Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Här är nya lagar som påverkar byggbranschen

11 januari 2022
nya-lagar-2022
I artikeln lyfter Madeleine Nobs, NCC, Hans Söderström, Installatörsföretagen, Jörgen Mark-Nielsen, Sveriges Allmännytta och Rikard Silverfur, Fastighetsägarna, utifrån sina yrkesroller fram de viktigaste nya lagarna för branschen. Foto: Mostphotos, NCC, Installatörsföretagen, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta (montage)
Krav på klimatdeklarationer, lättare att dela el i lokala nät och bättre skydd för visselblåsare. Det är tre nya lagar som börjat gälla efter nyår. Möt fyra företrädare som ger sin syn på hur de nya lagarna påverkar branschen.

Ännu ett år har passerat, ett speciellt år präglat av pandemin och en hel del utmaningar. Med 2022 har det kommit ett antal nya lagar och regler och ändringar i befintliga lagar och stöd som på olika sätt påverkar samhällsbyggnadssektorn. Läs mer om de nya lagarna i faktarutan på slutet.

Fyra röster från branschen:

 

rikard-silverfur_15928123963_o

Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet vid Fastighetsägarna.

1. Om du skulle välja ut ett par nya lagar som du tror är av särskild betydelse för branschen?

– Jag vill lyfta fram tre saker. Först klimatdeklarationerna som kommer att få stor betydelse för byggprojekt. Det är hög tid att kravställare, arkitekter, projektörer, leverantörer och utförare följer upp sin CO2-påverkan.

– Det andra jag vill lyfta är att det från årsskiftet är möjligt att dela el mellan byggnader. Delningsekonomin kommer att minska trycket på det ansträngda elnätet och samtidigt möjliggöra en effektivare styrning av flera byggnader. Sist vill jag nämna taxonomin som gör att finansiering kommer att ställa harmoniserade krav på branschen. Det är i grunden bra även om det finns ett antal skönhetsfläckar i det förslag som EU-kommissionen utarbetat.   

Det utan tvekan mest hållbara är att nyttja det som redan är byggt mer än vad som görs idag.
Rikard Silverfur, Fastighetsägarna.

2. Finns det någon lag som du hade hoppats skulle gå igenom eller som du önskar skulle införas?

– Här lyfter jag fram två stora utmaningar som både bransch och politik måste ta tag i. Det utan tvekan mest hållbara är att nyttja det som redan är byggt mer än vad som görs idag. Byggnaderna används på tok för lite. Momsregler, detaljplaner och affärsmodeller sätter idag käppar i hjulet för en ökad resurseffektivitet. Börja med att riva hindren för ett effektivt och flexibelt byggnadsnyttjande.

– Det behöver också bli lättare att bygga nytt. Miljöbalken är enligt mig i ett stort behov av en total översyn. Strandskydd och riksintressen kombinerat med generösa överklagandemöjligheter, inte bara förlänger och nästan omöjliggör stadsbyggnad. De ständiga överklagandena gör att stadsplanering och nybyggnadsfrågor allt oftare avgörs av länsstyrelser eller i domstolar. Det är oroande och trenden måste brytas. Det är inte hållbart att låta domstolar sköta planeringsprocessen.   

3. Hur tror du att slopandet av byggstöden kommer påverka branschen?

– Självklart kommer enskilda projekt och enskilda aktörer att påverkas när kalkylen inte längre kan räkna in subventionerna. En långsiktig verksamhet som fastighetsägande är förtjänar mer långsiktigt hållbara och stabila förutsättningar än kortsiktiga och bevisligen högst osäkra subventioner.

 

madeleine-nobs

Madeleine Nobs, hållbarhetschef vid NCC.

1. Om du skulle välja ut ett par nya lagar som du tror är av särskild betydelse för branschen?

– Den absolut viktigaste lagändringen 2022 är kravet på klimatdeklarationer. Vi på NCC har haft kompetensen och kunskapen att göra den här typen av klimatberäkningar de senaste tio åren men nu är det hög tid att hela branschen deltar i omställningen. Så den lagändringen är mycket välkommen.

– Sen är skall-kravet på hållbarhet vid offentliga upphandlingar som förväntas beslutas under 2022, något som jag tror kommer bidra till mycket samhällsnytta och ett större fokus på klimateffektivitet och kvalitet i upphandlingar.

