Finner du inte svar på din fråga? Skriv ner frågan i fältet nedanför och låt våra experter besvara den. Du informeras direkt via mail när ditt svar är tillgängligt.
Jag har en bakgrund som byggnadsingenjör och är sedan många år anställd inom Svensk Byggtjänst som bland annat informatör, redaktör och medarbetare i arbetet med AMA Hus. Nu ansvarig för hela AMA redaktionens arbete men med huvudintresse i AMA AF och AMA Hus.
Vi har inom AMA redaktionen ett stort kontaktnät som förutom att delta i AMA arbetet utgör en unik kunskapskälla.
Andra intressen förutom arbetet med AMA är flyghistoria, men det får jag sällan några frågor om.
Jag är utbildad elkraftingenjör och har huvudsakligen arbetat med inriktning på nätstationer inom 10 kV-nätet en även kablifiering av 20 kV-nätet. Jag har också varit tekniskt ansvarig för ett ackrediterat mätlaboratorium för radonmätningar i inomhusluft. Nu arbetar jag med omvärldsbevakning inom elområdet.
Min hemmabas är Göteborg och mina kunder finns huvudsakligen i Göteborgsområdet och i södra Sverige.
Jag är ingenjör inom VVS- och energiteknik och har tidigare arbetat som bland annat konstruktör och renrumsingenjör inom läkemedelsbranschen. Jag började min karriär på Svensk Byggtjänst som teknisk redaktör på Byggkatalogen men sedan 2006 är jag huvudutredare för AMA VVS & Kyl.
Jag vill gärna att du tar kontakt med mig i alla frågor och funderingar du har som berör AMA. Det är genom kontakten med våra användare som produkten utvecklas. Vi är här för att hjälpa just dig.
Jag har en bakgrund som byggnadsingenjör men även inom språk, utbildning och information. Jag har tidigare arbetat som husprojektör, informatör och redaktionellt med byggmaterial och produkter. Sedan 2012 arbetar jag som huvudutredare för AMA Hus.
Hör gärna av dig till mig om du har frågor eller synpunkter kring AMA Hus.
Jag heter Mats Östlund och är informatör och redaktör på VVS-området där jag också är fackområdesansvarig. Mina specialområden är BBR, inomhusmiljöfrågor samt energi och energieffektiviseringsfrågor. Förutom redaktionell produktion och information inom VVS så håller jag gärna kurser i BBR och AMA VVS.
Firar snart 40 år i byggsektorn och när jag började 1976 gällde SBN 75. Kommer från VVS-konsult ledet och idag är min utgångsbas Göteborg med väst- och sydsverige som arbetsområde.
Jag heter Robert och jobbar som informatör och som fackområdesansvarig inom Anläggning. Tidigare har jag jobbat som platschef och entreprenör med VA, gator, grunder, beläggningar, sprängning med mera.
Göteborgs är min hemmabas, mina kunder finns huvudsaklingen i södra Sverige men även i Luleå.
Jag har en bakgrund som teleingenjör och har tidigare arbetat med tele- och säkerhetsinstallationer, både som entreprenör och konsult. Sedan 1997 arbetar jag som huvudutredare för AMA EL på Svensk Byggtjänst.
I arbetet med AMA EL kommer jag i kontakt med många duktiga kollegor verksamma inom elområdet. Om du som användare av AMA EL ser att det finns områden som behöver utvecklas så tveka inte att höra av dig till mig. Har du frågor om innehållet i och tillämpningen av AMA EL så hjälper jag dig gärna.
Jag heter Stig och är informatör inom Anläggning samt redaktör inom teknikområdet.
Tidigare har jag jobbat inom konsult och entreprenadledet samt inom beställarledet. Mina roller har varit projektör, kontrollant, besiktningsförättare, beställarombud, arbetsledare, produktionschef samt projekterings- och byggledare.
Min hemmabas är i Umeå och kunderna finns framförallt i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.
Jag är utbildad byggnadsingenjör inom området husbyggnad och även civilingenjör inom området samhällsbyggnadsteknik. Jag har arbetat både som entreprenör på hussidan och som konsult på mark- och anläggningssidan.
Sedan 2011 arbetar jag på Svensk Byggtjänst som huvudutredare för AMA Anläggning samt redaktör för AMA-nytt. Har du frågor eller synpunkter som gäller AMA Anläggning är du välkommen att kontakta mig.
Jag heter Weine och arbetar som informatör inom Husbyggnad och Förvaltning. Min specialisering är Bygglagstiftningen samt frågor inom tillgänglighet. Tidigare har jag jobbat som biträdande arbetsledare hos lokal byggentreprenör samt som konstruktör.
Örebro är min hemmabas, mina kunder finns i mellansverige.
Jag är civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad, det som idag heter samhällsbyggnad. Genom åren har jag arbetat både som entreprenör och Konsult.På Svensk Byggtjänst började jag 2007 är sedan 2012 en av huvudutredarna för AMA Anläggning.
AMA Anläggning är väldigt bred och i arbetet deltar specialister, beställare, konsulter och entreprenörer. Har du frågor om AMA Anläggning så kontakta mig.
Befintliga hus finns det krav på temperatur kallvatten?
I ett nybyggnadsprojekt enligt AFC.157 har beställaren angivit att "Entreprenören ska ge beställarens personal utbildning avseende följande i entreprenaden ingående varor: Samtliga installationer och material som kräver skötsel. ". Det finns inget YSK kapitel eller annan beskrivning i TB, men beställaren hävdar ändå att vi skall överlämna DoU pärm med informationer.
Innebär utbildning även ett "kompendium" likt drift och underhåll eller hur bör man tänka utifrån formulering i AF samt avsaknad av formulering i TB?
Koden "AFC.157" finns i AMA AF 12 och avser utbildning och support. I en entreprenad kan ingå varor, installationer eller byggdelar för vilka det kan erfordras att beställarens personal utbildas för att de ska kunna hantera dem på rätt sätt. Beställaren ska då redovisa om en entreprenör ska svara för sådan utbildning, vilka varor, installationer eller byggdelar det gäller som kräver skötsel och utbildningens omfattning. Beställaren ska även redovisa på motsvarande sätt om en entreprenör ska svara för support och i så fall formen för denna.
Om inte beställaren anger det ovan nämnda ska beställaren istället specificera i teknisk beskrivning om vad som gäller för utbildning och support (specifikt, omfattning och form).
Sammanfattningsvis av vad som framgår i frågan har beställarens formulering dels inte varit tillräckligt specifik, dels inte angett utbildningens omfattning och dels inte angett i vilken form för eventuell support. Det går inte att svara på om ett "kompendium" kan anses som utbildning eftersom det inte finns angivet av beställaren.
En bostadsrättsförening har på gemensam fastighet uppfört en gemensamhetslokal med luftbehandlingssystem som vid användning avger buller till omgivningen.
Vilka ljudkrav finns vad gäller närmast liggande bostadshus (som tillhör fastighet och tillika bostadsrättsföreningen).
Ljudet uppstår bara när luftbehandlingssystemet är i forcerat läge. Hur ofta detta kommer att ske vet ju ingen men det kan tänkas uppkomma exempelvis då lokalen används för större sammankomst eller fest.
Angående principritning CBB.311:1. Ledningsgrav med flera rör. Ska man mängda ledningsbädd för det övre röret i en ledningsgrav med flera rör där kringfyllnaden för det undre röret fungerar som bädd för det övre röret?
Vi tycker det är samma material för bädd och kringfyll.
Vad gäller för skydd av parallellt nära liggande ledningar längs ett föreskrivet VA-schakt (korsar ej). Räcker det att ange ledningars läge på ritning och under BBB.32?
Ingår då skydd och upphängning av befintliga ledningar i ersättningen för jordschakt, CBB.3111?
Ni har tidigare fått frågor om överluft och mer specifikt överluft i arbetslokaler. Min fråga gäller just detta. Allt som oftast görs ombyggnader och nybyggnationer med stora kontorslandskap och med stora pausutrymmen/personalmatsalar eller liknande.
Hur kan man se hur AFS rangordnar utrymmen som likvärdiga eller "smutsigare"?
I en tid när allt skall energieffektiviseras så är ju en logisk luftföring att man låter luften i ett kontorslandskap gå som överluft till och evakueras i paus/matutrymmet, med resonemanget att de personer som sitter i matsalen sannolikt inte samtidigt sitter i kontorslandskapet. Givetvis med tillägget 0,35 l/s, m2 för båda rummens yta med hänsyn till eventuella emissioner.
Frågan gäller såväl ombyggnad som nybyggnad.
Vid besiktning av en entreprenad omfattande ett aggregatbyte i ett flerfamiljshus fick fastighetsägaren (beställaren) nedslag på att ventilationssystemets brandskyddsmetod inte uppfyllde dagens krav. Befintliga brandskyddsmetoden bygger på 1:5-metoden som uppfyllde kraven på skydd mot brandgasspridning vid tidpunkt när huset byggdes. Denna entreprenaden omfattade enbart byte av ett FTX-aggregat varpå befintlig brandskyddslösning bibehållits. Det var besiktningsmannen själv som anmärkte på att brandskyddet inte uppfyllde dagens krav.
Fråga; Vad gäller vid ett aggregatbyte, kan fastighetsägaren bli ålagd att uppgradera brandskyddet till dagens norm?
Överluft, vad gäller?
Är det enligt BBR 6:2523, där man får ha överluft mellan rum med samma krav, eller är det enligt AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning och 23 § Överluft, där överluft endast får föras till lokaler med lägre krav på luftkvaliteten än i den lokal varifrån luften tas?
Har dessa krav någon rangordning?
En fråga om ekodesignförordningen, det går att göra undantag för "aggregat som används i vissa extrema miljöer".
I mitt fall har jag ett aggregat i en spolhall där ingen vistas mer än under tvättning och där temperaturkravet är 10°C. Vi kan inte ha växlare i aggregatet då den kommer att frysa igen vintertid på grund av den höga luftfuktigheten samt låga frånluftstemperaturen. Och en batteriväxlare är en oförsvarbar merkostnad i förhållande till den låga återvinning som frånluftstemperaturen ger. Min fråga är nu om ni tror att jag kan göra ett undantag för min anläggning i detta fall?
Vad gäller angående mängden tilluft i storkök.
Det förefaller som att leverantörer anser att det minst skall tillföras 70 % tilluft baserat på frånluftsflödet.
Finns det något i normer som styrker detta. Hygieniska skäl?
Studentlägenheter under 35 kvm, behöver de inte vara tillgängliga? Hur är det med badrum i studentlägenheter, behöver de vara tillgängliga?
Finns det krav på rensningsintervall av imkanal i bostadskök?
När man räknar fram sannolika varmvattenflöden i flerbostadshus enligt VA-normen och jämför de med fjärrvärmeverkens schabloner så avviker de rätt kraftigt. VVS-konsultens framtagna sannolika varmvattenflöden ligger av förklarliga skäl långt över fjärrvärmeverkens.
Deras schabloner tar ju inte hänsyn till hur huset används och väldigt ofta blir detta en fråga som diskuteras fram och tillbaka. Det blir även en ansvarsfråga då man som konsult inte "vågar" gå på deras låga flöden.
En tanke kan vara att ta ut en växlare för det större behovet men en styrventil på primärsidan anpassad för det lägre behovet. Eventuella åtgärder efteråt blir ju enklare således.
Vad har ni för syn på detta?
Kan man anse att standaren SS-EN 13141-3:2017 om Spiskåpor inte gäller ett projekt om bygglovet söktes och ficks innan standarden reviderades?
Eller gäller standarden oavsett?
I Säker Vatten gör man skillnad på fördelarskåp som innehåller tappvattenledningar och fördelarskåp som innehåller värmeledningar när det gäller täthet och var läckageindikeringen får mynna ut. På Säker Vatten säger man att det kommer ifrån BBR. Var hittar man stöd för det i BBR? Kan man placera fördelarskåp för värme så att läckageindikeringen mynnar på ett parkettgolv?
Vi projekterar restaurangventilation (nybyggnad) och undrar över SFP. Behöver aggregaten för restaurang/kök med imkåpor uppfylla BBR:s vanliga krav 2,0?
