Feedback
Varan har lagts till i varukorgen
DEBATT
Roland Jonsson | Seniorkonsult Energi WSP Environmental

Gott nytt (taxe)år

8 januari 2018

Trenden är att taxorna förändras och fokuserar mer på effekt. Fortum som levererar fjärrvärme i bland annat Stockholm kommer att sänka sitt energipris alla månader samt förlänger sommaren. Höst- och vårpriset försvinner. Det sker en ökning av effektkostnaden vilket gör att det kan vara mer lönsamt att effektivisera än att sänka energianvändningen. Fokus ligger idag på att man ska energieffektivisera och på så sätt minska mängden köpt energi. Det är inte alltid enkelt om det ska vara lönsamt. Installeras en värmepump minskas inte husets energianvändning men väl den köpta mängden energi. Vad händer med effekten?

Ett bra exempel är hur många kilowattimmar det går åt för att värma 1 kubikmeter vatten från 10 oC till 55 oC? Om man inte tar hänsyn till energiförluster från kärlet så behövs 52,2 kilowattimmar för detta oavsett om det värms med sol, vind, fjärrvärme, el eller värmepump. Ser man däremot till mängden köpt energi så blir den noll om vattnet värms med sol, men man behöver köpa in cirka 16 kilowattimmar el om man använder värmepump.

En ökning av effektkostnaden gör att det kan vara mer lönsamt att effektivisera än att sänka energianvändningen.

I de nya byggreglerna (BBR 25) införs ett PET-tal (primärenergital). Vilket innebär att all el ska räknas upp med faktor 1,6. Värmepumpens energianvändning blir då 26,1 kilowattimmar enligt exemplet ovan. Bara en halvering sett ur BBR 25 (Boverkets byggregler). Det kanske inte är nivån som är det viktigaste utan differensen mellan el och fjärrvärme. I slutet av förra året gjorde ÖBO (Örebrobostäder) en test gällande effekt i tvättstugor. Ett separat hus med tre tvättstugor och ett effektabonnemang. Elnätskostnaden inklusive effekt ligger årligen på 50 000 kronor. Med rätt utnyttjande och effektreglering finns det en möjlighet att spara cirka 30 000 kronor. Sköna pengar men ingen minskning av energimängden. Är detta då en lönsam energieffektivisering? Svar nej men väl en mycket lönsam effektivisering. Klart en ökad efterfrågansflexibilitet.

En annan intressant aspekt är energieffektivisering och lönsamhet och hur det påverkas med de nya taxorna. Räknar man på detta från exempelvis Huddinge kommun söder om Stockholm kan det se ut så här. För att värma 1 kubikmeter vatten under sommaren från 10 oC till 55 oC går det åt 52,2 kilowattimmar. Det kostar drygt 8 kronor inklusive moms (125 kr/MWh utan moms). Används en värmepump kostar det cirka 16 kronor. Så du värmer till halva kostnaden med fjärrvärme jämfört med värmepump men den köpta mängden energi ökar. Hur gör man då om man ska energieffektivisera på ett lönsamt sätt? Minskar man mängden köpt energi eller ska man bara sänka kostnaden? Vad man gör är väl beroende på vilket mål man har. Budskapet är att en minskad energianvändning inte alltid ger en sänkt kostnad. Men man ska alltid fokusera på den minskade miljöbelastningen vid en förändring.

En minskad energianvändning ger inte alltid en sänkt kostnad. Men man ska alltid fokusera på den minskade miljöbelastningen vid en förändring.

Något annat som inte alla har tänkt på är elnätsbolagens nya effekttaxor med olika säsongspriser på överföring. Dessutom har energiskatten på nytt höjts med 10 procent under 2017 och nu igen den 1:a januari. Elpriset har varit stabilt under året men den delen blir allt mindre i förhållande till totalkostnaden för el. Dessa kraftiga prisökningar gör att många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som har IMD (individuell mätning och debitering) på elen inte hänger med att förändra priset till de boende och debiterar ut för lite pengar i förhållande till verkliga kostnader. Det ger ett underskott i fastighetsägarens kassa och jag tycker också att man då sponsrar slösarna med ett subventionerat elpris.

I Göteborg testar man nu vita certifikat på effekt och det är en intressant svängning. Från kilowattimmar till effekt (kW). Energieffektivisering kanske börjar bli omodernt som ord och det borde döpas om till Effektivisering. Allt vi gör måste vara smartare och snålare. Minskar vi elanvändningen så gynnas svensk export av el till Europa vilket i förlängningen slår ut smutsigare elproduktion. Minska elanvändningen här så har vi en fin exportprodukt. Vi ökade vår egen elanvändning med 2,6 procent jämfört med året innan. Det är hushållssektorn och offentlig förvaltning som står för den största ökningen. Man undrar varför ökningen sker i dessa sektorer?
Sverige har ett elkraftsutbyte med Danmark, Finland, Litauen, Norge, Polen och Tyskland. Vid kalla vinterdagar importerar vi el som delvis är konventionell producerat från olika bränslen. Detta är väl inget nytt?

Sköt om det vi har. En faktor som ofta får stor betydelse för en byggnads energianvändning är funktionen av byggnadens energiförsörjningssystem. Det är inte ovanligt att energianvändningen kan sänkas om man sköter anläggningen som den är tänkt att fungera. Det blir stora utmaningar i framtiden för att kunna styra och göra rätt och på så sätt minska klimatpåverkan utan att köpa en massa grejor och istället (åter)använda de installationer som finns på rätt sätt.

OM Roland Jonsson

Energi är en röd tråd genom alla Roland Jonssons jobb och utbildningar. Han har utbildat konsulter, installatörer och säljare på värmepumpar, solenergi, pannor, varmvattenberedare och VVS. Han har jobbat som säljare och sålt energiutrustning till industri och utrustning för att mäta nivå, flöde, tryck och energi. I detta ingick även komponenter för ånga. Roland har också sålt kompletta värmeanläggningar till villakunder och flerfamiljshus.

Tack vare sina breda kunskaper inom energiområdet så deltar Roland, som är VVS-ingenjör i botten, i interna projekt och externa uppdrag. Han har drivit flera projekt i BEBO om bland annat tvättstugor och energiåtervinning ur spillvatten. Han har även deltagit i SVEBY samt varit ordförande i Nils Holgerssongruppen. Roland har dessutom styrelseuppdrag i bland annat EFFSYS+, Nationellt renoveringscentrum och föreningen Energirådgivarna.

Mer från Roland Jonsson
Debatt i fokus
Fler nyheter