Hållbarhet och samverkan bör spela en större roll i upphandlingsprocessen.
Madeleine Nobs, NCC.

2. Finns det någon lag som du hade hoppats skulle gå igenom eller som du önskar skulle införas?

– Vi har nyligen släppt en rapport om det stora upprustningsbehovet i Sveriges miljonprogram. Vi ser områden som är i akut behov av renovering och av åtgärder för att skapa trygga och bra och boendemiljöer, samtidigt som husen också behöver klimat- och tillgänglighetsanpassas. Här ser vi att en rad reformer och lagförslag behövs, bland annat behöver möjligheterna till storskalig industriell upprustning öka, tillgången till långsiktigt kapital öka, samt hållbarhet och samverkan spela en större roll i upphandlingsprocessen.

3. Hur tror du att slopandet av byggstöden kommer påverka branschen?

– Det är svårt att svara på. För närvarande är byggtakten väldigt hög när det gäller hyresrätter och det verkar onekligen finns en väldigt stor efterfrågan på hyresrätter. Så när det gäller slopandet av byggstödet för hyresrätter så får nog det en mer marginell effekt. Däremot ser vi större risker med att slopa energieffektiviserings-stödet. För i det arbetet ligger vi i Sverige efter.

 

vv

Hans Söderström, expert installationsteknik, vid Installatörsföretagen.

1. Om du skulle välja ut ett par nya lagar som du tror är av särskild betydelse för branschen?

– Först blir det en ny lag som inträffade 1/11 2021: Elsäkerhet vid arbete, som är flyttat från Elsäkerhetsverket till Arbetsmiljöverket. Sen kravet på klimatdeklaration av nya byggnader, även om detta ännu inte berör oss inom installationsbranschen, utan blir lag för oss först 2027. Samt taxonomin som jag tror kommer att påverka installationsbranschen på längre sikt.

Idag energideklarerar vi, men det finns inga krav på att åtgärda de förslag som framläggs.
Hans Söderström , Installatörsföretagen.

2. Finns det någon lag som du hade hoppats skulle gå igenom eller som du önskar skulle införas?

– För att få fart på renoveringar och energieffektiviseringar skulle ökade krav på genomförande av detta ge mer effekt. Idag energideklarerar vi, men det finns inga krav på att åtgärda de förslag som framläggs. Sen borde BRF:er och mindre fastighetsägare få kunna utnyttja ROT på ett mer effektivt sett. Tyvärr försvann ju det kortlivade stödet för flerbostadshus som infördes i höstas.

3. Hur tror du att slopandet av byggstöden kommer påverka branschen?

–Initialt så påverkar det ju branschen negativt, men på sikt måste vi själva ge kunderna bra information om vad vi kan erbjuda dem och hur det påverkar klimatomställningen. Många beställare är idag på rätt väg och med ökade elpriser kommer det finnas även kortsiktiga motiv till energieffektivisering. När det gäller renovering bör vi framöver tänka mer cirkulärt och ta vara på det som redan finns och hur vi med mindre medel kan förlänga livslängden på byggt och installerat material.

 

jorgen-mark-nielsen_2_press-scaled

Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef vid Sveriges Allmännytta.

1.Om du skulle välja ut ett par nya lagar som du tror är av särskild betydelse för branschen?

– Det nya kravet på att upprätta en klimatdeklaration när en ny byggnad uppförs innebär merarbete för byggherren. Men det är en bra reform eftersom den bidrar till kunskapsuppbyggnad som är en viktig förutsättning för att på sikt kunna ställa minimikrav vid byggande ur ett livscykelperspektiv.

–Hyresrätten ska vara en attraktiv och trygg upplåtelseform och därför måste fastigheterna förvaltas på ett professionellt sätt. Det finns tyvärr exempel på motsatsen. Därför är det bra att hyresnämnden nu får möjlighet att ingripa mot misskötsel genom att förelägga fastighetsägare att åtgärda brister i förvaltningen.

– Bostadstillägget förbättras genom att både boendekostnadstaket och det så kallade konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs. Bostadstillägget är viktigt för att alla pensionärer ska kunna bo bra och ha en rimlig ekonomisk standard. När boendekostnaderna ökar behöver bostadstillägget följa med.

