Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Allmännyttan affärsmässig enligt ny rapport

22 mars 2017
minskad-allmannytta_illustration med nedåtgående pil. stuart-miles_740x413
De allmännyttiga bolagens andel av den svenska hyresrättsmarknaden minskar. Illustration: Stuart Miles
Boverkets rapport 2017:2 ”Allmännytta samt hyreslagstiftning” visar att de allmännyttiga bolagens andel av den svenska hyresrättsmarkanden minskar men nettointäkter har ökat sedan lagändringen 2011 och de kan därmed anses handla affärsmässigt.

Den gemensamma nämnaren för de två uppdragen är den reform som genomfördes 2011 då lagen 2010:879 om allmännyttiga kommunala bostadsbolag, AKBL, trädde i kraft och som medförde förändringar i 12 kap jordabalken (Hyreslagen).

Boverket har ett regeringsuppdrag

Boverket har ett regeringsuppdrag att följa upp tillämpningen av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag samt de förändringar i hyreslagen respektive hyresförhandlingslagen som trädde i kraft den 1 januari 2011.

Boverket har även genom 4 § förordning (2011:1159) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i uppdrag att följa de allmännyttiga och kommunala bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden och de förändrade förutsättningarna för bostadsaktiebolagen när det gäller konkurrens, valfrihet, segregation samt modernisering och underhåll av beståndet.

Rapporten är en samredovisning av de två uppdragen

Boverkets rapport innehåller en samredovisning av de båda uppdragen. Den är därför uppdelad i två delar: Del I avser de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen. Del II avser hyreslagstiftningen.

Boverket konstaterar i sin rapport att de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen är affärsmässiga och har ökat sina intäkter sedan lagen kom 2011.

Skillnaden mellan de allmännyttiga bolagens och de större privata bolagens ekonomiska ställning har inte förändrats drastiskt. De privata bolagen har behållit sin intäktsnivå och lägre kostnad jämfört med de allmännyttiga bolagen.

De allmännyttiga bolagens andel minskar

De allmännyttiga bolagens andel av den svenska hyresrättsmarknaden minskar och de större privata bolagens andel ökar. Men om man tittar på absoluta tal så ökade allmännyttans bestånd mellan 2014 och 2015.

Reformen 2011 innebar också att de privata fastighetsägarna inte längre var underordnade den hyresnormerande roll allmännyttan dittills haft. Trots vissa farhågor om motsatsen har hyresförhandlingarna under åren efter 2011 slutat med måttliga eller till och med små hyreshöjningar.

Allmännyttans ställning vid hyresförhandlingar

Vad gäller allmännyttans ställning vid hyresförhandlingar så finns det tecken på att allmännyttan i viss utsträckning har behållit sin hyresnormerande roll. Detta på grund av att Hyresgästföreningen – åtminstone regionalt – verkar vilja förhandla hyrorna med allmännyttan först innan man gör det med de privata fastighetsägarna. Det finns dock ingen regel som förhindrar sådant agerande men det är en öppen fråga om det rimmar väl med intentionerna bakom reformen. Det mest intressanta är att företeelsen verkar var mer eller mindre påtaglig i olika delar av landet.

Rättstillämpningen av hyreslagstiftningen

Ett sätt att se om lagstiftningen från 2011 har inneburit problem är att se om många fler fall går till hyresnämnderna. I flertalet av de olika ärendekategorierna visar rapporten inga dramatiska ökningar av antalet fall som gått till hyresnämnden under åren 2009 – 2015. Men under nämnda år ökade två måltyper påtagligt jämfört med tidigare år. Det rör sig dels om ärenden rörande besittningsskydd som stigit något samt om ärenden rörande hyresförhandlingslagen.

Genom 2011 års reform gjordes inga materiella förändringar i hyreslagstiftningen, utöver att allmännyttans hyresnormerande roll togs bort, när det gäller att fastställa hur hyran för en lägenhet ska bestämmas. Tidigare gällde i princip att begreppet "ort" i lagstiftningen var det samma som kommun. Det innebar att en prövningslägenhet i princip bara jämfördes med jämförelselägenheter i samma kommun. Efter en dom i Svea hovrätt 2015 fick ortsbegreppet slutligen en ny innebörd och betyder inte kommun utan ska ges en vidare tolkning.

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter