Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Så kan betongkonstruktioner i vattenverk repareras

13 januari 2020
betong_reningsverk_webb
85 procent av de svenska vattenverken beräknas ha bassänger som är gjorda av betong. Arkivfoto: Tobias Sterner
En ny rapport kartlägger och utvärderar de metoder och material som bör användas för reparationer av betongkonstruktioner i vattenverk.

Rapporten, "Reparationsmetoder för betongkonstruktioner i vattenverk", har släppts av Svenskt Vatten Utveckling och ska fungera som hjälpmedel för vattenverkspersonal för att kunna ställa höga krav vid beställandet av betongundersökningar, entreprenad och kontroll av betongarbeten.

För många vattenverk väntar inom en snar framtid omfattande renoveringar av betongkonstruktioner. Då betong är väldigt hållfast och beständigt har det lämpat sig bra för kontakt med dricksvatten och ungefär 85 procent av svenska vattenverks bassänger beräknas vara byggda i betong.

Men även dricksvatten bryter ner betong och om det får fortgå kommer den ingjutna armeringen att rosta, vilket riskerar betongkonstruktionens hållbarhet.

Lämpliga metoder

Rapporten är skriven av forskare på institutet RISE, och i den skriver man att när en reparation ska påbörjas är det först viktigt att ta bort all den skadade betong som finns. Bland annat för att betong med en förhöjd porositet inte längre kan stoppa inträngning av vatten och sprickor i betong kan leda vatten genom konstruktionen. Hur mycket skadad betong som ska tas bort beror på omfattningen av skadorna och kan bedömas okulärt eller med bomknackningar, då man med en hammare hittar håligheter eller defekter.

Det finns flera olika metoder för att ta bort betongen som till exempel vattenbilning, vilket innebär att en precisionsstråle av vatten tar bort betongen. En annan metod som ska användas är sågning.

Reparationsmetoder som sedan kan användas är flera. Här redogörs för några av dem. Formgjutning, då en form ansluts till befintlig betong så att lagningens gränser inte blir för tydliga. En annan metod som lyfts fram är sprutbetong, vilket kan användas när skadad betong avlägsnats.

Förlänger livslängden

Det finns även mindre lämpliga metoder att använda och i rapporten listas en del av dessa. Tätskikt på betong i vattenverk fungerar normalt inte som en permanent lösning, då tätskiktet oftast inte fäster ordentligt på betongen.

Beroende på vad för typ av reparation man har gjort går det också att uppskatta livslängden på den. I rapporten trycker forskarna därför på att det är viktigt att bestämma målet med en reparation redan i planeringsstadiet och vad den ska ha för livslängd.

En enklare lagning av betongskador beräknas ha en livslängd på 1–5 år medan reparation eller renovering kan ge en betydligt längre sådan. En reparation av enstaka konstruktionsdelar uppskattas hålla i 15–20 år medan en renovering då flera konstruktionsdelar gjuts om till nyskick håller i 50 år.

Underhållsplan viktig komponent

Inför sådana här reparationer är det lika viktigt att veta sina konstruktioners status, så att framtida underhåll kan baseras på fakta. Det menar man i en annan rapport från Svenskt Vatten Utveckling. "Underhållsplanering för betongkonstruktioner i vattenverk" är skrivna av samma forskare som den redan redogjorda rapporten och lyfter fram behovet av att ha underhållsplaner för vattenverken.

Det så att konstruktionens återstående livslängd kan beräknas och att rätt åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt. I rapporten finns bland annat en modell för prioritering av underhållsbehov i ett vattenverks betongkonstruktion.

Båda rapporterna finns att ladda ner i rutan fördjupningsmaterial.

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;