Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Lagarna som trädde i kraft efter nyår

11 januari 2017
riksdagen-ingemar-edfalk-webb
Ett stort antal lagar och förordningar som berör samhällsbyggnadssektorn har tillkommit eller ändrats efter årsskiftet.
Nytt år betyder nya lagar. Upphandling, nystartsjobb och ett kritiserat anställningsstöd är några av de områden där regelförändringar trätt i kraft efter årsskiftet.

Ett bra sätt att inleda 2017 kan vara att sätta sig in i vilka större lagförändringar som började gälla den 1 januari. Inom samhällsbyggnadssektorn är det en hel del.

Till de mest omdiskuterade förändringarna hör regelverket för upphandling. De nya lagarna genomför tre EU-direktiv och ersätter lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Det införs också en lag om upphandling av bygg- och tjänstekoncessioner.

Det nya regelverket innehåller en hel del nyheter
Olof Johnson

Flitig debatt

Det nya regelverket har debatterats flitigt av bland annat Sveriges Byggindustrier, med chefsjurist Olof Johnson i spetsen. Han tycker förändringarna i stora delar är bra.

olof-j-webb Olof Johnson. Foto: Sveriges Byggindustrier.

– Till exempel är det positivt att det införs ökade möjligheter till förhandling, uppdelning av kontrakt, maximala omsättningskrav, ökade möjligheter att ifrågasätta onormalt låga anbud och utesluta oseriösa leverantörer, säger Olof Johnson.

Kan förbättra konkurrens

Han tror att det nya regelverket kan leda till bättre konkurrens och större möjligheter för små och medelstora företag att lämna anbud på offentliga kontrakt. Några omedelbart drastiska omställningar ser han dock inte.

– ­Det är lite för tidigt att säga vilken konkret betydelse det får både för upphandlare och entreprenörer. I praktiken kommer det kanske inte bli så enormt stora förändringar även om det nya regelverket innehåller en hel del nyheter.

Ett exempel han nämner är att tidsfristerna för annonsering av en upphandling generellt förkortas.

– De kortare tiderna påverkar naturligtvis anbudsräkningen och det är något man måste fundera över i båda ändar av en upphandling.

Fler förändringar

Det är inte bara för upphandling som det finns nyheter. För den som tänkt anställa inom ramen för nystartsjobb har det också skett förändringar. Bland annat har den längsta stödtiden för anställningen förkortats. Den nya gränsen går vid två år.

För nystartsjobben införs dessutom en ersättningstrappa som innebär att ersättningsnivån för den som ska anställas i huvudsak utgår ifrån hur länge personen varit arbetslös.

Förändringarna innebär också en subvention på 2,5 gånger arbetsgivaravgiften vid anställning av nyanlända. Samtidigt införs krav på att nystartsjobben ska ge lön och förmåner som motsvarar kollektivavtal i branschen.

Man riskerar att locka in unga företagare i skuldfällor som de inte har en möjlighet att överblicka
Annika Fritsch

Kritiserat stöd

En annan ändring som rör arbetsmarknaden handlar om införandet av det så kallade Växa-stödet. Kortfattat innebär stödet att enskilda firmor ska uppmuntras att anställa genom tillfälliga lättnader av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt.

annika-web-ny Annika Fritsch. Foto: Företagarna.

Det har dock funnits kritik. Organisationen Företagarna går så långt att de varnar för att använda Växa-stödet.

– Det är ofta oerfarna förstagångsföretagare som startar i formen av enskild firma. Genom det här stödet lockar man dem till att anställa, vilket samtidigt innebär att företagaren blir personligt ansvarig för alla åtaganden och risker det innebär att anställa, säger Annika Fritsch som är skatteexpert på Företagarna.

Hon befarar att man riskerar att locka in unga företagare i skuldfällor som de inte har en möjlighet att överblicka. Företag som anställer bör i stället vara i form av aktiebolag där ansvaret är begränsat.

 

FAKTA 12 förändringar att ha koll på
  • Nystartsjobben. Längsta stödtiden förkortas till två år, ny trappa för ersättningsnivån och krav på lön samt anställningsförmåner likvärdiga med gällande kollektivavtal. Träder i kraft den 1 februari.
  • Nytt regelverk om upphandling. Innehåller nya bestämmelser om bygg- och tjänstekoncessioner, ökade möjligheter till uppdelning av kontrakt, större möjligheter att ifrågasätta onormalt låga anbud.
  • Ändrade regler på elskatteområdet. Det ska nu endast finnas en energiskattesats på el och lägre skattenivåer uppnås genom avdrag eller återbetalning. För att uppfylla EU-rätt införs regler om offentliggörande av uppgifter som rör företag som får statligt stöd.
  • "REP-avdraget". RUT-avdraget utvidgas till att omfatta reparation och underhåll av vitvaror så som tvättmaskin, kyl, frys och spis.
  • Växa-stödet. Ett tillfälligt stöd riktat till enskilda firmor med lättnader av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt för den som anställer.
  • Hållbarhetsrapportering. Obligatoriskt krav på så kallad hållbarhetsrapportering för vissa företag.
  • Nya regler om diskriminering. Tydligare och utökade krav på arbetsgivare och utbildningssamordnare att systematiskt motverka olika typer av diskriminering.
  • F-gaserna. Den svenska förordningen om fluorerade växthusgaser (f-gaser) och ozonnedbrytande ämnen ersätts med två nya förordningar som anpassats efter en ny EU-förordning.
  • Skadestånd för konkurrensöverträdelser. Ny lag med regler om skadestånd gällande förbud mot konkurrensbegränsande samarbete som exempelvis karteller och missbruk av dominerande ställning.
  • Yrkeshögskolan. Bland annat nya krav på att utbildningssamordnare ska ha rätt kompetens, samt att även andra statliga myndigheter än universitet och högskolor ska få bedriva utbildningen.
  • Lagändringar för energitorv. Innebär bland annat att torvlagen upphävs och att energitorv regleras på samma sätt som odlingstorv.
  • Stärkt skydd för visselblåsare. Förstärkning av det skydd som redan finns för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter