Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Almedalen bjöd på jämlikhet och hållbarhet

7 juli 2017
macho-1-webb
På det välbesökta seminariet Lika barn leka sämst anordnat av Byggnads och Byggherrarna diskuterades jämställdhet och machokultur. Foto: Kajsa Hessel
Hållbarhet, träbyggande, förtätning och jämställdhet var ord som förekom flitigt på seminarierna inom byggsektorn på årets almedalsvecka.

Alla tjänar på att arbetsplatser och branscher är jämställda. Trots det brottas många branscher och arbetsplatser med bristande jämställdhet. I vissa fall är det machokultur med en grabbig attityd, i andra fall är det tvärtom. Byggnads och Byggcheferna driver sedan 2015 kampanjen Stoppa machokulturen. Under ett välfyllt seminarium på årets almedalsvecka lyftes frågan "Vad kan branscher med ojämn könsfördelning lära av varandra?"

– En jämlik och jämställd arbetsplats är en bättre arbetsplats, men det är också en överlevnadsfråga för hela byggbranschen för att vi ska attrahera nya och få folk att söka sig till oss och för att behålla de som är i branschen. Machokulturen bidrar till ett ökat risktagande, då det anses vara omanligt att vara försiktig, sa Ola Olsson, chef organisationsenheten på Byggnads.

Kortspel visar rätt

Ett sätt att närma sig detta är att se hur vi beter oss mot varandra, hur vi pratar med varandra. I många fall är man inte medveten om hur mottagaren uppfattar jargongen. För detta ändamål har Byggnads tagit fram ett kortspel där man övar på olika citat som är hämtade från branschen och kan få gula eller röda kort, som i en fotbollsmatch. Gult ger en varning och rött en utvisning.

kort

– Det blir väldigt påtagligt hur du beter dig och diskussionen blir väldigt intressant. Det positiva är att efter att man på byggarbetsplatser har spelat spelet så lever det kvar ganska länge och påverkar kulturen, sa Ola Olsson.

Kjol till byggnadsarbetarna

Även i fotbollsvärlden lever machokulturen. Peter Svensson har arbetat mycket med uppförandekoder inom svensk elitfotboll.

– Vi behöver fylla Byggnads med stolthet och huskurage. Vi behöver bygga en kultur som öppnar upp för sårbarhet. Varför inte ge alla på byggarbetsplatsen en kjol, föreslog Peter Svensson.

Noll genusteori

En som befunnit sig i machovärlden är Niklas Jansson, som började sin yrkesbana som byggnadsarbetare men som nu arbetar inom sjukvården.

– Jag är en av de sju procenten som bytte bana och blev sjuksköterska. Jag var ett antal år i byggbranschen och det blir väldigt instängt i en byggbarack med bara karlar. På de byggarbetsplatser jag var på fanns det ingen genusteori alls. Jag trivdes inte, det var hårda tag. Nu är det ju inte något paradis inom sjukvården heller, då även det är en homogen arbetsplats. Jag var på praktik där det var 99 procent kvinnor och det var lika otäckt som jag kan tänka mig att det är för en ensam kvinna på bygget. Nu jobbar jag på en avdelning med fler män, det känns tryggt.

Viktigt med män i vården

Från regeringen sida har man genom åren arbetat en hel del med att få kvinnor att välja mansdominerade jobb vilket inte har varit någon större framgång.

asa-regner Åsa Regnér. Foto: Kristian Pohl

– Jag tycker även att det är viktigt att män konkurrerar om framtidsjobben inom sjukvården. Om det är något vi vet om framtiden så är det att vi behöver en utbyggd äldrevård. Att detta inte görs kan bero på dagens villkor så som löner och arbetstider. Att verkligen genomföra detta kräver både en maktförskjutning och en resursförskjutning. Där är vi inte riktigt än, sa Åsa Regnér, Jämställdhetsminister (S).

I höstens avsnitt av Svensk Byggtjänst podcast Snåret tar man upp frågan hur det står till med jämställdheten i samhällsbyggnadsbranschen. Avsnittet finns här intill att lyssna på den 24 augusti.

Är det möjligt att bygga helt nya städer?

Enligt Boverket behövs mer än 700 000 bostäder byggas fram till 2025. Men trots rekordhög byggtakt når antalet påbörjade nybyggnationer inte upp till Boverkets behovsanalys. Därför behövs nytänkande för att lösa bostadskrisen. En del i detta kan vara förtätning vid noder i kollektivtrafiken. En annan är utbyggnad av spårbunden trafik, som kan öka attraktionsvärdet på platser som i dag upplevs som otillgängliga.

Olika lösningar för olika städer

– Vi måste prata om hur vi bygger framtidens hållbara samhälle. Sverige är ett stort land, vi behöver olika lösningar för olika städer. Jag tror på nya städer och helt nya platser, inledde Emma Hult, Bostadspolitisk talesperson för Miljöpartiet, seminariet "Hur kan infrastruktursatsningar fungera som en motor för bostadsbyggande?"

emmahult Emma Hult. Foto: Miljöpartiet

På frågan från Lars Redtzer, ansvarig för infrastruktur på Sveriges Byggindustrier, om vad hon förväntar sig av Trafikverket och deras nya åtagande att ha med sig bostadsaspekten när man arrangerar åtgärdsplaneringen. Att man har med sig den aspekten och värderar bostadsbyggandet som en del i att skapa det långsiktigt hållbara samhället, svarade Emma Hult:

– Det finns en nödvändighet att redan i infrastrukturdiskussionen ha med bostad från början. Min förhoppning är att man ska ha med det och planera utifrån det. Nu börjar vi prata om att människor inte ska resa med bil till jobbet utan att vi ska resa kollektivt. Att det ska behöva komma till 2017 för att det ska vara en naturlig del av diskussionen är intressant.
Jag kommer att vara nöjd när vi har lösningar som gör att människor inte behöver ta bilen till jobbet. När man planerar utefter att det inte behöver vara det naturliga valet i det nya vi bygger.

Provocerande grönt

Nancy Mattsson, chef och projektutvecklare förvärv JM, gick hårt åt planerna på att bygga nya städer.

– Jag blir förbannad när jag ställer mig på taket av Kista Torn i Stockholm och det är provocerande grönt. Samtidigt som vi ska lägga ner enorma investeringar på infrastruktur så står det där en tunnelbana under jord som man skulle kunna sätta igång. Låt tågen stanna där, låt oss bygga bostäder. I dag är det enklare att bygga på våra redan verksamma områden, som också behövs i städerna, än att faktiskt bygga i grön mark. Det blir inte lättare att bygga på ny mark. Vi måste förtäta, vi måste minska arbetsmarknadsregionen, det är därför man flyttar till städer. Vi behöver förtäta de befintliga städerna, inte bygga nytt.

Ska vi bygga i trä eller i betong?

Frågan diskuterades utifrån en studie om olika stommars utsläpp av klimatgaser.
Under Almedalsveckan 2016 höll Veidekke ett seminarium där en ny studie visade att så mycket som 80 procent av koldioxidutsläppen kan ske under byggprocessen och inte under förvaltningsskedet.

I år redovisades som en följd av det en delrapport i ämnet av Sveriges Byggindustrier, KTH, Svenska Miljöinstitutet(IVL) och bland annat Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA).
I studien ingår fem, i övrigt lika, flerbostadshus där stommarna antingen utgjorts av en ny miljövänlig betong eller i massivt trä.

Liten skillnad

En fråga som inte gav ett självklart svar. En slutsats i delrapporteringen, där slutrapport väntas våren 2018, är dock att trä har en något lägre utsläppsfaktor än betong, men att skillnaderna är små.

susanne-rudenstam Susanne Rudenstam. Foto: Anders Roth

– Vi ser det positivt att träindustrin är en blåslampa på betongindustrin. Ju bättre betong desto bättre trähus, sa Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.

Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong höll med och menade att konkurrens stimulerar och driver på.
– Vi arbetar hela tiden med att utveckla våra betongrecept för att minska vår del av utsläppen. Vi fokuserar på att vara långsiktigt hållbara.

Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter