Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Testar ny teknik för sanering av sediment

4 mars 2020
spears-metoden_webb
Fram till 2023 ska forskare vid Umeå universitet undersöka om SPEARS-metoden för att rena förorenad sediment kan införas i Sverige. Foto: Ecospears
Vid Umeå universitet ska forskare prova en ny saneringsmetod av förorenade sediment i bland annat sjöar. Metoden har utvecklats i USA.

Förorenade sediment är en stor risk för miljön och metoder som används idag för att få bort gifterna har sina nackdelar. En sådan är muddring, vilket innebär att gräva bort och flytta på föroreningen för att ta hand om den på annan plats.

En ny metod ska därför prövas i ett projekt, som finansieras med fyra miljoner kronor från myndigheten Statens geotekniska institut, SGI. Forskarna vid kemiska instituten vid Umeå universitet ska fram till 2023 undersöka den så kallade SPEARS-metoden.

Används i USA

SPEARS, förkortning för Sorbent Polymer Extraction and Remediation System, togs fram vid Kennedy Space Center vid NASA och metoden innebär att man placerar ut moduler med långa ihåliga piggar av polyetenplast i sedimentet.

Piggarna är fyllda med plastgranulat och etanol. Miljöföroreningarna förflyttas in i plasten och blir hellre kvar där än att stanna kvar i vattnet och sedimentet. När behandlingen är genomförd behandlas etanolen katalytiskt så att föroreningarna bryts ner och etanolen kan återanvändas.

Stina Jansson, universitetslektor och ansvarig för projektet, kom i kontakt med metoden hon gästforskade vid Kennedy Space Center.

– Metoden har använts framgångsrikt i USA och Kanada i områden med liknande klimat som i Sverige. Men för att framgångsrikt kunna introducera en ny teknik här i Norden behöver vi även göra studier för att bättre förstå hur den fungerar under svenska förhållanden, säger hon i ett pressmeddelande från universitetet.

Beräkna kostnader

SPEARS-metoden har hittills använts för att sanera miljögifter som polyklorerade bifenyler (PCB) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). I universitets projekt ska det också testas på polyklorerade dibensodioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), samt på metaller och metallorganiska substanser som arsenik, metylkvicksilver och tributyltenn.

– Vi ska i vårt projekt utvärdera SPEARS-metodens tillämplighet på svenska sediment och temperaturförhållanden genom att utföra försök i både labskala och i fält, säger Stina Jansson.

Tanken är att projektet ska lägga grunden för ett införande av SPEARS-metoden i Sverige. Därför ska forskarna också beräkna vad kostnaderna kan bli när tekniken används, vad för risk det finns för att piggarna kan spridas i miljön och hur miljöbelastningen kan minska totalt.

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;