Finner du inte svar på din fråga? Skriv ner frågan i fältet nedanför och låt våra experter besvara den. Du informeras direkt via mail när ditt svar är tillgängligt.
Jag har en bakgrund som elkraftingenjör och har arbetat inom industrin med maskininnehåll. Jag började på Svensk Byggtjänst 1988 och har sedan dess varit huvudutredare för AMA EL.
El är något som ingår i alla verksamheter. Ingen lampa, inga datorer utan el. El är något som rör alla människor och då är det viktigt att en elanläggning inte bara blir säker utan även tillförlitlig och praktisk. Detta får jag vara med och påverka genom att utveckla AMA EL. Har du frågor om AMA EL, kontakta mig.
Jag heter Anna Björs och är informatör inom Husbyggnad. Jag har tidigare jobbat som projektör i nio år.
Stockholm är min hemmabas, och mina kunder finns i Stockholmsområdet och i Sundsvall.
Jag har en bakgrund som byggnadsingenjör och är sedan många år anställd inom Svensk Byggtjänst som bland annat informatör, redaktör och medarbetare i arbetet med AMA Hus. Nu ansvarig för hela AMA redaktionens arbete men med huvudintresse i AMA AF och AMA Hus.
Vi har inom AMA redaktionen ett stort kontaktnät som förutom att delta i AMA arbetet utgör en unik kunskapskälla.
Andra intressen förutom arbetet med AMA är flyghistoria, men det får jag sällan några frågor om.
Jag heter Dan Öhman och är informatör inom fackområdet VVS. Jag jobbar också med att ta fram en del av det informationsmaterial som vi förmedlar framförallt inom VVS-området. Några år i mitten av 2000-talet jobbade jag även med AMA VVS och skrev artiklar till AMA-nytt. Jag har inget direkt specialområde utan mina kunskaper spänner över både ventilations- och rörinstallationer, men efter alla år som omvärldsbevakare så har man fått träna upp sina färdigheter bland lagar och paragrafer.
Tidigare har jag jobbat som VVS-projektör i Mälardalen. Sedan 1993 jobbar jag deltid parallellt som förvaltare i ett eget fastighetsbolag.
Min hemmabas är Umeå. Mina kunder som jag besöker regelbundet finns från Örnsköldsvik och norrut.
Jag heter Lena Rask och är informatör inom Hus och Förvaltning med specialisering inom Plan- och Bygglagstiftning, Boverkets byggregler samt tillgänglighetsfrågor.
Tidigare har jag främst arbetat med projektering på arkitektkontor och inom småhusbranschen.
Min bas finns i Växjö, mina kunder i hela södra Sverige.
Jag är utbildad elkraftingenjör och har huvudsakligen arbetat med inriktning på nätstationer inom 10 kV-nätet en även kablifiering av 20 kV-nätet. Jag har också varit tekniskt ansvarig för ett ackrediterat mätlaboratorium för radonmätningar i inomhusluft. Nu arbetar jag med omvärldsbevakning inom elområdet.
Min hemmabas är Göteborg och mina kunder finns huvudsakligen i Göteborgsområdet och i södra Sverige.
Jag är ingenjör inom VVS- och energiteknik och har tidigare arbetat som bland annat konstruktör och renrumsingenjör inom läkemedelsbranschen. Jag började min karriär på Svensk Byggtjänst som teknisk redaktör på Byggkatalogen men sedan 2006 är jag huvudutredare för AMA VVS & Kyl.
Jag vill gärna att du tar kontakt med mig i alla frågor och funderingar du har som berör AMA. Det är genom kontakten med våra användare som produkten utvecklas. Vi är här för att hjälpa just dig.
Jag har en bakgrund som byggnadsingenjör men även inom språk, utbildning och information. Jag har tidigare arbetat som husprojektör, informatör och redaktionellt med byggmaterial och produkter. Sedan 2012 arbetar jag som huvudutredare för AMA Hus.
Hör gärna av dig till mig om du har frågor eller synpunkter kring AMA Hus.
Jag heter Mats Östlund och är informatör och redaktör på VVS-området där jag också är fackområdesansvarig. Mina specialområden är BBR, inomhusmiljöfrågor samt energi och energieffektiviseringsfrågor. Förutom redaktionell produktion och information inom VVS så håller jag gärna kurser i BBR och AMA VVS.
Firar snart 40 år i byggsektorn och när jag började 1976 gällde SBN 75. Kommer från VVS-konsult ledet och idag är min utgångsbas Göteborg med väst- och sydsverige som arbetsområde.
Jag heter Robert och jobbar som informatör och som fackområdesansvarig inom Anläggning. Tidigare har jag jobbat som platschef och entreprenör med VA, gator, grunder, beläggningar, sprängning med mera.
