Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Åtgärderna som ska lösa framtidens elförsörjning

4 mars 2021
vindkraftverk
"Brister, beslut och balans i elsystemet – så kan ekvationen gå ihop”, är en ny rapport från WSP. Anna Nordling är energiexpert på WSP. Foto: Mostphotos/WSP
Senast 2045 ska Sverige vara klimatneutralt. Men hur ska vi nå dit? I en ny rapport ger WSP förslag på åtgärder. Bland annat måste ansvarsfrågan redas ut.

År 2017 fattade riksdagen beslut om att Sverige ska bli klimatneutralt senast år 2045. Fram till dess förväntas Sveriges totala elanvändning att öka med mellan 40 och 60 procent.

För att nå dit behöver samhället elektrifieras, en omvandling som kommer att ställa höga krav på det svenska elsystemet, på beslutsfattare och branschen. Mot bakgrund av detta har analys- och teknikkonsultföretaget WSP gjort en genomlysning av svenska kommuners förutsättningar. Ett arbete som presenteras i rapporten "Brister, beslut och balans i elsystemet – så kan ekvationen gå ihop”.

nordling_anna-p1199173.portratt Anna Nordling, energiexpert WSP. Foto: WSP

Resultatet visar att bristerna kring elförsörjningen kommer att bli påtagliga på fler håll framöver. En rejäl ökning av vindkraft samt ny teknik för lagring väntas bli lösningen, men först behöver ansvarsfrågan redas ut, menar Anna Nordling, energiexpert på WSP.

– De regionala skillnaderna i energibalansen är stora redan idag och kommer öka ytterligare. Nu när effekt- och kapacitetsbristen börjar bli ett faktum på flera håll i Sverige kommer frågan om vem som har ansvaret för den långsiktiga elförsörjningen behöva redas ut, säger Anna Nordling.

Vem ska egentligen ta beslut om investering av en serverhall när det påverkar framtida utbyggnad av ett sjukhus i en närliggande region till exempel? Eller vem ansvarar för att medborgarna i en kommun har en tillförlitlig elförsörjning när en stor elproduktionsenhet läggs ner?

– I dagsläget är ansvaret utspritt på många olika aktörer och myndigheter och det gör omställningen mycket sårbar, säger Anna Nordling.

Vätgas kräver mycket el

Enligt rapporten väntas industrin i Sverige öka sin elanvändning fram till 2045 med mellan 60 och 100 procent och transportsektorn med hela 600 procent. Samtidigt beräknar Svenska Kraftnät att det år 2040 kan förekomma brist på el i två av Sveriges fyra elområden. Man räknar på i genomsnitt 400 timmar per år.

Anna Nordling berättar att man gjorde en oväntad upptäckt under arbetet med studien. 

– Vi upptäckte att produktion av vätgas kräver betydligt mer el än vad vi tidigare beräknat. Något som befäster att elanvändningen kommer öka ytterligare, säger Anna Nordling. 

Vi upptäckte att produktion av vätgas kräver betydligt mer el än vad vi tidigare beräknat.
Anna Nordling, energiexpert WSP

Men hur kan vi lösa detta? Jo genom nya lösningar för lagring av el där vätgas och batterier spås bli de primära teknikerna. Det kommer också att krävas ökad överföringskapacitet mellan olika elområden i Sverige och en tydlighet i hur den framtida produktionen ska se ut för att elnätet ska kunna anpassas i tid.

– Dessa punkter är nödvändiga om vi ska klara av skiftet till förnybar elproduktion samtidigt som behovet av el ökar för varje dag, säger Anna Nordling.

Så kan alla bidra

Den primära målgruppen för rapporten är kommuner, regioner, myndigheter, politiker och energibolag. Även fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och privat personer kan ha nytta av rapporten. 

Hur kan man som kommun bidra i arbetet med att säkra den framtida elförsörjningen?
– Det är en väldig spridning bland landets kommuner hur insatta de är i energifrågan. Men jag skulle säga att som kommun är det viktigt att man har koll på sitt elsystem och det måste finnas en tydlig strategi för hur man ska klara elförsörjningen framåt i tiden. En bra dialog med elnätsbolagen är otroligt viktigt. De i sin tur måste jobba med långsiktiga prognoser för elanvändning.

För fastighetsägare och bostadsrättsföreningar gäller det att överväga lokal produktion och lagring, förklarar Anna. Lokala och kostnadseffektiva lösningar är en del av det framtida energisystemet.

– Samhället kommer att elektrifieras i en mycket högre grad bland annat som en följd av att Sverige beslutat att bli klimatneutrala till 2045. Det är viktigt att elnätet inte blir ett hinder för denna viktiga samhällsutveckling.

Tydligt exempel på bra samarbete

Anna nämner Region Skåne som ett bra exempel på ett intressant samarbete. De har tagit initiativ till en effektkommission i Skåne. Effektkommissionen ska verka som en gemensam röst för att lyfta det regionala kapacitetsbehovet på den nationella politiska arean gentemot regering och myndigheter när det gäller strategiska elfrågor.

– Det är endast med gemensamma krafter som vi kan lösa kapacitetsutmaningen i Skåne. Det är helt avgörande för Skånes konkurrenskraft, säger Sezgin Kadir vd och koncernchef för Kraftringen i ett pressmeddelande. 

Fördjupningsmaterial
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne