Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Fjärrvärmeprojekt testar ny typ av rör

31 mars 2021
Anders Jirdén Kraftringen
Anders Jirdén på Kraftringen ansvarar för rörläggningen av det lågtempererade fjärrvärmenätet i Brunnshög. Foto: Göran Strandberg/Kraftringen
I Lund håller Kraftringen på att bygga ett lågtempererat fjärrvärmenät som förses med restvärme. Den lägre temperaturen möjliggör förläggning av en ny typ av plaströr, istället för stålrör, vilket sänker kostnaderna.

I nordöstra Lund håller den nya stadsdelen Brunnshög på att växa fram. När den är färdigbyggd kommer det att bo och arbeta cirka 40 000 människor där.

Lunds kommun har höga ambitioner med området, bland annat vill man att det ska vara självförsörjande på energi genom att ta tillvara på solenergi, bygga energisnåla hus men framförallt genom att utnyttja de stora mängderna restvärme från de närliggande forskningsanläggningarna ESS och Max IV. Restvärmen från anläggningarna täcker mer än väl hela Brunnshögs behov av fjärrvärme.

Anpassning till området

Som ett led i det arbetet håller energibolaget Kraftringen på att bygga ut ett lågtempererat fjärrvärmenät i området. Tekniken är väl anpassad och mycket lämplig för de moderna och energieffektiva bostäder och verksamheter som byggs i Brunnshög.

– Vårt lågtempererade nät är en anpassning till områden med lågenergihus. I värmeglesa områden har man traditionellt sett haft väldigt svårt att få lönsamhet i fjärrvärmenäten alltså måste man göra något med fjärrvärmenätet för att få lönsamhet. Det här är ett försök att nå dit, säger Anders Jirdén, projektingenjör på Kraftringen, som ansvarar för rörläggningen i projektet.

Ny typ av plaströr

Framledningstemperaturen i nätet är satt till 65 grader, vilket är 15–40 grader lägre än i ett vanligt fjärrvärmenät beroende på årstid, men ändå tillräckligt hög för att risken för legionellaproblem ska kunna minimeras.

De lägre temperaturerna möjliggör att en stor del av rörnätet kan bestå av plaströr istället för stålrör, eftersom plaströr tål 65 grader. Tillsammans med den danska rörtillverkaren Logstor har Kraftringen utvecklat nya plaströr för ändamålet.

Plaströr förlagda i böjt schakt. Plaströren tål att böjas mellan 6 - 10 gånger diametern för singelrör och mellan 7 - 10 gånger diametern för twin. Foto: Petter Duvander

– De här rören finns som både singel och twin och de levereras på rullar. Det är diffussionspärrar på både medierör och mantelrör och de ska klara ett tryck på 10 bar. Den största dimensionen är 110 vilket motsvarar DN80 i stål. Rören tål att böjas mellan 6 - 10 gånger diametern för singelrör och mellan 7 - 10 gånger diametern för twin, förklarar Anders Jirdén.

I och med att det går att rulla ut ledningen går förläggning snabbare. Det går att minska mängden schakt och skarvningsarbetet blir enklare med färre skarvar, vilket medför lägre kostnader.

– Vi hade hoppats att kunna skarva ovan schaktet men hittills har det varit att vi fått göra det i skarvgropar i alla fall. Idag använder vi presskopplingar för de mindre dimensionerna och kompressionskoppling för de större dimensionerna. Önskemålet från början var att vi skulle ha typ svetsmuffar eller spegelsvets, säger Anders Jirdén.

Hittills har man förlagt 1 200 meter plaströr, varav 870 meter är i drift, samt 7,8 kilometer stålrör och under våren och sommaren kommer man lägga ytterligare en kilometer plaströr.

Förläggning av plaströr från kabelvinda Genom att rulla ut rören går förläggningen snabbare och med färre skarvningar. Foto: Anders Jirdén

– Distributionsledningarna är fortfarande i stål. Det har med dimensioneringen att göra. Där vi behöver ha större dimensioner blir det stål. I vissa fall har vi haft en fördelningsledning i stål och sedan en servisledning i plast. Tanken är att vi ska klara oss med fördelningsledningar i plast och det är det vi kommer att bygga nu under våren, säger Anders Jirdén.

Utvecklingspotential i skarvningen

Under projektets gång har det framkommit en del utmaningar som Anders Jirdén inte reflekterat över innan.

– Att förlägga fjärrvärme i ett område som Brunnshög, där man har smalnat av gatuutrymmet så mycket som man gjort, innebär att det är mycket svårare att både göra ledningssamordning och att lägga ner ledningar, vilket kan påverka kostnaderna i projektet i slutändan. Det var en svårighet som vi inte förutsåg och som vi fått jobba mycket med. En annan sak att tänka på är att man inte kan lägga plaströr på vintern på grund av att de blir för styva i kylan. I så fall måste de varmhållas innan förläggning.

Han ser även en utvecklingspotential för de plaströr man tagit fram.

– Själva röret i sig har fungerat även om de största dimensionerna är väldigt styva. Men det finns en stor utvecklingspotential i skarvningen. Det hade varit en dröm att kunna använda svetsmuffar vid skarvningen.

Värmeslingor för markvärme vid spårvagnshållplatserna Restvärmen räcker även till markvärme vid spårvagnshållplatserna som kommer att hållas isfria. Foto: Kraftringen

Förutom att värma upp bostäder och verksamhetslokaler används restvärmen och lågtemperaturnätet för att värma upp marken på Brunnshögs spårvagnshållplatser på vintern så att snöslask, halka och snöskottning undviks.

Området utvecklas i faser och Kraftringen har som mål att samtliga byggnader ska kunna ta del av lågtempererad fjärrvärme år 2050.

FAKTA Cool DH

Det lågtempererade fjärrvärme- nätet i Brunnshög är en del av det EU-finansierade projektet Cool DH som startade 2017. Inom projektet kommer ett antal svenska och danska samarbetspartners att utveckla, demonstrera, utvärdera och sprida tekniska lösningar för lågtempererad fjärrvärme. Projektet omfattar såväl ny som befintlig bebyggelse. Syftet är att främja en mer resurs-, energi- och kostnadseffektiv fjärrvärme- försörjning för framtidens hållbara städer. COOL DH involverar städerna Lund i Sverige och Høje-Taastrup i Danmark och löper fram till år 2021.

Källa: Cool DH
Fördjupningsmaterial
Debatt i fokus
Mest lästa artiklar
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;