Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Standard för historiska byggnaders energiprestanda

14 april 2020
huvudbild_bevara
Det finns stor potential för att minska energibehovet i historiska byggnader. Foto: Uppsala universitet
Det finns en standard för hur fastighetsägare mer systematiskt kan renovera och energieffektivisera historiska byggnader.

Vid renovering och energieffektivisering av historiska byggnader är det lätt att det blir en krock mellan att värna byggnaders kulturhistoriska värden och att uppnå dagens krav på låg miljöbelastning och god energieffektivitet. 

Den som vill fatta ett genomtänkt beslut om vilka åtgärder som är lämpliga för en viss byggnad bör arbeta på ett systematiskt och transparent sätt. För att underlätta detta har en europeisk standard tagits fram.

– Standarden innehåller inga tvingande åtgärder utan är mer en beskrivning av hur en arbetsprocess kring renoveringar och energieffektiveringar kan se ut, berättar Tor Broström, professor i Kulturvård vid Uppsala universitet Campus Gotland samt vetenskaplig samordnare inom Energimyndighetens forsknings- och utvecklingsprogram Spara och bevara.

Dessutom var han vice ordförande i den arbetsgrupp som tog fram den europeiska standarden.

Styr upp processen

Tor Broström menar att problemet tidigare var att det har varit underförstått eller outtalat att man behöver ta hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Det har funnits tydliga tekniska och ekonomiska mål, men inget som matchade på bevarandesidan.

sidobild_tor Tor Broström. Foto: Uppsala universitet

Han berättar att i standardens arbetsprocess börjar man med att beskriva byggnadens aktuella förutsättningar för att sedan formulera mål. Därefter görs en bedömning ur ett kulturhistoriskt, ekonomiskt, miljömässigt och energibesparande perspektiv innan man till sist kommer fram till vilka åtgärder som är lämpliga.

– Vi beskriver en process som för varje enskilt hus leder fram till en lösning som är anpassad för just den byggnaden. Standarden är uppbyggd kring ett flöde och i standarden finns det ett flödesschema med beskrivande text för varje steg, säger Tor Broström.

Ofta handlar det i praktiken om en kombination av åtgärder som behöver genomföras. Man gör en sammantagen bedömning av dem och går sedan tillbaka och tittar på om målen uppfylls eller inte vid olika scenarier.

Ibland kan energisparmålen vara för ambitiösa

Ibland kan energisparmålen vara för ambitiösa, vilket kan få negativa konsekvenser på byggnadens kulturvärden. Ibland kan det vara tvärtom att ambitiösa bevarandemål gör att potentialen för energibesparing minskar. I båda fallen handlar det om att hitta en balans. 

Han menar att i praktiken fungerar standarden som ett sätt att styra upp processen.

En annan fördel är att man får in frågan om kulturvärden i ett tidigt skede så att den inte kommer in sent och upplevs som ett problem.

Översatt till svenska

– I början var de flesta deltagarna inne på att vi skulle peka med hela handen och säga att det här är bra och det där är dåligt. Så här ska vi göra och inte så där, men med nästan tjugo länder inblandade blev det uppenbart att det inte skulle fungera. Synen på kulturvärden varierar och vi har olika byggnadstyper, byggnadsmaterial och lagstiftningar, säger Tor Broström.

Den framtagna standarden finns också översatt till svenska. Tor Broström menar att det kommer att ta lite tid innan standarden får bred spridning. Inom ett europeiskt projekt tittar man även på möjligheten att skriva en kompletterande handbok som beskriver standardens olika delar mer utförligt.

Fördjupningsmaterial
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;