Vilken standard gäller avseende osuppfångningsförmåga för spiskåpor i lägenheter med central fläkt? SS-EN 61591 eller SS-EN 13414-3:2017?

Centraldammsugare, skall förbrukningen el inräknas i fastighetselen?

Vilka frånluftflöden gäller i bostaden då ingen vistas där? Vad räknas som separat styrning i varje bostad? Styrning på givare som mäter olika gaser eller måste det vara en fysisk knapp/panel för att reglera om man är hemma eller inte?

Hittar inget krav i BBR som säger hur man säkerställer rätt flöde vid rätt tidpunkt.

Hej, en fråga gällande SFP och BBR.

Under 9:6 Effektiv elanvändning så nämns värden för SFP, som inte bör överstigas vid "dimensionerande luftflöde". Vidare kan man läsa att "För ventilationssystem med -->Varierande luftflöden<-- ..... kan högre SFP-Värden vara acceptabla.

Finns det några tvister kring detta eller hur tolkar ni detta? Nämner man någonstans vad man menar med "dimensionerande luftflöde"?

Befintliga hus finns det krav på temperatur kallvatten?

I ett nybyggnadsprojekt enligt AFC.157 har beställaren angivit att "Entreprenören ska ge beställarens personal utbildning avseende följande i entreprenaden ingående varor: Samtliga installationer och material som kräver skötsel. ". Det finns inget YSK kapitel eller annan beskrivning i TB, men beställaren hävdar ändå att vi skall överlämna DoU pärm med informationer.

Innebär utbildning även ett "kompendium" likt drift och underhåll eller hur bör man tänka utifrån formulering i AF samt avsaknad av formulering i TB?

En bostadsrättsförening har på gemensam fastighet uppfört en gemensamhetslokal med luftbehandlingssystem som vid användning avger buller till omgivningen.

Vilka ljudkrav finns vad gäller närmast liggande bostadshus (som tillhör fastighet och tillika bostadsrättsföreningen).

Ljudet uppstår bara när luftbehandlingssystemet är i forcerat läge. Hur ofta detta kommer att ske vet ju ingen men det kan tänkas uppkomma exempelvis då lokalen används för större sammankomst eller fest.

Angående principritning CBB.311:1. Ledningsgrav med flera rör. Ska man mängda ledningsbädd för det övre röret i en ledningsgrav med flera rör där kringfyllnaden för det undre röret fungerar som bädd för det övre röret?

Vi tycker det är samma material för bädd och kringfyll.

Vad gäller för skydd av parallellt nära liggande ledningar längs ett föreskrivet VA-schakt (korsar ej). Räcker det att ange ledningars läge på ritning och under BBB.32?

Ingår då skydd och upphängning av befintliga ledningar i ersättningen för jordschakt, CBB.3111?

Ni har tidigare fått frågor om överluft och mer specifikt överluft i arbetslokaler. Min fråga gäller just detta. Allt som oftast görs ombyggnader och nybyggnationer med stora kontorslandskap och med stora pausutrymmen/personalmatsalar eller liknande.

Hur kan man se hur AFS rangordnar utrymmen som likvärdiga eller "smutsigare"?

I en tid när allt skall energieffektiviseras så är ju en logisk luftföring att man låter luften i ett kontorslandskap gå som överluft till och evakueras i paus/matutrymmet, med resonemanget att de personer som sitter i matsalen sannolikt inte samtidigt sitter i kontorslandskapet. Givetvis med tillägget 0,35 l/s, m² för båda rummens yta med hänsyn till eventuella emissioner.

Frågan gäller såväl ombyggnad som nybyggnad.

Vid besiktning av en entreprenad omfattande ett aggregatbyte i ett flerfamiljshus fick fastighetsägaren (beställaren) nedslag på att ventilationssystemets brandskyddsmetod inte uppfyllde dagens krav. Befintliga brandskyddsmetoden bygger på 1:5-metoden som uppfyllde kraven på skydd mot brandgasspridning vid tidpunkt när huset byggdes. Denna entreprenaden omfattade enbart byte av ett FTX-aggregat varpå befintlig brandskyddslösning bibehållits. Det var besiktningsmannen själv som anmärkte på att brandskyddet inte uppfyllde dagens krav.

Fråga; Vad gäller vid ett aggregatbyte, kan fastighetsägaren bli ålagd att uppgradera brandskyddet till dagens norm?

Överluft, vad gäller?

Är det enligt BBR 6:2523, där man får ha överluft mellan rum med samma krav, eller är det enligt AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning och 23 § Överluft, där överluft endast får föras till lokaler med lägre krav på luftkvaliteten än i den lokal varifrån luften tas?

Har dessa krav någon rangordning?

En fråga om ekodesignförordningen, det går att göra undantag för "aggregat som används i vissa extrema miljöer".

I mitt fall har jag ett aggregat i en spolhall där ingen vistas mer än under tvättning och där temperaturkravet är 10°C. Vi kan inte ha växlare i aggregatet då den kommer att frysa igen vintertid på grund av den höga luftfuktigheten samt låga frånluftstemperaturen. Och en batteriväxlare är en oförsvarbar merkostnad i förhållande till den låga återvinning som frånluftstemperaturen ger. Min fråga är nu om ni tror att jag kan göra ett undantag för min anläggning i detta fall?

Vad gäller angående mängden tilluft i storkök.

Det förefaller som att leverantörer anser att det minst skall tillföras 70 % tilluft baserat på frånluftsflödet.

Finns det något i normer som styrker detta. Hygieniska skäl?

Studentlägenheter under 35 kvm, behöver de inte vara tillgängliga? Hur är det med badrum i studentlägenheter, behöver de vara tillgängliga?

Finns det krav på rensningsintervall av imkanal i bostadskök?