Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Så jobbar Helsingborgshem med återbruk

28 maj 2021
huvudbild_drottninghog
Tillsammans med Helsingborgs stad utvecklar Helsingborgshem stadsdelen Drottninghög. Arbetet beräknas pågå fram till år 2035. Foto: Helsingborgshem
Helsingborgshem både vill och vågar testa nya lösningar för återbruk. När bolaget bygger bostäder på Drottninghög återbrukas tegel och betongdelar från tre rivna miljonprogramshus.

Det var i januari 2020 som det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem började riva de tre flerfamiljshusen på Grönkullagatan på Drottninghög. Syftet var att ge plats åt 198 bostäder i det nya Stadskvarteret.

I samband med rivningen kartlade Helsingborgshem processen för återbruk av olika byggmaterial. 

− Vi fokuserar på att återbruka de byggdelar som har hög klimatpåverkan vid nytillverkning. De främsta klimatvinsterna går att göra i husens betongdelar och tegelfasader, säger Tina Appelqvist, klimat- och miljöansvarig på Helsingborgshem.

Ny metod för tegel i block

− Vårt återbruk handlar mycket om att lära. Vi undersöker i hur stor utsträckning tegel, betongelement och trappräcken kan återbrukas i helt nya hus, säger Christine Delander Eksten, projektchef på Helsingborgshem.

En av tegelfasaderna från Grönkullagatan återbrukas. Att återbruka tegel, sten för sten, har utförts tidigare med varierande resultat beroende på kvalitet på sten och fog. I början stötte de på motstånd, gällande denna metod. Kritikerna hävdade att hålteglet som är murat med cementbruk inte skulle hålla för att tas ner.

I projektet ville man utvärdera en ny metod, med att återbruka teglet i block. Teglet har därför sågats ner i sektioner om ungefär 0,25 kvadratmeter. Tegelblocken har därefter provats utifrån hållfasthet och beständighet.

− Det fungerade men däremot kostar själva metoden mer. Klingan som man sågar blocken med tar slut väldigt snabbt och behöver bytas ut ofta, säger Christine Delander Eksten.

Teglet kommer framöver att muras upp på en av Stadskvarterets nya fasader. Det ska bli med en fin mönstermurning så att alla förbipasserande kan se skillnad på det nya och gamla teglet.

Betongdelar analyseras 

Christine Delander Eksten berättar att en rivningsfirma varsamt fick demontera några betongväggar och bjälklag för att se om det överhuvudtaget gick att få ut dem hela. Det visade sig att det gick alldeles utmärkt.

sidobild_helsingborg-x Christine Delander Eksten och Tina Appelqvist vid betongdelarna som demonterats. Foto: Helsingborgshem

För närvarande förvaras betongdelarna på en uppställningsplats hos återvinningscentralen NSR i Helsingborg.

Helsingborgshem deltar i ett EU-projekt, ReCreate, om återbruk av betongdelar och det kommer utreda frågor som materielinnehåll och hållfasthet samt hur delarna kan användas igen.

Det är inte säkert att alla delar kommer att användas av Helsingborgshem, men målsättningen är i så fall att användningen ändå blir i närområdet.

Trappräcken, diskbänkar och reservdelar

Trappräcken från trapphusen har blivit växtstöd på fasaden till ett nytt parkeringshus Drottningen som har byggts i Drottninghög.

− Vi blästrade och galvade trappräckena innan de monterades på fasaden. Det blev ett vackert inslag i gatubilden, säger Christine Delander Eksten.

Hon menar att det ligger mycket tankar bakom vad materialen kan användas till.

− Vi har inte bara skjutsat ut materialet på marknaden och sagt att här finns något att använda. Det här exemplet med växtstöd skulle dessutom kunna fungera fint hemma hos privatpersoner. 

Också några diskbänkar i rostfritt stål som är i utmärkt gott skick har återanvänts i Stadskvarterets gemensamhetslokal.

− För att fler diskbänkar skulle kunna återanvändas hade vi behövt anpassa de nya lägenhetsköken efter dessa redan vid ritbordet. Det tar vi med oss inför kommande projekt, säger Christine Delander Eksten.

I övrigt har även en del reservdelar från de rivna husen på Grönkullagatan bevarats. Det handlar till exempel om socklar, handtag till fönster och större glaspartier som kommer att användas till de kvarvarande byggnaderna i miljonprogramsområdet.

Utmaningar dyker upp

Arbetet med att utveckla återbruk medför en hel del utmaningar, enligt Helsingborgshem. Generellt kan det till exempel handla om hur man ska lösa frågan om garantier för återbrukat material.

Andra exempel på utmaningar kan vara frågetecken kring om materialet har rätt dimensioner och hållfasthet för att kunna användas på nytt och om materialet lever upp till dagens krav på kemikalieinnehåll. Tina Appelqvist och Christine Delander Eksten menar att som enskilt bostadsbolag är man bara en av aktörerna i den cirkulära processen. Helsingborgshem behöver samverka med flera parter.

Hoppas på fler aktörer

Eftersom återbruk har så hög prioritet för Helsingborghem har bolaget kommit fram till att det är viktigt att prova och våga testa nya lösningar. Det gäller även om det innebär att det tar extra tid och kostar mer pengar. I det långa loppet finns en övertygelse om att satsningarna ändå kommer att löna sig. 

Christine Delander Eksten menar också att arbetet nu sker i testform. Det skulle vara skillnad om man från början handlar upp en total återbruksrivning med rätt förutsättningar. Då skulle så klart kostnaderna påverkas.

Tina Appelqvist framhåller i sin tur att:

− Vi försöker bygga upp kunskap som både vi själva och bygg- och fastighetsbranschen i stort kan få nytta av. Hoppas att fler aktörer kan inspireras och också börjar testa sig fram. Nu behöver branschen gasa för att få fart på återbruksarbetet. Den stora gemensamma drömmen är att återbruk ska bli det nya normala.

OM Tips till fastighetsägare som vill komma igång med återbruk

1. Gör en inventering i det aktuella projektet för att se vilka värden som finns. 

2. Börja testa återbruk, se hur det går och försök sedan hitta en systematik.

3. Tänk kreativt och var öppen för lösningar utanför boxen. 

4. Det är en fördel om tankarna på och planeringen för återbruksarbetet kommer igång tidigt i projektet. 

5. Det finns många fördomar kring återbruk. Bygg upp kulturen i bolaget så att alla förstår poängen och vikten av att vara rädd om material som en resurs samt dess inverkan på klimatfrågan.

Källa: Helsingborgshem
Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
;