Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Superisolerande puts sparar energi

19 juni 2019
huvudbild_fastigheter
I Sverige finns det gott om byggnader med putsade fasader. Foto: Mostphotos
Forskare på Chalmers tekniska högskola undersöker en ny typ av isolerande puts som innehåller aerogelpartiklar. Vid renovering kan putsen få stor effekt på byggnaders energianvändning.

På Chalmers tekniska högskola pågår sedan länge forskning kring högeffektiva superisoleringsmaterial och hur de kan användas både vid renovering och nybyggnation. Renoveringsinfo har tidigare skrivit om fälttester med superisoleringsmaterial. Då handlade det om invändig isolering.

För att ett material ska räknas som superisolerande ska det ha en värmekonduktivitet som är lägre än cirka 25 mW/(m·K). Ett av de vanligaste superisolerande materialen är aerogel (APM) som har två gånger högre isoleringsförmåga jämfört med konventionellt material.

I början av 2019 startade ett nytt E2B2-projekt där forskare på Chalmers, vid avdelningen för byggnadsteknologi på Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, undersöker utvändig isolerande puts med aerogel. Målsättningen är att uppnå energibesparing på byggnader som har putsade fasader och att ta fram rekommendationer för hur aerogelputs kan användas i Sverige.

– Den superisolerande putsen har sitt ursprung i Schweiz. Det är alltså en produkt som redan finns, men vi vill prova den i svenska förhållanden, säger projektledaren Pär Johansson.

Omfattande tester

Projektet består av laboratorieförsök, numeriska simuleringar på dator och fältförsök. 

sidobild_par-johansson Pär Johansson

Forskarna kommer att bedöma effekten av temperatur, luftfuktighet, alkalinitet (vattnets buffertförmåga att motstå pH-förändringar) och mekaniska belastningar på livslängden hos aerogelen. Också fukt- och värmeegenskaper i olika aerogelputs anpassade för byggnader simuleras och mäts i laboratorium och i fält.

Vi försöker få klarhet i hur den blandade putsen fungerar i scenarier med olika klimatbelastningar

– Vi försöker få klarhet i hur den blandade putsen fungerar i scenarier med olika klimatbelastningar. Den typen av väder som vi har här på Västkusten med mycket slagregn och temperaturer som varierar kring nollan med frysning och tining går ganska hårt åt materialen, säger Pär Johansson.

Stor energibesparingspotential

Puts används ju framförallt som vattenavledande skikt och skyddar den ofta oisolerade konstruktionen. I jämförelse med gammal hederlig puts menar Pär Johansson att den superisolerande putsen ger mycket bättre egenskaper på energin.

– Vi hoppas kunna minska U-värdet rätt radikalt med ett ganska tunt skikt där man ersätter den konventionella putsen med den här isolerande putsen. Det blir både bättre U-värde och en tunnare konstruktion, säger Pär Johansson.

Han framhåller också att det finns en mycket stor energibesparingspotential då hela 27 procent av Sveriges flerfamiljshus idag har en putsad fasad. Med en isolerande aerogelputs kan en betydelsefull effekt fås på byggnadens energianvändning där U-värdet kan minska med 70 procent med ett 5 - 6 centimeter tjockt putslager.

Det blir både bättre U-värde och en tunnare konstruktion

Bedömningen är att om 10 procent av Sveriges putsade hus (tegel- och lättbetongstomme) utrustas med aerogelputs skulle runt 77 gigawattimmar kunna sparas årligen.

Används redan idag

Pär Johansson berättar att idag används den superisolerande putsen på byggnader i Schweiz och Tyskland med goda resultat. Där har man också bland annat gjort tester på hur tjocka lager av puts man kan ha och hur det är att arbeta med putsen jämfört med traditionella putsblandningar.

Eftersom priset ökar lite jämfört med traditionell puts så tänker Pär Johansson sig att det här i Sverige inledningsvis kommer att bli aktuellt att använda putsen på kulturhistoriska äldre byggnader i stadskärnor. Det kan till exempel handla om kyrkor där det ofta finns stora problem med energiförluster. 

OM hur du som fastighetsägare kan bidra

Projektet håller på och sätter ihop en referensgrupp. Erfarenheter från fastighetsägare och andra som fattar beslut om renoveringar är välkomna.

Vill du dela med dig av dina erfarenheter? Kontakta i så fall gärna Pär Johansson, e-post par.johansson@chalmers.se 

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;