Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Det vill partierna i infrastrukturfrågorna

9 augusti 2018
val2018_infrastruktur
Inför riksdagsvalet 9 september har Omvärldsbevakning frågat samtliga riksdagspartier om deras syn på vissa infrastrukturfrågor. Foto: Mostphotos
Om fyra veckor är det val i Sverige. Inför det har Omvärldsbevakning skickat fyra frågor till samtliga riksdagspartier för att ta reda på hur de ställer sig till vissa infrastrukturfrågor.

1. Ska Sverige bygga höghastighetsjärnväg?

Vänsterpartiet
Ja, vi anser att en höghastighetsjärnväg ska byggas. Vårt järnvägssystem har stor kapacitetsbrist och höghastighetsbanor möjliggör klimatsmart resande med tåg istället för flyg och bil samt frigör utrymme för ökade godstransporter på järnväg. Därutöver ger denna satsning en rad positiva regionala effekterför arbetsmarknaden. Vi anser att höghastighetsbanor för 320 km/h borde vara det mest klimateffektiva och att de bör färdigställas så fort som det är möjligt för att samhällsnyttorna ska kunna realiseras. En snabb utbyggnad bidrar till våra klimatmål men ska inte ske på bekostnad av att andra nödvändiga järnvägsinvesteringar i landet uteblir. Finansiering av höghastighetsbanorna bör därför ske genom alternativ finansiering till anslagsfinansiering. Vi anser att lånefinansiering generellt bör användas i ökad utsträckning för att modernisera vårt järnvägssystem.

Socialdemokraterna
Ja, Sverige ska bygga nya stambanor. Vilken hastighet de blir på sträckan är ännu inte klart. Men det kommer att byggas för minst 250 km/h och planeras vara färdigt senast 2045. Vår utgångspunkt är att finansiera satsningen via anslag. Men vi kan tänka oss andra lösningar om samtalen med oppositionspartierna leder till det.

Utbyggnaden av moderna stambanor för höghastighetståg ska ske i ett svep.
Miljöpartiet

Miljöpartiet
Ja, Miljöpartiet vill att utbyggnaden av moderna stambanor för höghastighetståg ska ske i ett svep som ett projekt utanför den ordinarie ramen för infrastruktursatsningar och att det ska ske så snabbt som det är praktiskt realiserbart. Samhällsnyttan av investeringen kommer först när hela systemet är färdigt och blir större ju snabbare vi får ett färdigt system. Vi är därför öppna för att finansiera satsningen med hjälp av lånefinansiering. Det är nu väldigt gynnsamma tider att låna till denna långsiktiga investering i Sveriges framtid. De nya banorna ska byggas för moderna höghastighetståg, 320 km/h som topphastighet.

Centerpartiet
Vi vill ha höghastighetståg för klimatets skull, för en ökad kapacitet på en idag sliten och överutnyttjad järnväg och för att hålla samman landet. Vi anser att en lånefinansiering med staten som garant, som inte trycker undan underhåll och investering i befintlig infrastruktur, är det bästa alternativet. Vi tycker att de nya stambanorna ska byggas med modern teknik/kapacitet och för en tåghastighet på 320 km/h.

Liberalerna
Liberalerna har ställt sig tveksamma till regeringens satsning på höghastighetsbanor. Skälet är att kalkylerna har en prognos på flera hundra miljarder kronor. Till detta tillkommer kostnader för kompletterande infrastruktur. Den finmaskiga infrastrukturen för att knyta an till snabbspåren finns inte medräknad. Regeringen har dessutom angett att anslagsfinansiering ska råda och användas för utbyggnaden i den takt ekonomin tillåter. Det saknas därmed långsiktig finansiering för höghastighetsbanorna. Avsaknaden av finansiering leder till att tillgängliga medel för underhåll av befintliga spår kommer att prioriteras bort fram till 2040–2050 när höghastighetsbanan beräknas bli klar. Risken är också att tekniken är föråldrad när banan invigs. Inte heller har regeringen gett några garantier för vad som händer om pengarna tar slut innan banan är färdigbyggd.

Moderaterna
Vi vill bygga ut svensk järnväg med nya spår och gärna för snabbtåg, men det måste ske inom ramen för en ansvarsfull ekonomisk politik. För oss är det samtidigt allra viktigast att vi får ordning på den järnväg vi redan har och att dagens tåg kommer och går i tid.

Kristdemokraterna
Kristdemokraterna anser att höghastighetsjärnväg på sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö ska byggas så snabbt som möjligt och vara klara 2035. Tågen ska gå i 320 km/h. Bygget ska finansieras genom en mix av anslagsfinansiering inom ramen för den statliga nationella infrastrukturplanen, försäljning av statlig egendom, statliga lån, kommunal medfinansiering och kompletterande finansieringsformer utifrån Sverigeförhandlingens förslag.

Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna säger nej till höghastighetsjärnväg. Istället vill vi öka underhåll och ombyggnad av befintliga banor och fordon för att höja driftsäkerheten och kapaciteten i hela landet och inte bara mellan storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Viktigt är att se till att tågen kommer i rätt tid och lösningen är ett ökat underhåll på banor och fordon. Kapaciteten kan ökas genom att exempelvis räta ut kurvor, fler och längre mötesspår och att bygga dubbelspår där det behövs. Åtgärder som gör att befintliga tåg kan hålla högre hastighet och restiderna minskar. Genom att höja hastigheten på godstågen kan många fler tåg få plats på befintliga spår.

2. Sedan 2015 kan svenska kommuner få medfinansiering till kollektivtrafiksatsningar genom det så kallade stadsmiljöavtalet. Vad tycker ni om det?

buss-goteborg Foto: Mostphotos

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har under lång tid föreslagit ökat statligt stöd för att finansiera förbättrad och klimatsmart kollektivtrafik i våra kommuner. Vi anser att stadsmiljöavtalet som etablerats under vårt samarbete med regeringen är en lämplig form för ett sådant stöd, men att det tydligare kan utvecklas för att stärka hållbart resande och minska bilåkande i våra tätorter. Vi kommer att fortsätta att verka för att stadsmiljöavtal finns kvar men hur vårt anslag för detta exakt kommer att landa kommer inte att vara klart innan vi är färdiga med hela vår budgetprocess i höst.

Socialdemokraterna
Vi vill bevara stadsmiljöavtalen. Regeringen har avsatt totalt 12 miljarder kronor under planperioden 2018–2029 till stadsmiljöavtalen.

Miljöpartiet
Stadsmiljöavtalen är en mycket viktig reform som Miljöpartiet drivit igenom för att stödja kommuners investeringar i kapacitetsstark kollektivtrafik och cykelvägar. Det bör självklart behållas. I dagsläget har regeringen budgeterat en miljard per år för denna reform och vi är öppna för att utöka denna satsning om vi ser att behovet finns.

Centerpartiet
Modellen med stadsmiljöavtalet anser vi ska avskaffas. Ett av skälen är finansieringen då den gröper ur en redan för liten budget på drift och underhåll av befintlig statlig infrastruktur med en miljard per år.

Stadsmiljöavtalen är för begränsande och bör avvecklas.
Liberalerna

Liberalerna
Stadsmiljöavtalen är för begränsande och bör avvecklas. Vi är beredda att öppna upp för möjligheten att använda intäkterna från trängselskatten till medfinansiering av cykelinfrastruktur. Vi avvisar dock regeringens förslag till utökat stadsmiljöavtal då vi anser att satsningen riskerar komma enstaka kommuner till nytta snarare än samtliga.

Moderaterna
Vår bedömning är att det är osäkert vilken effekt och hur pass kostnadseffektivt stödet egentligen är. Det är möjligt att flera av de projekt som tilldelas medel hade blivit av även utan någon form av statligt stöd. Vi kan konstatera att Stadsmiljöavtalen ingår som en del i den nationella planen för 2018–2029 som regeringen tog beslut om före sommaren.

Kristdemokraterna
Vi anser att stadsmiljöavtal är bra i många fall. Vi föreslår dock en minskning med cirka 200 miljoner vilket motsvarar ca 20 procent av anslaget för detta ändamål.

Sverigedemokraterna
Satsningar på kollektivtrafik är bra, och i storstäderna har många möjligheten att välja kollektiva färdmedel i stället för bilen. Men på landsbygden är inte detta alltid fallet, och kommer troligen heller inte bli det under överskådlig framtid.

3. Den nuvarande regeringen vill att kommuner från och med år 2020 ska kunna införa miljözoner för bilar i tätorterna. Vad tycker ni om det?

Vänsterpartiet
Vi anser att kommuner bör få möjlighet att införa miljözoner om de så vill. Det är ett av flera nödvändiga verktyg vi behöver införa för att förbättra luftkvaliteten och människors hälsa i våra tätorter.

Socialdemokraterna
Vi vill ge kommunerna möjligheten att införa miljözoner. Det är inget tvång utan kommunen avgör själv om man anser att det är en fungerande metod i den aktuella kommunen. Hittills är det enbart Stockholms kommun som uttryckt önskemål om att införa miljözoner.

Miljöpartiet
Miljöpartiet har varit pådrivande i regeringsställning för att kommuner ska ges möjlighet att införa miljözoner för att förbättra luftkvaliteten och livsmiljön i våra städer. Barns rätt till ren luft måste gå före vissa bilisters önskan att köra alla sorters bilar på alla gator. Dålig luft från trafiken leder till tio gånger så många dödsfall i Sverige som antalet döda i trafikolyckor.

Centerpartiet
Vi tycker att det är bra att kommuner och landsting driver på arbetet för en bättre miljö. Genom att ställa hårda krav lokalt kan utvecklingen gå snabbare. Att införa miljözoner är ett steg på vägen. På samma sätt vill vi att det lokalt ska kunna beslutas om avgifter för de som nyttjar dubbdäck detta där det är mycket partiklar i luften.

Liberalerna
Miljözoner bör införas i fler städer där endast miljöbilar får köra. Fler bör uppmuntras att välja miljöbil vid köp av ny bil. Det behövs tydlig och bra konsumentinformation om till exempel bilens utsläpp. Liberalerna vill införa en omvänd miljöbilsbonus, vilket betyder att bilar som inte är miljöbilar får en förhöjd fordonsskatt under de första fem åren.

Regeringen går alldeles för fort fram
Moderaterna

Moderaterna
Regeringen går alldeles för fort fram genom att öppna för miljözoner för bilar redan från 2020. Vi ser redan nu hur andrahandsvärdet på dieselbilar har påverkats och hur många familjer därmed får bära kostnaden för Socialdemokraternas svek. Därför säger vi nej till deras förslag. För att minska utsläppen satsar Moderaterna bland annat 100 miljoner kronor på ett teknikneutralt stöd till utbyggnad av infrastruktur för fossilfria transporter, samtidigt som vi vill ge kommuner möjlighet att differentiera parkeringsavgifter utifrån fordonets miljöklassning

Kristdemokraterna
Kommuner bör ges möjligheten att inom visa ramar införa särskilda miljözoner där luften är som sämst. Utformningen av miljözoner kan ske på olika sätt och måste anpassas lokalt. Dieselbilar bör inte förbjudas enbart för att de är dieselbilar. De bilar som släpper ut hälsofarliga avgaser på ett sådant sätt att det leder till dålig luftkvalitet bör kunna begränsas i en stadskärna, men bilar som nyligen varit klassade som miljöbilar bör då inte omfattas.

Sverigedemokraterna
Vi säger nej till förslaget som innebär mångmiljardkostnader i kapitalförstöring när bilar blir värdelösa. Vinsterna är mycket mindre än kostnaderna. Skulle det bli en akut situation med luftföroreningarna är vi inte främmande för tillfälliga regleringar. Det är bra att man tydligt talar om för fordonsindustrin att vi siktar mot rena fordon så även industrin ställer om för framtidens krav för en bra miljö.

4. Ska Trafikverket ta hand om basunderhållet av järnvägen eller låta entreprenörer göra det?

spararbete Foto: Mostphotos

Vänsterpartiet
Järnvägssystemet i Sverige är idag uppsplittrat på en mängd privata och statliga aktörer som försöker skapa ekonomisk lönsamhet. Vi anser att Trafikverket bör få ansvar för att utföra och kontrollera samtligt basunderhåll. Staten ska ta det samlade ansvaret för kontroll och utförande av underhåll inom järnvägen. Då ges förutsättningar för ökat helhetsansvar och färre tågstörningar.

Socialdemokraterna
Vi vill att Trafikverket ökar andelen underhåll som utförs i egen regi. Därför ska Infranords roll på marknaden ses över så att de delar av Infranords järnvägsunderhåll som bedrivs för att säkerställa den dagliga driften och järnvägens punktlighet och robusthet (det så kallade basunderhållet) förs över till Trafikverket. Där är viktigt att understryka att detta rör Infranord och inte övriga aktörer på marknaden. Vår kraftfulla satsning på ökat järnvägsunderhåll gör att marknaden växer.

Vi vill att Trafikverket ökar andelen underhåll som utförs i egen regi
Socialdemokraterna

Miljöpartiet
Miljöpartiet vill samla alla berörda aktörer och partier kring en nollvision för tågstrul. En viktig del i det är ett samlat statligt ansvar för basunderhållet. Det räcker inte med att höja anslagen, Trafikverkets organisation måste ändras så att det blir en långsiktig och strategisk skötsel av järnvägen. Alltför mycket ansvar ligger i dag på olika aktörer som har svårt att samordna sig till ett rationellt arbetssätt.

Trafikverkets ska återta underhållsarbetet i takt med att de externa kontrakten går ut. Ansvaret för basunderhåll och akut felavhjälpning ska hållas ihop så att inte brister i den ena verksamheten spiller över på den andra verksamheten. Eget ansvar för hela underhållet är en förutsättning för erforderlig kännedom om den egna anläggningen och rekrytering av tillräcklig kompetens för att sköta den. Det är troligen också en förutsättning för att bygga upp en organisation med beredskap att snabbt rycka ut för att åtgärda uppkomna fel.

Stora delar av de resurser som går till att administrera upphandlingsprocessen kan med fördel användas till fler anställda som gör det faktiska arbetet ute i spåranläggningen. Om Trafikverket sköter underhållet i egen regi kan dessutom de extra anslag som tillförs få en tidigare användning jämfört med att de måste föregås av en tidskrävande upphandlingsprocedur.

Centerpartiet
Under 2015–2017 genomfördes en mycket omfattande utredning om hur det svenska järnvägsnätet ska skötas på bästa sätt. Utredningens slutsatser var många men kan sammanfattas i att staten genom Trafikverket ska se till att ha bättre koll på anläggningen men att själva underhållsarbetet och driften med fördel kan läggas ut på entreprenad.

Centerpartiet delar utredningens slutsatser och kommer i regeringsställning arbeta för att de genomförs.

Liberalerna
Liberalerna vill inte att Trafikverket ska ta över allt järnvägsunderhåll.

Moderaterna
Moderaterna vill inte återförstatliga järnvägsunderhållet. Ett återförstatligande av järnvägsunderhållet riskerar att göra det dyrare och mer ineffektivt. Forskning visar att konkurrensutsättning genom upphandling har gjort att vi får mer underhåll för pengarna.

Kristdemokraterna
Järnvägsunderhållet bör även i fortsättningen upphandlas i konkurrens. Vi anser att det vore direkt skadligt om allt järnvägsunderhåll återförstatligas och är därför kritiska till regeringens idé att förstatliga underhållet.

Sverigedemokraterna
För att få en robust järnväg är det viktigt att man har god kontroll över underhållet och även upphandlingar. Att Trafikverket ska hålla i basunderhållet är viktigt men det hindrar inte att de tar hjälp av entreprenörer för att upprätthålla en god standard. Ett problem som måste åtgärdas är upphandlingarna. Det är viktigt att man har med sig entreprenörer som kan göra det lilla extra även om det inte preciseras i upphandlingen. Det är för stelbent idag och kan hämma underhållet.

Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter