Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Stor spridning på energianvändning i skolor

29 januari 2021
Branko Simanic och  en skolkorridor
Branko Simanic, energiingenjör på Skanska, har undersökt energianvändningen i sju lågenergiskolor. Foto: Mostphotos
En studie av sju lågenergiskolor visar att den uppmätta energianvändningen skiljer sig mycket från de beräknade värdena. Spridningen varierar mellan –44 och +28 procent.

Det finns flera parametrar som påverkar en byggnads energianvändning. Tekniska parametrar såsom köldbryggor, U-värden för väggar och ventilationsaggregats prestanda har studerats tidigare men de brukarrelaterade parametrarna har inte undersökts lika utförligt.

– Nu när vi går mot tuffare energikrav har de brukarrelaterade parametrarna börjat spela stor roll för energiberäknaren, säger Branko Simanic, energiingenjör på Skanska.

Jag hoppas att min forskning kan användas för att uppdatera värdena i BEN så att ingenjörerna kan bli ännu vassare på att beräkna byggnaders energianvändning
Branko Simanic, energiingenjör på Skanska

Han har nyligen redovisat ett forskningsprojekt där han undersökt hur brukarrelaterade parametrar påverkar energianvändningen i sju nybyggda lågenergiskolor i Sverige. Hans jämförelse av beräknad och uppmätt energianvändning visar att det finns en stor spridning bland skolorna.

– Några skolor presterar bättre under drift än det som är beräknat och några skolor presterar sämre. Spannet är rätt stort och det visar svårigheten att uppskatta parametrarna.

Brukarrelaterade parametrar påverkade mer

I studien följde Branko Simanic upp följande brukarrelaterade parametrar: innetemperatur, luftomsättning, varmvattenanvändning, verksamhetsenergi, ventilationsdrifttid, persontäthet och närvarotid. Det visade sig att dessa parametrar hade större påverkan på variationerna i energianvändning än de tekniska parametrarna.

– Jag såg att innetemperatur, luftomsättning och ventilationsdrifttid hade en väldigt stark påverkan på energiprestandan, berättar Branko Simanic.

Det är därför viktigt att dessa parametrar antas så exakt som möjligt under projekteringsskede samt justeras med hjälp av driftoptimering under driftskede. Om avvikelserna mellan beräknad och uppmätt energianvändning ska minimeras är det lika viktigt med driftoptimering under driftskede som energiberäkningen under projekteringsskedet, förklarar Branko Simanic.

Tydlig jämförelse

För ett antal år sedan efterfrågade branschen brukarrelaterade parametrar för att kunna beräkna en byggnads energianvändning så noggrant och så lika som möjligt. Sveby tog därför fram en manual för undervisningslokaler. Boverket tog sedan över dessa värden och de finns nu i föreskriften BEN som förklarar hur man ska beräkna och verifiera byggnaders energiprestanda.

– Parametrarna i BEN ska hjälpa energiingenjören när han beräknar energiprestanda. Men jag har nu visat att de parametrar som står där avviker från det som är uppmätt, berättar Branko Simanic.

I en tabell i forskningsrapporten finns en tydlig jämförelse mellan de uppmätta brukarrelaterade parametrarna i de studerade skolorna och värden för grundskolor som specificeras i Boverkets föreskrift BEN 2.

– Jag hoppas att min forskning kan användas för att uppdatera värdena i BEN så att ingenjörerna kan bli ännu vassare på att beräkna byggnaders energianvändning.

FAKTA Kort om projektet

Forskningsprojektet heter ”Energiuppföljning för standardisering av brukardata, studie av nutida skolor”. Det har finansierat av SBUF och Skanska Sverige AB och bedrivits som ett doktorandprojekt på Lund Tekniska Högskola, LTH.

Projektet har rapporterats genom vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Projektet finns även sammanfattat i en kort rapport på svenska.

Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
;