Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Höga krav på täthet i ny passivhusskola

23 november 2017
elmeskolan
Elmeskolan är välisolerad och innehåller minimalt med köldbryggor. Foto: Horisont Arkitekter
Vid byggnationen av Elmeskolan i Älmhult ställdes höga krav på noggrannhet, täthet, isolering och köldbryggor. Nu har skolan, som är landets största passivhusskola, nominerats till Årets Bygge 2018.

Om ett passivhusprojekt ska lyckas är det viktigt att alla i projektet är engagerade och noggranna. Så har det varit på Elmeskolan i Älmhult. Förmodligen mycket tack vare entreprenadformen som är en totalentreprenad i samverkansformen partnering, med en fast och en rörlig del som gör att alla i projektet ska tjäna lika och gå mot samma mål.

– Vi har varit mer öppna och ärliga mot varandra i det här projektet jämfört med andra. Vi har hjälpt varandra och tillsammans tagit fram tekniska lösningar och metoder, berättar Lars Lund, beställare på Älmhults kommun.

Elmeskolan har projekterats för att klara de tuffa internationella certifieringskraven på passivhus som Passive House Institute i Darmstadt ställer.

– Det här är dock ingen rymdforskningsteknik. Men vi har lagt mycket fokus på köldbryggor, fönster, socklar och infästningar i hela huset, berättar Lars Lund.

Skärmtak på Elmeskolan Alla infästningar har setts över. Foto: Horisont Arkitekter

Det är något som Mikael Gustafsson, arkitekt på Horisont Arkitekter, håller med om. För att klara passivhuskraven måste man tänka på rätt sätt. Han berättar att de noggrant har studerat och försökt arbeta bort genomföringar och infästningar i klimatskalet. De har till exempel inte skärmtak och balkonger som fästs i ytterväggen, eftersom dessa både skapar köldbryggor och försämrar kraven på täthet. Istället har de fristående upplag.

– Det är ingen revolution i sig. Det är lite som att bygga en termos, förklarar han.

Passivhuscertifierade fönster

Elmeskolan är ett ljust hus med stora fönster och öppna ytor, arkitekten har inte behövt pruta på detta, men kraven på fönster och glaspartier är förstås höga. Man har köpt passivhuscertifierade fönster från Lettland med låga U-värden, i snitt 0,65 W/m2K, som är monterade på ett hållbart sätt så att hela konstruktionens U-värde inte försämras.

– Fönstren ligger inte i liv med fasaden utan ligger i mitten av isoleringsskiktet i väggen. Man överisolerar karmen för att fönstret ska bli mer hållbart och få mindre värmeförluster i anslutning till väggen, förklarar Simone Kreutzer, passivhuskonsult på IG Passivhus Sverige, som arbetat som energisamordnare i projektet.

Fönster på Elmeskolan Fönstren isoleras och monteras så att de blir hållbara. Foto: Horisont Arkitekter

När det gäller glaspartierna så finns det endast få certifierade och de som finns är dyra, berättar Lars Lund. Därför satte man sig ner tillsammans med Glas Lindberg/SAPA och jobbade fram en innovativ och hållbar lösning.

En annan lösning som fick modifieras för att klara passivhuskraven var betongstommen. För att spara tid i projektet hade man valt en så kallad sandwichkonstruktion. Denna konstruktion är dock inte optimal ur passivhussynpunkt, menar Simone Kreutzer.

– I normalfallet har vi lite problem med anslutningsdetaljer i en sandwichkonstruktion, att det saknas isolering i bland annat horisontalfogarna eller att isoleringsskivorna inte ligger omlott. Men Strängbetong har utvecklat konstruktionen så att det fungerar, berättar Simone Kreutzer.

Viktigt med en hög kvalitet

Kvaliteten har varit viktig i projektet. Man har exempelvis stämt av projektet med löpande besiktningar under byggnationen så att eventuella fel har kunnat rättats till på en gång. Alla hantverkare har fått gå en halvdagsutbildning i passivhusbyggande, så att de förstår konsekvensen om man inte bygger lufttätt. Att det kan leda till byggskador som i sin tur kan leda till sämre komfort och ökad energianvändning.

– Detta gör att de engagerar sig mer i frågan. De känner sig mer delaktiga och resultatet blir då ofta bättre, menar Simone Kreutzer.

På bygget har man haft en lufttäthetsansvarig som har kontrollerat att alla anslutningar har utförts korrekt, det gäller allt från glasfasadanslutningar till platta på mark. Dessutom kommer en oberoende lufttäthetskontrollant och kontrollerar.

– Vi kontrollerar även materialen som används i projektet, att skarvarna vid fönstren har tätats och att isoleringen är genomgående. Det är till exempel viktigt att kontrollera att avlufts- och uteluftskanalerna är rätt isolerade så att det inte blir några onödiga ventilationsförluster.

Positiva energisiffror

Elmeskolan är mycket energieffektiv tack vare utformningen, den höga tätheten och minimeringen av köldbryggor. Den värme och kyla som byggnaden ändå behöver tas via 20 geotermiska borrhål. Som spets används bergvärmepumpar och utöver detta används värmeåtervinning från kyl- och frysmaskiner i huset.

Bergvärme på Elmeskolan Bergvärme används som spets. Foto: Horisont Arkitekter

– Vår energiberäkning är inte helt klar, eftersom man ännu inte har flyttat in i hela skolan. Men just nu visar beräkningarna på att energianvändningen för värmebehovet blir 8,6 kWh/m2 och år.

Det kan jämföras mot passivhuskravet som ligger på 15 kWh/m2 och år. Eftersom de har marginaler i beräkningarna tror Simone Kreutzer att energianvändningen kommer att sjunka ytterligare. Den köpta energin, el för värmepumpar och fastighetsel, kommer att ligga långt under 20 kWh/m2, år.

– Jag tror att vi kommer att hamna cirka 75 procent lägre än BBR-kravet, säger Simone Kreutzer.

När det gäller ekonomin för Elmeskolan så berättar Lars Lund att den har glidit lite. Totalt har kostnaderna ökat med tio procent.

– Det beror främst på att markarbetena blev dyrare än vi trodde och att vi borrade fler hål till värmen samt bytte till värmepumpar istället för fjärrvärme. Det blev en dyrare installation men för livscykeln blir det billigare, säger Lars Lund.

FAKTA Det här är Årets Bygge
  • I tävlingen Årets Bygge lyfts exempel på det bästa byggsektorn presterat i kvalitet, samarbete i projektet, ekonomi och form bland sådant som färdigställs under året som gått.
  • Tävlingen är ett samarbete mellan Svensk Byggtjänst och tidningen Byggindustrin.
  • Varje vecka under hösten och vintern tillkännages en ny nominering.
  • En expertjury utser segraren vid en stor galafest den 19 mars nästa år på Cirkus i Stockholm.
  • Priserna som delas ut under kvällen är Årets Bygge, Årets Leanbyggare, Årets Fasad och ByggOpus 2018.
Fördjupningsmaterial
FAKTA Om projektet
  • Byggherre: Älmhults kommun
  • Hyresgäst: Älmhults kommun, utbildningsförvaltningen
  • Byggentreprenör: Dynacon
  • Arkitekt: Horisont Arkitekter
  • Passivhuskonsult: IG Passivhus Sverige
  • Teknik passivhus: Enerwex Växjö
  • Byggledning: M&R Byggkoordinator i Växjö
  • Stomentreprenör: Strängbetong
  • Markentreprenör: Gustav R Johansson AB Ljungby
  • VS-entreprenör: Bravida Sverige
  • Vent-entreprenör: JFK Klimatservice
  • El-entreprenör: Elub
  • Konstruktör: Structor
  • Styr-entreprenör: Kieback & Peter
  • Markprojektering: Pehrsco
  • Elprojektering: ÅF Infrastruktur
  • Ventprojektering: Enerwex
  • Storköksprojektering: Ingmar Jonhassons ingenjörsbyrå
  • Styrprojektering: Kieback & Peter
  • Brandkonsult: Brand & Riskanalys Växjö
  • Entreprenadform: Totalentreprenad i samverkansform partnering
  • Ersättningsform: Fast del och en rörlig del
  • Entreprenadkostnad: 214 miljoner kronor
  • Slutkostnad: Slutkostnad ännu inte reglerad
Källa: Byggindustrin
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter