Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Fyra sätt att minska VVC-förlusterna

7 juni 2017
Gamla rör med trasig isolering
Verkligheten är inte som på ritbordet, vad kostar förlusterna? Det var en av frågorna som Roland Jonsson, WSP, lyfte under sitt föredrag på Energi & Miljödagen. Foto: Roland Jonsson
I jakten på att minska energianvändningen i byggnader har intresset för att minimera förlusterna från varmvattencirkulationen, VVC, ökat. På Energi & Miljödagen presenterades fyra olika lösningar.

Temat var VVC på Energi och Miljötekniska föreningens Energi & Miljödag som hölls i Stockholm i mitten av maj. Under dagen presenterades bland annat ett praktikfall där varmvattencirkulationen tidstyrs i ett flerbostadshus.

– Det går att spara energi utan investering genom att tidstyra VVC:n, berättade Hans Severinson, deltidspensionär med många års erfarenhet som bland annat VVS-konsult.

Redan för några år sedan konstaterade han att VVC-förlusterna i den fastighet där han bor i Skarpnäck i Stockholm, var betydande. Föreningen hade då gjort en rad energisparåtgärder i byggnaden, som bland annat injustering och byte av radiatorventiler. Hans Severinson ville dock se om det gick att göra något mer utan investering. Eftersom de hade en ny fjärrvärmecentral med webbgränssnitt på styrningen var förutsättningarna för att installera tidstyrning av VVC-pumpen goda.

Vi tjänar 435 kilowattimmar per lägenhet och år. Det låter inte så mycket, men sett över hela huset är det försvarbart.
Hans Severinson

Efter godkännande från de boende infördes därför tidstyrningen i byggnaden, som är från 1989 och totalt består av 30 lägenheter. Ganska direkt kom klagomål från ett par morgonpigga hyresgäster som fick duscha i kallt vatten, vilket gjorde att starttiden justerades något. Efter detta har det dock inte kommit några klagomål, menar Hans Severinson, och nu har det gått två och ett halvt år sedan installationen gjordes.

Vad är då resultatet av tidstyrningen där VVC-pumpen varje natt stängs av i 7,5 timmar?

– Vi tjänar 435 kilowattimmar per lägenhet och år. Det låter inte så mycket, men sett över hela huset är det försvarbart. Av den totala fjärrvärmeanvändningen är besparingen fem procent och energibehovet för varmvatten har minskat med cirka 15 procent.

VVC med rör-i-rör är en enkel lösning

Roland Jonsson, energikonsult på WSP och tidigare energichef på HSB Riksförbund, berättade om en annan VVC-lösning på seminariet. VVC med rör-i-rör, där ett plaströr dras in i varmvattenröret. Då leds varmvattenreturen genom plaströret istället för i en separat VVC-ledning.

Det är en enkel teknik som inte krånglar, menar Roland Jonsson. Han är fascinerad över att det inte installeras mer än det gör då det innebär en vinst för både rörmokare och fastighetsägare. För samma pris får rörmokaren installera färre rör och energianvändningen blir lägre.

– Ta bort VVC-röret och lägg det i varmvattenröret, då kan energikostnaden minska till en tredjedel, sa Roland Jonsson.

3eflow löser energislöseriet genom att tömma rören

Det sista föredraget på Energi & Miljödagen höll Erik Abbing från Piteå. Han har under de senaste åtta åren utvecklat en ny produkt för tappvarmvatten som kallas 3eflow. Han vill lösa energislöseriet genom att tömma rören.

– Om du har ett tomt rör så har du inga energiförluster. Så enkel är principen, berättade Erik Abbing.

Han förklarade att när någon öppnar kranen fylls ledningen med tio meter i sekunden, sen töms den igen. Det innebär att rören står tomma 99 procent av tiden. I och med att rören töms minimeras risken för legionella och ungefär 40 procent av alla vattenskador försvinner.

Om du har ett tomt rör så har du inga energiförluster. Så enkel är principen.
Erik Abbing

Enligt Erik Abbing går det att spara ungefär 50 procent, fördelat på tre saker.

– Vi har VVC förluster på mellan 5-10 kilowattimmar per kvadratmeter och år, kWh/m2, år. Vi har samma storlek på besparing på stilleståndsförluster. Sen har vi 1-2 kWh/m2, år på att vi kan sänka temperaturen på den kvarvarande VVC som blir kvar i garageplan.

Produkten har idag installerats i flera byggnader både utomlands och i Sverige. Den första prototypen installerades för tre år sedan och för ett år sedan gjordes en större installation i Piteå. Just nu byggs kvarteret Neptun upp i Västerås, där 3eflow kommer att användas.

– Där kommer vi att mäta och följa upp 3eflow tillsammans med bland annat Energimyndigheten, berättar Erik Abbing.



FAKTA De fyra lösningarna

Under Energi & Miljödagen med tema VVC presenterades bland annat:

  • ett praktikfall där varmvattencirkulationen tidstyrdes
  • erfarenheter av drift och installation av VVC med rör-i-rörtekniken
  • 3eflow som rationaliserar bort en stor del av VVC:n
  • Västeråsmodellen där man har en fjärrvärmeväxlare i trapphuset.
Hans Severinson
Hans Severinson, konsult
Roland Jonsson, WSP
Roland Jonsson, WSP
Erik Abbing
Erik Abbing, 3eflow
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter