Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Nya råd om återfyllning av energibrunnar

30 april 2020
Borrning
Varje år borras det många energibrunnar i Sverige. Foto: Borrföretagen
Det ska bli lättare för borrföretag och myndigheter att göra rätt vid återfyllning av energibrunnar. Nya anvisningar ger råd om när det är lämpligt och vilka material samt metoder som bör användas.

Sveriges berggrund är homogen och stabil med en bra värmeledningsförmåga. Standardlösningen för svenska energibrunnar har därför sedan länge varit att de självfylls med grundvatten. En jättebra lösning, menar Signhild Gehlin, teknisk doktor och expert på Svenskt Geoenergicentrum, eftersom den termiska kontakten och värmeöverföringen mellan slangar och borrhålsvägg blir bra och lösningen är billig. Men, under vissa förhållanden behöver energibrunnar tätas.

Signhild Gehlin Signhild Gehlin Foto: Svenskt Geoenergicentrum

– Det finns tillfällen när det är särskilt viktigt att täta en energibrunn för att skydda grundvattnet, säger Signhild Gehlin.

Om det till exempel finns risk för att grundvattnet förorenas eller att vatten från två eller flera grundvattenmagasin blandas med varandra är det motiverat att istället återfylla borrhålen helt eller delvis, med ett tätt material.

Lämpade för svenska förhållanden

Erfarenheterna och kunskaperna kring återfyllning av energibrunnar är begränsade i Sverige, menar Signhild Gehlin. Svenskt Geoenergicentrum har därför tillsammans med branschen tagit fram råd och anvisningar om återfyllning av energibrunnar som är lämpade för den svenska marknaden.

Ett dokument som talar om när det är relevant att täta borrhål, om det ska vara fullhålstätning eller om det räcker att bara täta en del av hålet och vilka material och metoder som då bör användas

Tanken är att dessa anvisningar ska komplettera skriften "Normbrunn 16" från Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, som myndigheterna hänvisar till idag då de ställer krav på tätning av energibrunnar. "Normbrunn 16" beskriver när det är viktigt att täta ett borrhål men den anger inte hur det ska genomföras.

– Tanken är att våra nya anvisningar ska vara en hjälp både för borrentreprenören som ska utföra det här, likväl som ett stöd till de myndigheter som utfärdar rekommendationer om eventuella borrhålstätningar. Ett dokument som talar om när det är relevant att täta borrhål, om det ska vara fullhålstätning eller om det räcker att bara täta en del av hålet och vilka material och metoder som då bör användas, säger Signhild Gehlin.

Vill undvika onödiga krav

Enligt Signhild Gehlin är det inte vanligt att myndigheterna ställer krav på återfyllning av energibrunnar i Sverige, men det finns en tendens till att man har börjat ställa mer krav på detta. Det anser hon är bekymmersamt eftersom det inte är motiverat med tätning i de allra flesta fall.

– Det vi vill undvika är att myndigheter på grund av okunskap slentrianmässigt ställer krav på återfyllning där det inte är motiverat att göra det. Det kommer bara att bli dyrare, krångligare och leder inte till någon förbättring.

– Men där det är relevant ska man göra det på rätt sätt, med rätt metoder och med rätt material. Det är grundvattnet vi ska skydda och det är otroligt viktigt, avslutar Signhild Gehlin.

FAKTA Om ECES Annex 27

Arbetet med de nya råden och anvisningarna har bedrivits inom ramen för det internationella projektet IEA- ECES- Annex 27 om kvalitetssäkring av borrhålssystem och har delfinansierats av Energimyndigheten.

Råden baseras på internationell kunskap och erfarenhet samt rekommendationer för tätning av energiborrhål som har tagits fram inom Annex 27. Detta har sedan översatts till svenska förhållanden.

Kortversion på svenska

Sverige har deltagit i Annex 27 sedan starten 2016. Projektet består av flera arbetspaket och avslutades vid årsskiftet. Under 2020 kommer en omfattande slutrapport att publiceras.

– Vi håller just nu på med en sammanfattande skrift på svenska där vi plockar ut det som är tillgängligt och bra för den svenska marknaden att ha kunskap om. Vi hoppas att den ska kunna vara klar om ett par månader, säger Signhild Gehlin.

Fördjupningsmaterial
Debatt i fokus
Mest lästa artiklar
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;