Investeringsstöd som kommer och går är mycket olyckligt för vår långsiktiga bransch.
Jörgen Mark-Nielsen, Sveriges Allmännytta

2. Finns det någon lag som du hade hoppats skulle gå igenom eller som du önskar skulle införas?

–  Jag hade gärna sett en reform som innebär att allmännyttiga bostadsföretag inte längre ska tvingas tillämpa LOU. Den lagen fungerar illa för allmännyttiga företag som ska driva verksamheten affärsmässigt på en konkurrensutsatt marknad. Den leder till att konkurrensen snedvrids, nyproduktionen fördröjs och hyrorna blir högre.

3. Hur tror du att slopandet av byggstöden kommer påverka branschen?

– Det kommer att leda till minskat byggande. En del som planerats kommer att byggas ändå men hyrorna blir högre. Investeringsstöd som kommer och går är mycket olyckligt för vår långsiktiga bransch. Vi behöver hållbara regelverk som har brett politiskt stöd och bygger på balanserade villkor mellan upplåtelseformerna.

FAKTA Ett urval av nya lagar och ändrade stöd:

1. EU:s nya taxonomi för gröna investeringar

Från och med 1 januari 2022 innebär förordningen nya krav på redovisning i hållbarhetsrapporten, NFRD, att redovisa enligt den nya EU-taxonomin. Kravet gäller större företag och bolag som är börsnoterade. Företagen måste rapportera hur hållbara deras fastigheter, produkter och tjänster är i förhållande till riktlinjerna i taxonomin.

2. Krav på klimatdeklaration

Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Nya byggnader som uppförs där bygglov söks efter 1 januari 2022 berörs av den nya lagen.

3. Båda byggstöden slopas

Något som skapade många reaktioner i slutet av förra året var nyheten att de både byggstöden slopas. Investeringsstödet för hyresbostäder och energieffektiviseringsstödet vid renoveringar avskaffas den 1 januari, men ansökningar som kommer in senast 31 december 2021 kommer att behandlas.

4. Genomförande av visselblåsardirektiv

De nya reglerna för att stärka skyddet för visselblåsare började gälla redan den 17 december 2021. Det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska behandlas. Arbetsgivare med 50 anställda eller fler har skyldighet att inrätta särskilda interna rapporteringskanaler för visselblåsning och de anställda ska kunna rapportera muntligen eller skriftligen.

5. Ansvaret för returpappersinsamling ändras

Kommunerna tar över ansvaret för att samla in och återvinna returpapper från producenterna. Kommunen ska se till att returpapper hanteras så att materialåtervinning främjas. Målet är att minst 90 procent av det returpapper som produceras ska materialåter­vinnas.

6. Ingripa mot oseriösa fastighetsägare

Från den 1 januari 2022 införs ökade möjligheter för kommunen att ingripa om en bostadshyresfastighet missköts så att boende drabbas. En ny bestämmelse som gör det möjligt för hyresnämnden att förelägga fastighetsägaren att åtgärda brister i förvaltningen. De nya bestämmelserna är en del av regeringens förslag till stärkt skydd för hyresgäster.

7. Nytt hyresavtal efter brand i lägenhet

Från den 1 januari 2022 gäller att om en bostadshyreslägenhet förstörs genom till exempel brand eller sprängning ska hyresgästen erbjudas ett nytt hyresavtal av hyresvärden, förutsatt att det är skäligt. Erbjudandet ska gälla den förstörda lägenheten i återställt skick eller en annan likvärdig lägenhet.

8. Lättare att dela el i lokala nät

Från 1 januari 2022 blir det möjligt att bygga lågspänningsnät för delning av energi mellan byggnader i lokala nät. Undantagen för nätkoncession, tillståndet som krävs av myndigheter för att överföra el till en annan fastighet, utvidgas. 

9. Skattereduktion vid investeringar

Från årsskiftet blir det möjligt för företagare att få skattereduktion vid investeringar i maskiner och andra materiella inventarier. Det tillfälliga coronastödet, som gäller till och med 2024, gäller för 3,9 procent av anskaffningsvärdet för inventarier som köpts under förra året.

10. Yrkeslärare kan söka bidrag

Möjligheterna att få statsbidrag för utbildning av lärare i yrkesämnen utökas. Det gäller även för studier som påbörjats efter den 1 oktober 2021. Syftet med bidraget är att ge lärare i yrkesämnen möjlighet att avlägga yrkeslärarexamen.

Källa: Regeringen, Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta.
Fördjupningsmaterial
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne