Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Hur mäter vi hållbarhet?

22 juni 2021
snaret-avsnitt-71
Anna Hamnö Wickman, hållbarhetschef hos Bonava, David Lindén, livscykelanalytiker hos Ramböll, Per Olsson, hållbarhetschef på LINK arkitektur, och Elisabet Stadler, miljöchef på Peabkoncernen, gästar senaste avsnittet av Snåret. Foto: Bonava, Ramböll, LINK arkitektur, Peab.
Snåret samlar några av bygg-Sveriges tyngsta hållbarhetsröster. Det diskuteras hur vi bör mäta och kommunicera för att skapa hållbarhet på riktigt samt hur det ska bli lättare att göra rätt val för beställare och slutkund.

En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar. Så inleds den populära psalm som sjungits på så många av min barndoms sommaravslutningar. Jag vet inte om den sjungs fortfarande. Över Zoom eller Teams i år antagligen.

Hursomhelst. Texten är skriven av Carl David af Wirsén för över hundra år sedan men skulle funka hyfsat som tema till Svensk Byggtjänsts podcast Snåret i det sista avsnittet före semestern.

Bidra till grön utveckling

Det handlar om hållbarhet. Idag vill så gott som alla aktörer hävda att de bidrar till en grön och kilmatförbättrande utveckling. Nya pilotprojekt varvas med hållbarhetsstämplar som uppnåtts utifrån en uppsjö av parametrar och för många av oss är det svårt att hitta rätt.
Hur omvandlas de storvulna orden till praktik? Hur vet man att mätkriterier, certifieringar och målsättningar är på riktigt och inte grön täckfärg över ett tomt innehåll?

Detta är frågor som ställs i podcasten. Svar får vi från gästerna Anna Hamnö Wickman, hållbarhetschef hos bostadsutvecklaren Bonava och Elisabet Stadler, miljöchef på Peabkoncernen samt Per Olsson, hållbarhetschef på LINK arkitektur och David Lindén, livscykelanalytiker hos teknikkonsultbolaget Ramböll.
De håller med om programmets utgångspunkt. Det är svårt för den som inte är mer eller mindre expert att veta vad som är hållbart på riktigt. När ekologisk hållbarhet ska kartläggas och mätas finns generellt en tendens att plocka russinen ur kakan i stället för att mäta helheten.

Biologisk mångfald glöms bort

Ett typiskt exempel är att vi automatiskt tänker på trä som det bästa alternativet, vilket ofta stämmer ur ett koldioxidperspektiv. Mätparametern biologisk mångfald glöms däremot ofta bort trots att avverkning kan påverka mångfalden negativt och därmed ställa till skador i ett bredare perspektiv. Det måste därför bli enklare att mäta rätt. Till exempel vore det önskvärt med standardiserade mätvärden och certifieringar där kraven är högre än idag, ur ett helhets– och livscykelperspektiv.

I fråga om mätning är även digitalisering en del av lösningen. Så klart. Med långa leverantörskedjor är det svårt att få heltäckande hållbarhetsmätningar. Men när dataflöden kopplade till miljö nu förbättras kan exempelvis en digitalt anpassad EPD, det vill säga en miljövarudeklaration för byggprodukter, bidra till mer korrekta mätresultat och därmed större måluppfyllnad.

Hållbarhetskommunikation saknas

Sammanfattningsvis talas det mycket om såväl hållbarhet som digitalisering. Glädjande nog är detta inte bara trendord – idag finns tydliga målsättningar och mätmetoder som blir allt skarpare.

På en punkt går det dock trögt. Det saknas korrekt och begriplig hållbarhetskommunikation som gör det lätt att välja rätt för den enskilda beställaren eller slutkonsumenten. Ansvaret kan inte ligga på vanliga bostadsköpare. Oavsett om det handlar om material eller färdig produkt måste varenda producent och leverantör ha korrekta mätvärden. När det finns på plats skapas bättre förutsättningar för ett grönare samhällsbygge med standardiserade sätt att kommunicera det faktiska resultatet.

Men det kanske kan vänta till hösten. För som det uttrycks i den där psalmen, låt solens ljus och lundens sus och vågens sorl bland viden förkunna sommartiden.
Vi tackar för den här säsongen av Snåret och önskar en riktigt skön sommar!

Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne