Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Utvärdering av fosfordamm bjöd på oväntat resultat

9 november 2020
huvudbild.damm
Fosfordammen som är serpentinformad har hästhagar som närmsta granne. Foto: Örebro kommun
Under 2015 anlade Örebro kommun en ny typ av fosfordamm i nära anslutning till en stor ridanläggning. Målet har varit att minska fosforläckaget med 80 procent, något som ännu inte uppnåtts. Men lärdomarna har varit desto fler.

Svartån, vars vatten används till dricksvatten för Örebros invånare, har länge haft problem med höga halter av bakterier och näringsämnen.

Väster om stan, endast 100 meter från Svartån, finns en ridanläggning med 70 hästar. Provtagning av vattnet nedströms hästhagarna har visat på extremt höga halter av fosfor och för att minska på fosforbelastningen på ån anlade Örebro kommun hösten 2015 en fosfordamm strax nedströms hagarna.

För att verkligen åstadkomma rening testade man även att anlägga en ny form av reningssteg med en kalkfilterbädd vid dammens utlopp. Målsättningen var att minska läckaget med 80 procent.

Idag fem år senare visar vattenproverna att kalkfilterbädden avskiljer mellan 50 och 80 procent av totalfosforn när det är normala vattenflöden. Tar man med prover från lågflöden med negativa extremvärden, som när dammen var igenslammad, blir medelavskiljningen cirka 19 procent.

 Vi hoppades på ett resultat som tydligt visade på fosfordammens avskiljning av fosfor, men så blev det inte. Men vi är inte besvikna för det. Resultaten visar att när vattnet flödar genom kalkbädden så fyller den sin funktion, berättar Per Wedholm, kommunekolog på Örebro kommun.

Syftet med projektet var även att utvärdera om en kalkfilterbädd kunde vara ett kostnadseffektivt komplement till de dammar kommunen annars vanligen anlägger.

 Det var det absolut och det är ett relativt billigt komplement, säger Per Wedholm.

per Per Wedholm intill dammen när den precis hade anlagts.

Resultaten bjöd på en överraskning

En oväntad upptäckt var att under perioder med lågflöden kunde fosfor släppas från dammen. Sedimentplattorna som placerats på botten visade dock att dammen ändå fångar upp partiklar och att den totala partikelretentionen uppskattas motsvara 37 ton/ha/år och därmed en total fosforretention på 12 kg/ha/år. En glädjande siffra, menar Per Wedholm.

– Provsvaren visade 26,8 procent i genomsnitt under mätperioden, sannolikt genom mekanisk avskiljning, eftersom kväve inte binder kemiskt till kalken. Detta är en högre avskiljning än vid mätningar från andra kalkfilterbäddar där kväveavskiljningen ofta legat mellan 10 och 15 procent.

Vad har varit den största utmaningen i projektet?
– Att utvärdera den på ett sätt som ger en rättvis bedömning i hur den fungerar. Jobbar man med vattenvård så vet man att det är svårt att mäta halter av ämnen. Det beror på hur mycket vatten som flödar in i dammen/vattendraget och det är svårt att styra över.

Vad tar du med dig in i nästa projekt?
– Kalkfiltret. Det har varit otroligt spännande både att se vad det kostar och att det kan ge en positiv effekt. Materialet är en restprodukt från stålindustrin och ur ett hållbarhetsperspektiv är det bra då den kan användas i flera steg. Först i stålindustrin, sen i dammen och därefter för att förbättra jordegenskaper ute på åkrarna. Där kan vi prata cirkulär ekonomi. Kunskap som ger många tankar om framtiden och hur vi som kommun kan jobba med att rena vatten. Jag tar även med mig att den här typen av anläggning passar väldigt bra på platser där vi ha en liten yta att jobba med, säger Per Wedholm. 

Nu övergår dammen i vanlig drift och kommunen kommer inte att driva någon egen provtagning. Däremot kommer Sveriges lantbruksuniversitets, SLU:s, forskningsprogram Våtmarker och fosforupptag följa upp resultaten.

FAKTA Reningsprocessens tre steg

Anläggningen är konstruerad så att alla diken och dräneringar som avvattnar hästhagarna slutar i dammen där reningsprocessen kan börja. Reningen består av tre steg som går till på följande vis:

  1. Vattnet rinner först in i en djupare del som är cirka en meter djup där fosfor bundet till lerpartiklar sedimenterar.
  2. Vattnet rinner vidare till en grund del där vattenväxter tar upp fosforn genom sina rötter.
  3. Slutligen rinner vattnet genom ett 65 kubikmeter stort filter av hyttsand (främst kalciumoxid) som filtrerar och binder till sig fosforn.
Källa: Örebro kommun
FAKTA Investeringskostnader och underhåll

Dammen anlades under hösten 2015 och stod klar i december 2016. Kostnaden för anläggningen av dammen blev totalt 580 000 kronor exklusive kostnad för plantering och rastplatser. Kommunen ansökte om ett LOVA-bidrag (Lokala vattenvårdsprojekt) på 100 000 kronor som täckte delar av kostnaden. Driftskostnaderna är låga eftersom dammen ska fungera med självfall och sättare som reglerar vattennivån. Kalkfiltret och djupdelen grävs ur vart femte till sjunde år.

– På fem år har vi inte haft några direkta driftkostnader, vi har gjort en slamsugning av filtret för cirka 4 000 kronor. Att byta filtermaterialet tror jag skulle kosta cirka 120 000 kronor, så slår man ut det på 7 år (beräknad livslängd på kalken) så blir driftkostnaden 17 000 kronor per år, säger Per Wedholm, kommunekolog på Örebro kommun.

Källa: Örebro kommun
Debatt i fokus
Mest lästa artiklar
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;