Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Making Effect satte punkt för fem års arkitekturforskning

19 september 2017
vallastaden-huvudbild
Spridd Arkitekter deltar i bomässan i Vallastaden och har i bidraget "Träloftet" tagit med sig sin fördjupade kunskap om att arbeta med miljonprogramshus. Loftgångarna är en tydlig flört med 70-talets estetik medan huset som helhet är samtida med framtidsvittring. Foto: Mikael Olsson
Fem års arkitekturforskning med medel från Formas avslutades i helgen. Tredagarskonferensen Making Effect bjöd på sammanfattningar från fem fokusområden, bland annat bostadssituationen och välfärdsstaten.

Making Effect var namnet på den avslutande manifestationen av fem års arkitekturforskning som kulminerade i lördags på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH.
Samtliga fyra arkitekturhögskolor i Sverige; KTH, Chalmers, Lunds universitet och Umeå universitet, har varit inblandade i de starka forskningsmiljöer som 2011 fick anslag från Formas för att bedriva forskningsarbete. Totalt har arbetet samlat ett hundratal forskare inom arkitektur, samhälls- och stadsplanering, landskapsarkitektur och filosofi samt engagerat ett team av rådgivare från universitet både i Europa och Amerika.

Making Effect visade resultat

Making Effect sammanfattade under tre dagar den samlade satsningen genom en utställning, workshops, föreläsningar och paneldebatter där arkitektur belystes i sin relation till praktik, till politik och till ett större socialt sammanhang.

Talesättet ”Den som inte känner sin historia, behärskar inte sin nutid och har ingen beredskap att bygga sin framtid” beskriver det förhållningssätt som flera av talarna använde sig av under lördagens program. Erik Stenberg, arkitekt och professor på KTH, gav en lektion i 1900-talets bostadspolitiska historia för att just belysa varför arkitekturen och bostadsbyggandet ser ut som det gör idag – och vart vi är på väg om vi drar ut linjediagrammet de närmaste decennierna.

”Vi skjuter en enorm samhällskostnad framför oss”

– Regeringen har satt ett mål på 70 000 bostäder om året det närmaste decenniet för att klara bostadsbehovet. Men den byggtakten gör att vi ser en trend att regelverket kring byggande förenklas, vilket i många fall betyder att kvaliteten försämras. Risken är att vi bygger dåligt nu och missar att renovera det som byggdes bra på 1960-talet eller renoverar det dåligt. Då står vi inför en ny renoveringsboom om 20-30 år. Vi skjuter en enorm samhällskostnad framför oss, menar Erik Stenberg.

Risken är att vi bygger dåligt nu och missar att renovera det som byggdes bra på 1960-talet eller renoverar det dåligt.
Erik Stenberg

Guldkorn från förr i ny kontext

Klas Ruin, arkitekt och grundare av Spridd Arkitekter lyfte också fram det historiska perspektivet i konkreta exempel där arkitektkontoret tillämpat estetiken och idéerna i samtida arkitektur. 

– I vårt arbete med renoveringen och områdesutvecklingen i Fittja och projektet Fittja People´s Palace har vi lärt oss att se värdena i en arkitektur som förkastats av många. Vi skaffade oss kunskapen och såg kvaliteterna. Dessa guldkorn från förr tar vi med oss i våra kommande projekt.

Trendsvängning inom renovering

Tre pågående starka forskningsmiljöer i tvärvetenskaplig samverkan presenterades också. Fokus för dessa är att etablera angelägen kunskap och nya rön som präglar den aktuella urbana bostadssituationen.
Till exempel redogjorde Paula Femenías från Chalmers för den starka forskningsmiljön SIRen och visade på en trendsvängning inom bostadsfrågan.

– Renovering som brett begrepp inom forskning har svalnat sedan vi startade SIRen 2013. Nu är det fördjupande frågor inom renovering som får större utrymme som långsiktighet, samverkan, ekonomi, demokratiska processer och innovation och lärande. Det är intressant för oss som forskare att vara mitt uppe i en sådan förändring.

Från ansats till samhällsbygge

Flera av projekten som startats under de fem år som forksningsarbetet pågått kommer att löpa vidare och resultaten kommer förhoppningsvis sippra ner i lagren, ut i branschen och ut till konsument. Känslan av att de nyväckta frågorna var lika många som de faktiska slutsatserna var påtaglig.
Den avslutande panelen bestående av Erik Stenberg, Sten Gromark, professor i arkitektur vid Chalmers och Thordis Arrhenius, arkitekt och professor vid Linköpings universitet, underströk viljan och målet att nå hela vägen från ansats via forskningsfinansieringen och till att slutligen kunna påverka samhällsbygget.

FAKTA Formas

Forskningsrådet Formas är ett statligt forskningsråd, verksamheten finansieras av anslag från Miljö- och energidepartementet och Näringsdepartementet. Uppdraget från regeringen är att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Forskningsrådet Formas fokuserar på en hållbar framtid. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av samhällsrelevans för Formas ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.

Formas verksamhet är uppdelad i tre delar; forskningsfinansiering, strategi, utvärdering och analys samt forskningskommunikation.

Källa: Formas
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter