Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Den tuffa jargongen gjorde att han lämnade byggbranschen

5 februari 2021
charlie-halla-dar
Charlie Klang arbetar idag för att förändra byggbranschen så att både män och kvinnor ska trivas bättre. Han är optimistisk och tycker att det finns en större medvetenhet idag. Foto: Mostphotos och Claudia Mårtensson
Trots att Charlie Klang tyckte mycket om sitt arbete som snickare, kände han sig tvungen att lämna byggbranschen på grund av den hårda machojargongen.

Berätta om din bakgrund?

– Jag är snickare i grunden och direkt efter gymnasiet gick jag en vuxenutbildning och kom snabbt ut på min första praktik. Redan där märkte jag att det inte räcker att tycka om sitt yrke för att kunna arbeta inom en viss bransch. 

– Jag tyckte jättemycket om att arbeta som snickare och ville egentligen jobba kvar.  Men så blev det inte.

Kan du nämna något som du uppskattade med arbetet?

– Under ett och ett halvt år arbetade jag med att montera kök för en liten firma i Malmö. Det var så roligt för det finns en stor tillfredsställelse i att kunna skapa något vackert med sina egna händer. Det blir ett tydligt och konkret resultat av ett yrke som snickare.

Vad var det då som gjorde att du lämnade byggbranschen?

– Det var jargongen som jag ganska snabbt upptäckte fanns både i fikarummen och ute på arbetsplatserna. Jag trivdes helt enkelt inte i den sociala miljön. Det fanns en tydlig, hierarkisk machokultur som genomsyrade både det sociala och själva sättet att arbeta på och förhålla sig till exempelvis säkerhetsrisker och samarbete.

Kan du ge något konkret exempel på hur det kunde vara?

– Jag minns så väl ute på en arbetsplats var det en man som under en fikapaus refererade till sin fru som ”slynan”. Det var ingen av oss som satt där som sa ifrån, utan alla blev bara tysta och tittade ner i bordet.

Hur reagerade du?

– Jag kände ju absolut att jag ville säga ifrån och det var det säkert fler som ville. Men det är svårt att göra det.

– Det var en förståelse som jag fick tidigt i byggbranschen; att det medför stora risker med att säga ifrån. Man riskerar sin status i gruppen och kan hamna utanför arbetsgemenskapen och kanske till och med tvingas byta arbetsplats.

Och sedan lämnade du byggbranschen på grund av denna tuffa jargong?

– Ja, efter att ha arbetat i två år som snickare bestämde mig för att säga upp mig och börja plugga istället. Jag sökte flera olika kurser och hamnade mer eller mindre av en slump på genusvetenskap, vilket jag var nyfiken på. Sen insåg jag snabbt att detta vill jag lära mig mer om och så var jag fast. Jag hade hamnat på rätt plats.

Kom dina erfarenheter från byggbranschen till nytta här?

– I vår klass på 30 personer var vi två killar. Där tyckte de andra eleverna att vår bakgrund var spännande. Även lärarna blev intresserade och ställde en hel del frågor kring maskulinitet och normbrytning och om våra erfarenheter av byggbranschen.

– Det genusvetenskapen har givit mig är både en teori och redskap för att på riktigt kunna förstå var felen finns. För mig var detta väldigt befriande och något som jag har stor nytta av idag.

Idag arbetar du som kommunikatör, både som föreläsare och med ett projekt som drivs av Byggnads, kan du berätta om det?

– Projektet heter ”En byggbransch för alla” och är finansierat av Europeiska Socialfonden. Jag pratar ofta om på vilket sätt machokulturen är negativ även för oss män. Visserligen ger machokulturen oss makt, men bilden av den ständigt starke mannen som aldrig ber om hjälp, begränsar oss också, särskilt känslomässigt. Den bygger in oss i fyrkantiga små boxar.

Vad tror du om framtiden?

– Jag är optimistisk. Det finns ett stort skifte när det kommer till min generation. Jag tycker det finns en helt annan medvetenhet om de här frågorna idag. Men det finns en risk när man är i en sådan här miljö med en negativ jargong, att man normaliseras i den miljö man befinner sig i.

Fler nyheter
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne