Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Dammen ska skydda Arvika mot nya översvämningar

17 april 2019
arvika_dammbygge_huvudbild
Foto: Arvika kommun och Johan Rosholm
En stor översvämning för snart 20 år sedan visade hur sårbart Arvika kan vara. Några kilometer från staden byggs nu en damm för att hindra en upprepning men det har varit ett projekt med många utmaningar.

När den är klar ska dammen skydda mot översvämningshotet som den intilliggande Glafsfjorden kan utgöra när det blir intensiva regn. Men projektet är över ett år försenat. Berget dammen ska stå på visade sig ha mer sprickor än beräknat. Men hälften av arbetet på huvuddammen är klart. En schaktgrop har anlagts och det pågår arbeten för fullt i den.

Längs med sidorna gropen går två temporära pålbryggor. Därifrån ser man till Arvika, på andra sidan Kyrkviken, cirka 2,5 kilometer bort. Trefaldighetskyrkans vita torn reser sig över omgivningen.

– Det är när man står här som man verkligen ser hur lågt Arvika verkligen ligger, säger Lars Andersson, platschef för dammprojektet.

Vattnet steg

Hösten år 2000 blev ovanlig. Månaderna oktober-november var för årstiden milda samtidigt som det regnade mycket, cirka tre gånger det normala. Marken var mättad efter mycket regn och den intilliggande Glafsfjorden började stiga. I slutet av november var vattennivån mer än tre meter över det normala och gator och fastigheter nära vattnet svämmade över samtidigt som järnvägstrafiken på den viktiga Värmlandsbanan stoppades i flera veckor när spåren stod under vatten.

Senare beräkningar visar att översvämningarna kostade Arvika kommun cirka 84 miljoner kronor. Räknar man även med hur översvämningen drabbade andra kommuner och näringsverksamheter, vägar, järnvägar och annat så ligger den totala kostnaden på nära 300 miljoner kronor.

arvika_oversvamning I början av november år 2000 började vattennivåerna stiga kraftigt och först i januari 2001 ansågs situationen återigen vara normal. Arkivfoto: Arvika kommun

Inte en nästa gång

Sedan den stora översvämningen har Arvika kommun arbetat med att hitta sätt att se till att det inte inträffar igen. Till en början handlade det om att förstå varför det ens skedde. En förklaring är landskapet som Glafsfjorden slingrar sig igenom på vägen till Vänern.

arvika_dammbygge_portratt Elin Alsterhag.

– Det är väldigt platt, så när det är mycket vatten som ska förbi så blir det översvämning, säger Elin Alsterhag, chef för tekniskt stab på det kommunala bolaget Teknik i Väst AB.

Höjdskillnaden till Säffle sju mil bort, dit Glafsfjorden rinner, är bara en halv meter. Vattnet rinner sakta dit. Flera alternativ undersöktes, innan man valde att bygga en damm tvärs över sundet som leder vatten från Glafsfjorden in till Kyrkviken. Andra alternativ ansågs inte lika bra.

– Det är ofta man hör att om man bara muddrar farleden ut mot Vänern, så som det var förr när det gick yrkestrafik här eller om man röjer vass så blir det bra. Men det ger inte så stor effekt för det är så platt.

Man undersökte även den möjliga effekten att ta bort en hel ö i en trång del av vattendraget närmare Säffle, men inte ens det skulle ge en större effekt. Så var det också med möjligheten att fånga upp mer vatten vid kraftverksdammar uppströms.

Istället fastnade man för den lösning som nu håller på att färdigställas: En huvuddamm och två spärrdammar. De senare är färdigställda sedan år 2016 och finns inåt land. Konstruktionen innebär att på två ställen har vägarna höjts till nivån av 50,5 meter över havet, det värsta scenariot om vattnet stiger.

Många tillstånd att söka

Redan år 2002 fanns det en förstudie klar för det översvämningsskydd som man då skulle bygga. Men sedan dess har det dragit ut på tiden.

Hur kommer det sig att det är först nu som dammen snart är klar?
– Man fick sitt första tillstånd år 2006. Men det överklagades upp till Högsta domstolen, som gick på överklagandes sida. Sedan överklagades det återigen upp till Högsta domstolen, så vi hade vårt tillstånd på plats först 2012. Så det tog tid med juridiken. Och sedan har det tagit tid med projektering, upphandling och byggnation, säger Elin Alsterhag.

Huvuddammen byggs i sundet mellan Glafsfjorden och Kyrkviken, en smal punkt och bygget kunde därför påverka vattenkvalitén i den senare. För att undvika det har dammen därför fler öppningar än vad som först planerades; två för båtar och tre stycken för vattengenomströmning.

– Så de fem stora öppningarna tillsammans har samma tvärsnittsarea som minsta effektiva tvärsnittsarean i sundet naturligt och därför är det ingen förändring, säger Elin Alsterhag.

Ett sprickigt berg

Även själva arbetet har dragit ut på tiden. Tidsplanen var att huvuddammen skulle vara klar i mars 2018 men ett år senare har än så länge endast hälften av arbetet hunnit bli klart. Lars Andersson, platschef för utförandeentreprenören NRC Group berättar att projektet har involverat många överraskningar.

arvika_dammbygge_portratt_02 Lars Andersson.

– Till att börja med så skulle vi täta berget för att vattnet inte skulle leta sig under dammen. Och det gjorde vi med en ridåinjektering, då vi pumpar ner bruk i sprickorna i berget. Och i mängdförteckningen var det upptaget att 18–19 ton skulle pumpas ner men vi har pumpat i 160–170 ton bruk. Redan där ser vi att berget är väldigt trasigt och det är mycket sprickor.

Arbetet med huvuddammen är uppdelat i två etapper och den första är avklarad. När Omvärldsbevakning är på besök håller arbetet på med den andra etappen. Spontgropen är torrlagd och grundläggningsarbetet är igång med pålning. Snart ska även själva betongarbetena till dammkonstruktionen påbörjas men det ligger några veckor framåt i tiden.

arvika_dammbygge_arbetare Scahktgropen för andra etappen i bygget av huvuddamen har grävts och betongarbetena ska inom några veckor påbörjas.

Till den andra etappen valde entreprenören NRC Group att byta spontlösning, från en konventionell AZ spont till borrad rörpålespont.

Vad blir skillnaden då?
– AZ sponten slår du ner till berget och sedan får du förankra den. Med en borrad spont borrar du ner i berget från början, så när den är satt så är den säkrad i berget, säger Lars Andersson.

Han påpekar att detta kan vara en mer kostsam lösning men att de nu slipper till exempel att injektera mellan berget och sponten, vilket även det är ett kostsamt moment.

Stålluckor som skydd

När huvuddammen står klar kommer den att kunna skydda Arvika från något så ovanligt som ett 10 000 års regn, alltså när nederbörden är så stor att det statistiskt sett endast inträffar en gång på 10 000 år. Dammen ska då ha ett permanent krön på 48 meter över havet.

arvika_dammbygge_portratt_03 Rolf Ränkeskog.

Öppningarna i dammen ska vid risken för översvämningar stängas till.

– Då stänger vi med stålluckor, som vi släpper ner i en u-balk. Det är åtta meters bredd på båtpassageöppningarna och luckorna är 2,5 meter höga. De väger ungefär 3,5 ton per styck, säger Rolf Ränkeskog, projektledare från Arvika kommuns sida.

De ligger idag på ett upplag i norra delen av Arvika, i väntan på att någon gång användas. Om de behöver användas ska det ske på order av räddningschefen i kommunen och i så fall när det finns indikationer på att vattenytan i Glafsfjorden fortsätter att stiga förbi 47 meter över havet. Vid en sådan händelse ska en mobilkran och en kranlastbil användas för att få ner stålluckorna i sina positioner, i de fem öppningarna.

arvika_dammbygge_detalj När det riskerar att bli översvämning ska stålportarna föras ner i dessa.

Om vattnet skulle fortsätta stiga och även riskera att gå över dammen kan den höjas temporärt med hjälp av träsättare, träblock som har storleken åtta tum gånger åtta tum. Med de på plats får dammen en höjd till 50,50 meter över havet.

– De ska säkras med spännband så att de inte flyter upp när vattnet stiger. Samtidigt får man inte dra åt så att det blir stumt i och med att trä sväller, säger Rolf Ränkeskog.

Pumpar med stor kapacitet

I dammen kommer också fem pumpar att installeras som vid behov ska kunna pumpa bort vatten från Kyrkviken till Glafsfjorden. Vid full kapacitet ska de kunna få bort 30 kubikmeter i sekunden.

Men de kräver väldigt mycket ström för att fungera fullt ut.

– Elnätet klarar inte av att köra alla fem pumpar. Vi klarar av att köra en pump på full effekt mot elnätet, vi kommer kanske klara av att köra två-tre pumpar på femtio procents effekt men om vi ska köra alla fem då måste vi ha reservelverk, säger Rolf Ränkeskog.

Tre reservelverk, som tillsammans har en kapacitet på 2 400 kVa, har köpts in för att klara av det. Vid risken för en översvämning och en mobilisering har skett, ska dammen vara bemannad dygnet runt för att sköta pumpar och reservelverken.

FAKTA Arvika och översvämningen

Under oktober och november år 2000 föll tre gånger så mycket nederbörd som normalt. Kraftig tillrinning från längre norrut samt Glafsfjordens begränsade kapacitet att leda bort vattnet fick vattennivån att stig med tre meter.

Strandnära områden i Arvika sattes under vatten, stora skador uppstod på vägar och järnväg, som fick ställa in tågtrafiken i flera veckor. Även bussterminalen översvämmades och fick temporärt flytta till en fotbollsplan.

Reningsverket kunde inte ta hand om vattenmassorna, som i vanliga fall uppgick till 21 000 kubikmeter per dygn men nu blev 50 000 kubikmeter per dygn. Stora mängder vatten fick bräddas.

Källa: MSB, Arvika kommun
FAKTA Översvämningsskyddet

Består av en huvuddamm samt två spärrdammar. Huvuddammen ska få en längd på 110 meter. Kostnaden för projektet är beräknat till 140 miljoner kronor, det inkluderar bland annat förstudier, projektering och byggnation. Mycket av det bekostas genom stöd till Arvika kommun från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Källa: Arvika kommun
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;