Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Omfältsbelysning ger trygga utemiljöer

20 september 2019
eksjo
Belysning som skapar trygget var ett diskuterat ämne under årets Gatubelysningsforum i Stockholm, arrangerat av Insight Events Sweden. Foto: Mostphotos
Är det värt att investera i effektivare belysning på gång- och cykelvägar på bekostnad av trygghet och vad har lyckade belysningsprojekt gemensamt? Vi har samlat de bästa tipsen från årets Gatubelysningsforum.

Om människor ska uppleva utemiljöer trygga och trivsamma är bra belysning viktigt. Men vad är bra belysning? Är det att den är energieffektiv, inte bländande, eller något annat? Svaret: att den är omkringspridande. 

I alla fall om man ser till de preliminära resultaten från en studie som gjorts i Tullinge, strax söder om Stockholm. Projektet är en samverkan mellan Konstfack, KTH, Stockholms Universitet och Botkyrka kommun. 

– I projektet ville man bland annat ta reda på vad som händer med känslan av trygghet när vi lägger lite ljus utanför en gång- och cykelväg, berättar Jonas Annell, vd på Annell Ljus+Form AB och leverantör av armaturer till projektet. 

När en studie visar att omfältsbelysning ger ökad trygghet kanske allt fler väljer att göra mer än "ljusband" på gång- och cykelvägar.
Jonas Annell, vd på Annell Ljus+Form AB

Studien visar att när den direkta belysningen på gångbanan minskades, samtidigt som belysningen i området omkring gångbanan ökades svagt, så fick försökspersonerna en bättre rumsuppfattning och kände sig tryggare. De upplevde allmänt belysningen som mycket god. Preliminära resultat visar att man på detta sätt kan minska energiåtgången med cirka 20 procent. 

– Jag förstår att man inte alltid kan ta hänsyn till detta men när vi till och med har studier på att omfältsbelysning ger ökad trygghet kanske allt fler väljer att göra mer än "ljusband" på gång- och cykelvägar. 

semiarie På Gatubelysningsforum höll Jonas Annell, vd på Annell Ljus+Form AB, en föreläsning på temat "Trivsel och ljuskomfort på gång-och cykelvägar".

 

Exempel från verkligheten

Under konferensens andra dag visades både positiva och negativa exempel på belysningsanläggningar. Gemensamma nämnare för några som inte ansågs så lyckade var bland annat för långa stolpavstånd, hård och exakt cut-off (för smal ljusbild, något som är vanligt vid energieffektiva armaturer), för lite omfältsljus, för höga eller låga stolpar eller gamla ljuskällor. 

– När det gäller just energieffektiva armaturer kan man få problem med att ljusbilden blir väldigt smal och kontrasten mellan ljust och mörkt blir stor. Ur ett tekniskt perspektiv gör man inte fel, men upplevelsen av trygghet kan bli lidande, säger Jonas Annell.

Ur ett tekniskt perspektiv gör man inte fel, men upplevelsen av trygghet kan bli lidande.
Jonas Annell, vd på Annell Ljus+Form AB

Effektivitetsarmaturer har ofta fördelar ur ett ekonomiskt perspektiv men för gång- och cykelvägar slår Jonas gärna ett slag för armaturer som har en mjukare och generösare ljusspridning och som är dekorativt upplysta i sig själv.

– Dessa är sällan förstahandsvalet  i en anläggning med tekniskt och ekonomiskt fokus men de skapar stämning och gör något helt annat, berättar Jonas och visar en gång- och cykelväg som på ena bilden är upplyst med effektivitetsarmaturer och på den andra med armaturer med upplyst tak.

Den sistnämnda bilden är den som faller deltagarna på konferensen bäst i smaken. Detta då den ger en bredare ljusbild än den med effektivitetsarmaturerna. 

En deltagare i publiken nämner att ovanstående lösning är dyr. Att det kan vara en anledning till att den inte används. 

– Ja man får kanske betala dubbelt så mycket jämfört med en effektivitetsarmatur, det är givetvis en faktor. Men sett ur kostnaden för en hel anläggning eller över de långa driftstider man har så borde man kunna göra den prioriteringen oftare. Till syvende och sist kommer det tillbaka till hur kommunens eller markägarens agenda för trivsel och trygghet ser ut.

Bländning - ett omdiskuterat ämne

Bländning diskuterades också flitigt. Jonas rekommenderade den kunskapstörstande att läsa på vad följande begrepp betyder; Ti, G, D, GR. 

Kan man förlita sig på siffror för att dra slutsatser om hur en belysningsanläggning kommer att uppfattas i verkligheten? Kan man räkna sig fram om det kommer att bli bra eller inte? Nja, menar Jonas Annell. 

–  I alla fall inte hela vägen. Beräkningarna ger inte en fullständig bild av bländningen, det beror på så många andra faktorer. När det kommer till hur man uttalar sig om bländning, vilka armaturer som bländar eller inte, så är det ett område som man får höra så många olika uppfattningar om. Det är till stor del subjektivt.

FAKTA Jonas Annell tipsar - Så lyckas du med belysning
  • Anläggningen ska ha en god upplevd ljusnivå och låg bländning. En bra regel är att man ska kunna läsa av andra människor på avstånd. 
  • Vitare ljusfärg ger vanligen en större känsla av trygghet än gult ljus, 
  • Undvik för höga ljuspunkter. Det ger en mindre ombonad känsla och gör det svårare att läsa av ansiktsuttryck.
  • Öka tonvikten på belysning av andra element som träd och buskar än själva vägen. Det ger en ökad känsla av trygghet.

– Den sistnämnda punkten är en hit. Gör man så blir upplevelsen väldigt mycket bättre, säger Jonas Annell.

Ta hjälp av medborgarna

Johan Rahm, civilingenjör och miljöpsykolog på Lunds Universitet höll en föreläsning på temat "Ljusets betydelse för fotgängare – miljöpsykologisk forskning om upplevelsen av utomhusbelysning". 

Bland annat nämnde han en studie där den miljöpsykologiska forskargruppen undersökt hur personer med synnedsättning upplever stadens belysning. 

johan.rahm.webb Johan Rahm, civilingenjör och miljöpsykolog på Lunds Universitet. Foto: Lunds Universitet

– Femton personer fick gå en viss sträcka och därefter ge sina synpunkter på hur de upplevde belysningen på den aktuella sträckan, berättar Johan Rahm. Åtgärder gjordes och efter dessa upplevde deltagarna sträckan som mer tillgänglig och lättare att orientera sig. 

Åtgärder som utfördes var bland annat att ersätta gammal belysning med LED samt att höja vissa belysningsstolpar med en meter och på så sätt undvika bländning. 

– Att använda sig våra metoder i samband med medborgardialoger är ett bra komplement till att själva gå ut och göra kontroller. Det ger också en möjlighet att fånga olika gruppers behov, säger Johan Rahm. 

Johan Rahm slängde ut en fråga till deltagarna om vilka områden de efterfrågar fler vetenskapliga studier på. Grönska var ett önskemål.

– Ibland känns det som belysningen kommer i andra hand och planering av grönska i första hand, menar en av deltagarna. 

Hur dåligt underhåll av sly påverkar medborgarna negativt att använda våra parker, var ett annat förslag. 

– Det finns befintlig belysningsmiljö som har den rätta funktion men där grönskan är boven", förklarade en annan av deltagarna.

– Närvarostyrd belysning blir allt vanligare. Hur upplever man närvarostyrd belysning, det hade varit intressant att se en studie kring, sa en annan.

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;