Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Så blir vi energisnåla på riktigt

14 oktober 2020
snaret-gruppbild
Programledare Viktor Ginner gästas av blanda andra Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen och Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg på Stockholms stad, i senaste avsnittet av Snåret. Foto: Linn Blomqvist
Kan byggbranschen ytterligare säkra bidraget till det nationella målet om reducerad energianvändning i Sverige med 50 procent 2030 jämfört med 2005? I senaste avsnittet av Snåret möts tre branschföreträdare för att diskutera vad som egentligen krävs för att komma närmare högt uppsatta nationella mål.

Jag bodde i villa tidigare. Vid något piggt tillfälle väcktes idén om att se över energiförbrukningen, kanske installera solceller eller bara göra lite enklare åtgärder som att byta ut en och annan tätningslist vid fönster och dörrar. Mest av nyfikenhet räknade jag så smått på ett antal alternativ. Men hur jag än gjorde blev det olika siffror vid varenda dubbelkoll, och det enda som gick att säga säkert var att just energikalkyler inte är min starka sida. Något år senare flyttade jag därifrån.

Hursomhelst kom jag att tänka på det där sifferäventyret när vi senast spelade in Svensk Byggtjänsts podcast Snåret. I programmet pratar vi bland annat om stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Där har energiberäkningarna varit på en lite högre nivå än för mitt gamla egnahemshus, men tyvärr med ett resultat som inte levt upp till förväntningarna. Jag ska återkomma till det.

Energihushållning centralt i regeländringar

Utgångspunkt för det här avsnittet av Snåret var nämligen de ändringar som gjorts i energikapitlet i Boverkets byggregler (BBR). Förändringarna är de sista i införandet av EU:s energiprestandadirektiv.

Bland de större nyheterna finns energiprimärtalen där kravnivåerna skärpts för flerbostadshus och lokaler. Samtidigt har energitillägget för lokaler med ett högre behov av uteluftsflöde skärpts med drygt 40 procent. Dessutom har man genom så kallade viktningsfaktorer löst problemet med att vissa energislag tidigare premierades. Fjärrvärmda hus har fått något sänkta krav.

En brännande punkt är hur vi ligger till mot de nationella målen om att halvera den svenska energianvändningen till 2030 jämfört med 2005. Ska man tro panelen i Snåret är utsikterna relativt goda. Det återstår dock en hel del åtgärder och än så länge är det svårt att lita på att ett nyproducerat hus faktiskt uppnår den prestanda som beställarna haft som krav. Ambitionerna är ofta höga vid projekteringen – men nästan lika ofta blir utfallet något annat.

Ambitionerna är ofta höga vid projekteringen – men nästan lika ofta blir utfallet något annat.

Krav som inte uppnåtts

En som kan vittna om detta är Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg på Stockholms stad. I Snåret berättar hon bland annat om sina erfarenheter från Norra Djurgårdsstaden där energikraven bedömdes som tuffa men fullt realistiska. Tyvärr gick det inte som planerat. Uppföljningen har visat att det fanns problem redan i de ursprungliga beräkningarna som därmed inte motsvarade kravställningen. Slutresultatet har blivit därefter.

Just nu utreder beställarna varför fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden inte blev så energieffektiva som det var tänkt, och förhoppningen är att slippa göra liknande efterforskningar i framtiden. För detta finns ett antal åtgärder. Exempelvis skulle beställare kunna kräva regelbundna verifikat från utförarna genom hela processen. Om man förväntar sig korrekta värden i driftskedet kan man som uppdragsgivare tyvärr inte bara sätta sin tilltro till en tydlig kravställning. Det uppstår många förändringar längs vägen i ett byggprojekt och det är långt ifrån säkert att alla inblandade har full koll på hur man ska räkna och vilka värden som ska redovisas.

Ansvar från projektering till drift

Ytterligare en åtgärd skulle kunna vara att tillsätta en roll där en och samma person ansvarar för att siffrorna från projekteringen inte ändras på vägen. Detta kan säkra utfallet och dessutom vara till god hjälp när driftorganisationen senare ska lära känna byggnaden.

Om någon undrar så bor jag numera i en nyproducerad lägenhet med helt andra energiegenskaper än den där enplansvillan som jag lämnade för ett par år sedan. Min nuvarande bostad är så tät att varken mobilsignaler eller värme har en chans att ta sig ut.

FAKTA BBR-ändringarna i korthet

• Skärpta kravnivåer på primärenergital i flerbostadshus och lokaler.
• Energitillägget för byggnader med högre behov av uteluftsflöde än 0,35 l/s m2 golvarea skärps med drygt 40 procent.
• Införande av viktningsfaktorer istället för primärfaktorer.
• Viktningsfaktorerna ska ge ett kostnadsoptimalt angreppssätt på kravställandet som tar hänsyn till teknikneutralitet och till andel förnybar energi i energibäraren.
• U-medelvärdet för småhus och lokaler har skärpts, alltså klimatskärmen som utgörs av de väggar, golv, tak, fönster, dörrar med mera som gränsar till mark, uteluft eller ouppvärmda utrymmen.

Debatt i fokus
Mest lästa artiklar
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;