krav i ett garage, man kan antingen behandla eller installera avskiljare. Vad menas med behandlas?
Entreprenören i frågan hänvisar till att tömning med tankbil räknas som behandlas, vi anser att behandlas menas med rening på plats, men det är väldigt otydligt i kravet vad behandling innebär.
I rådet står det dessutom bör finnas avskiljare vilket tyvärr öppnar upp för tolkningar.
Mätmetoder för volymkåpor utan fläkt. Kan man välja vilken standard som gäller, EN 61591 eller den nya SS-EN 13141-3:2017? Det framgår inte tydligt vad som gäller i frågan.
Upprätthålla 0,35 l/s/m2 under avfrostning i flerbostadshus. Kan man anse att det är godtagbart att sänka flödet med 15 procent under avfrostningen av luftbehandlingsaggregatet? Avfrostningen pågår cirka 50 minuter, varierande antal gånger under tid, allt från 1 ggr/vecka till varannan timme. Vi som beställare anser inte att det är godtagbart medan entreprenören anser att det är godtagbart.
Vilka krav kan man ställa på ventilation av en "kattvind"?
Rummet är 1,24 meter djupt från innervägg till yttervägg och 3,25 meter långt. Golvytan är cirka 4 kvadratmeter. Takhöjden vid innervägg är 2,01 meter och vid yttervägg 1,30 meter. Rumsvolymen är 6,6 kubikmeter. Det finns en låg dörr i innerväggen in till "kattvinden" och den är tänkt att användas som förråd.
Jag har fått veta att schakt och återfyllning ingår i koden DEN.12 ("kabelskydd av plaströr"), alltså ingen separat schakt och fyll för detta, likt det ingår i koden DEF.
Men i MER-Anläggning kan jag inte hitta att det står något om det under DEN-koden som det står under DEF-koden. Så jag undrar lite vad det är som gäller/ ingår avseende koden DEN.12 "kabelskydd av plaströr"?
Vad innebär egentligen axiell anslutning enligt kod PCB.11. Axiell anslutning av va-ledningar i AMA anläggning?
Betyder det anslutning av rörända mot rörända, eller betyder det anslutning av rörända mot sidan av röret? Frågan föranledde en het diskussion på fikarasten med två olika läger.
Axiell anslutning avser hopfogning av rör eller rördelar placerade i samma riktning som inte innebär en förgrening eller ett avstick.
Från Terminologicentrum TNC, Basord i våra fackspråk, 2012 - definition: som sker i eller sammanfaller med axels längdriktning
