Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Budget ger ökat fokus på byggbrottslighet

28 september 2020
Sussie Illum
Sussie Illum på Fair Play Bygg tycker det är bra med ökade anslag mot arbetslivskriminalitet men hade gärna sett ytterligare satsningar. Foto: Fair Play Bygg och Mostphotos
Budgetproposition för 2021 ligger klar. Reaktionerna har varit blandade. ”En bra signal” säger Sussie Illum, på Fair Play Bygg, om ökade anslag till kamp mot arbetslivskriminalitet.

Det var i förra veckan som regeringen, med finansminister Magdalena Andersson i spetsen, kunde presentera sin budgetproposition. Sammanlagt finns drygt 105 miljarder i potten för 2021. Året därpå handlar det om 85 miljarder.

Samhällsbyggnadssektorn omfattas av en lång rad förslag. Bland satsningarna finns exempelvis 30 miljoner kronor som är avsedda för att motverka arbetslivskriminalitet, vilket är 12 miljoner mer än tidigare år.

Hon är positiv

Pengarna ska stötta exempelvis Skatteverket och Polismyndigheten i arbetet mot osund konkurrens, fusk och brottslighet på svenska arbetsplatser. Sussie Illum, researcher på initiativet Fair Play Bygg, är försiktigt positiv.

– Det är svårt att veta hur de pengarna ska fördelas men det är självklart positivt att anslaget ökar. Inte minst är det en bra signal som tyder på att regeringen inser att man behöver satsa hårdare för att bekämpa den här typen av brottslighet, säger Sussie Illum till Omvärldsbevakning.

Hade hon fått bestämma hade det dock tillkommit ytterligare pengar. Med rätt resurser hade Sussi Illum velat se en modell enligt norsk förlaga med ett särskilt center för samverkan mellan tull, polis, arbetsmiljöverk och andra myndigheter.

Även andra delar

Budgetpropositionen berör även många andra delar av byggbranschen. En av de som har haft synpunkter på innehållet är Anders Nordstrand, vd på Sveriges Allmännytta.

Han är bland annat positiv till de 900 miljoner kronor som nu anslås till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utemiljöer. Framöver ska stödet öka och omfatta 4,3 miljarder till och med 2023.

Anders Nordstrand Anders Nordstrand. Foto: Sveriges Allmännytta

– Rätt utformat kan stödet bidra till en klimatsmart upprustning av miljonprogramsområdena. Stödet bör riktas till åtgärder som är angelägna ur ett samhällsekonomiskt, miljömässigt men också socialt perspektiv, men som inte skulle genomföras utan stöd, säger Anders Nordstrand i ett pressmeddelande.

Han välkomnar också att investeringsstödet för hyresrätter och studentbostäder höjs från 2,1 till 3,1 miljarder. Men det finns invändningar.

– Ska byggandet av överkomliga hyresrätter öka krävs fler åtgärder än investeringsstödet. På sikt behövs balanserade ekonomiska villkor mellan alla upplåtelseformer.

Fler blandade reaktioner

Från Byggföretagen kommer både negativa och positiva reaktioner. Organisationens näringspolitiska chef Tanja Rasmusson är kritisk till att ROT-avdraget lämnas oförändrat. Hon hade velat se en återställning till 50 procent av arbetskostnaden och på sikt en höjning upp till 75 procent.

Tanja Rasmusson Tanja Rasmusson. Foto: Byggföretagen

– Avdraget är en sysselsättningsmotor med goda möjligheter att ge extra bränsle till återstarten av Sverige, säger Tanja Rasmusson i ett uttalande på Byggföretagens hemsida.

Däremot är hon positiv till de ökade anslagen för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus. Pluspoäng blir det även för de 500 miljoner som årligen ska delas ut till järnvägsunderhåll mellan 2021 och 2023.

FAKTA Mer från budgetpropositionen
  • Anslaget för energieffektivisering och renovering i flerbostadshus ökas och omfattar 900 miljoner kronor för 2021 samt 2,4 miljarder 2022 och 1 miljard 2023.
  • Nuvarande ram på totalt 7,5 miljarder kronor för investeringsstöd till hyresbostäder och studentlägenheter höjs till 9,3 miljarder för nästa år. Under 2022 och 2023 skjuts ytterligare 1,1 miljard respektive 1,9 miljarder till.
  • Från den 1 januari 2021 föreslås en skattereduktion, liknande rot-avdraget, för privatpersoner som installerar grön teknik i form av exempelvis energilagring, laddboxar och solceller.
  • Mellan 2021 och 2023 satsas 500 miljoner kronor på en förstärkning av järnvägsunderhållning i hela landet, vilket också ska gynna sysselsättningen i bygg- och anläggningsbranschen.
  • Satsningar på laddinfrastruktur för elektrifiering av tunga vägtransporter tillförs 500 miljoner kronor 2021 och 550 miljoner året därpå.
  • För att snabba på utbyggnaden av Sveriges elnät ökas anslagen med15 miljoner kronor 2021, och ytterligare 4 miljoner 2022.
Källa: Regeringskansliet
Fördjupningsmaterial
Debatt i fokus
Mest lästa artiklar
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;