Göteborgs är min hemmabas, mina kunder finns huvudsaklingen i södra Sverige men även i Luleå.
Jag har en bakgrund som teleingenjör och har tidigare arbetat med tele- och säkerhetsinstallationer, både som entreprenör och konsult. Sedan 1997 arbetar jag som huvudutredare för AMA EL på Svensk Byggtjänst.
I arbetet med AMA EL kommer jag i kontakt med många duktiga kollegor verksamma inom elområdet. Om du som användare av AMA EL ser att det finns områden som behöver utvecklas så tveka inte att höra av dig till mig. Har du frågor om innehållet i och tillämpningen av AMA EL så hjälper jag dig gärna.
Jag heter Stig och är informatör inom Anläggning samt redaktör inom teknikområdet.
Tidigare har jag jobbat inom konsult och entreprenadledet samt inom beställarledet. Mina roller har varit projektör, kontrollant, besiktningsförättare, beställarombud, arbetsledare, produktionschef samt projekterings- och byggledare.
Min hemmabas är i Umeå och kunderna finns framförallt i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.
Jag heter Stig och är informatör inom Hus och Förvaltning. Mina specialområden är byggregler och bygglagstiftning. Tidigare har jag arbetat som byggarbetsledare, byggledare och byggnadsinspektör samt med utbildning inom området.
Stockholm är min hemmabas.
Jag är utbildad byggnadsingenjör inom området husbyggnad och även civilingenjör inom området samhällsbyggnadsteknik. Jag har arbetat både som entreprenör på hussidan och som konsult på mark- och anläggningssidan.
Sedan 2011 arbetar jag på Svensk Byggtjänst som huvudutredare för AMA Anläggning samt redaktör för AMA-nytt. Har du frågor eller synpunkter som gäller AMA Anläggning är du välkommen att kontakta mig.
Jag är byggnadsingenjör med förflutet inom byggmaterialindustrin och entreprenörsledet med inriktning mot projekteringsledning. Har arbetat med AMA Hus och AMA-nytt sedan 2007, som kapitelutredare och numer samordnande huvudutredare. Sköter även den löpande förvaltningen av BSAB 96.
Jag följer byggbranschens utveckling med stort intresse och tar tacksamt emot inspel för avstämning mot AMA. Kanske blir just din frågeställning en artikel i AMA-nytt.
Jag heter Weine och arbetar som informatör inom Husbyggnad och Förvaltning. Min specialisering är Bygglagstiftningen samt frågor inom tillgänglighet. Tidigare har jag jobbat som biträdande arbetsledare hos lokal byggentreprenör samt som konstruktör.
Örebro är min hemmabas, mina kunder finns i mellansverige.
Jag är civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad, det som idag heter samhällsbyggnad. Genom åren har jag arbetat både som entreprenör och Konsult.På Svensk Byggtjänst började jag 2007 är sedan 2012 en av huvudutredarna för AMA Anläggning.
AMA Anläggning är väldigt bred och i arbetet deltar specialister, beställare, konsulter och entreprenörer. Har du frågor om AMA Anläggning så kontakta mig.
Man vill bygga ett bostadshus med direktverkande el. Det är en återuppbyggnad efter brand där försäkringsbolaget vill ha så låg installationskostnad som möjligt. Det var direktverkande el före branden.
Frågan blir hur man ser till kravet på max installerad el-effekt. Är det el-radiatorns märkeffekt man tittar på eller husets maximala behov på effekt. Vis av erfarenhet så blir ju alltid el-radiatorer överdimensionerade. De finns bara i vissa effektstorlekar och ibland kanske man vill ha en lite längre radiator av estetiska skäl men då alldeles för stor i förhållande till effektbehovet.
Vid beräkning av uteluftsflöde (friskluftsflöde) i bostäder, hänvisar BBR till "uteluftsflöde per golvarea". Det finns ingen definition för golvarea i BBR. BBR hänvisar till Svensk standard SS 21054 för mätregler. Vad vi kan se förklarar inte SS 21054 heller vad som menas med golvarea.
Är det BRA som gäller?
Energiberäkning är upprättad till bygglov. Vid verifiering av byggnad kan man välja på beräkning eller mätning. Om man väljer beräkning vad gäller då?
Om den som har gjort beräkningen inför bygglovet inte är certifierad energiexpert kan då en certifierad energiexpert godkänna den beräkningen eller måste den certifierade energiexperten göra en ny beräkning?
Angående YTC.157 Täthetskontroll av luftbehandlingsaggregat. Varför skriver ni kammaråtervinnare? Vilka typer av värmeväxlare avses? Kammarvärmeåtervinnare finns inte under Begreppsbestämningar.
Jag gör installationer av fjärrvärmecentraler och nyligen vid en slutbesiktning av en av dessa centraler krävde besiktningsmannen mig som entreprenör på dokumentation av konstruktionsberäkningar över rörinstallationen. Eftersom jag inte var bekant med detta sedan tidigare kontaktade jag både en och två VVS-konsultföretag för att hjälpa mig, men när inte heller de visste vad detta innebar tänkte jag vända mig till er för svar.
Hur ser dokumentationen för konstruktionsberäkningar ut och vad innefattar den? Vid vilka installationer krävs det att konstruktionsberäkningar görs? Vad krävs av mig som entreprenör gällande konstruktionsberäkningar?
Jag gör installationer av fjärrvärmecentraler där den elektriska utrustningen består av DUC, givare, ställdon samt pumpar. Installationerna görs för det mesta i gamla fastigheter med redan befintlig fjärrvärme indraget, men där fjärrvärmecentralen är uttjänt och behöver bytas. Eftersom det inte alltid är jordat i dessa fastigheter undrar jag när jag behöver respektive inte behöver installera jordfelsbrytare?
Vilka luftflöden gäller för garage i bostäder?
De luftmängder som beskrivs i R1, Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav, verkar vara mer för garage där bilar kan köra omkring.
Ljudkrav bostadshus inomhusavlopp. Ljudklass C borta? Ersätter ljudklass B automatiskt ljudklass C? Hur påverkar detta installationen av inomhusavlopp. Vad gäller när man mäter ljud från inomhusavlopp, mäter ljudkonsulten både Ekvivalent och Maximal ljudnivå? Vad händer om man inte klarar den ekvivalenta mätning vid till exempel WC spolning, men klarar kravet för maximal ljudnivå.
Inomhusavlopp plaströr, minsta dimension tillåtet att dra från tvättmaskin in i vägg, ner i vägg (mellan två lägenheter) till horisontell samlingsledning.
Vart finns denna information?
Vilka vitvaror krävs i ett kök? Krävs det diskmaskin? Vilka maskiner i badrum krävs, som till exempel tvättmaskin och torktumlare? Frågan gäller flerbostadshus utan tvättstuga.
Vilken juridisk status har en teknisk beskrivning där man hänvisar till exempelvis "AMA 16 VVS & Kyl" generellt, det vill säga det finns inga AMA koder i någon handling?
Vilka utetemperaturer ska användas för dimensionerande effektbehov?
Det finns ett antal olika ord som alla ringar in låga utetemperaturer, såsom: DVUT, DUT, LUT och EUT.
Vilka temperaturer ska användas för att räkna fram ett dimensionerande värmeeffektbehov för en byggnad, ska olika temperaturer användas för att räkna på transmissionsförluster, ventilationsförluster och förluster orsakade av luftläckage och var finns dessa temperaturer listade?
Enligt Boverkets föreskrift BEN 1 ska man räkna med en inomhustemperatur i flerbostadshus på 22 grader.
Är det en rekommendation om man saknar temperaturkrav i projektet eller är det ett skall krav?
Är konsulten skyldig att ersätta bygget för hela kostnaden för håltagningsarbete på grund av att konsulten missat att lämna underlag för ursparing till prefableverantör?
Konsulten är upphandlad utav ventilationsentreprenör enligt ABK 09, ventilationsentreprenör i sig är upphandlad enligt ABT gentemot byggentreprenören.
Det är olika krav på max tillåten energiåtgång per kvadratmeter och år om byggnaden har el-värme eller är uppvärmd på annat sätt (t.ex. fjärrvärme). En fastighet som har bergvärmeanläggning klassas som uppvärmd med el.
Vad gäller om man installerar en frånluftsvärmepump och har fjärrvärme som tillskott?
Ofta klarar värmepumpen cirka 30 procent av byggnadens max-behov beträffande installerad effekt.
Jag har besiktigat en installation av en fjärrvärmeundercentral. Jag har anmärkt på att en avstängningsventil på utgående varmvattenledning är gjord av "vanlig" mässing (CW617N) och krävt att det skall vara avzinkningshärdig mässing eller likvärdigt (t.ex. IMI:s (TA:s) A-metall). Växlarleverantören påstår att det är OK med en vanlig mässingventil, för varmvattnet är inte ett livsmedel. Vad gäller? Har även stött och blött motsvarande fråga beträffande material i en påfyllningsventil som har tappvatten på en sida och värmevatten på den andra. Vilket material är godkänt i en sådan ventil?
Hej, får kommunala byggnadsnämnden göra lokala avvikelser från BBR om till exempel luftflöden, forcering i kökskåpor med mera?
