Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Kritik mot farthinder för cyklister

12 april 2017
cyklist-i-goteborg
En av rapportens slutsatser är att det med stor sannolikhet inte är farthindren i sig som gör att cyklisterna sänker sina hastigheter, utan andra saker runt omkring. Foto: Håkan Bewert
I en rapport om farthinder för cyklister i Göteborg kritiseras användningen av taktila farthinder. Enligt slutsatserna finns det inget samband mellan hastigheten hos cyklisterna och farthindren.

Företaget Koucky & Partners har gjort rapporten, som undersöker hur farthinder på cykelvägar påverkar cyklisterna. De har därför mätt hastigheten som cyklisterna har hållit före och vid farthindren samt vid liknande cykelvägar utan farthinder. Slutsatsen är att det är sällan som farthindren själva påverkar den minskade hastigheten.

Två typer av farthinder

På de cykelvägarna som undersökts i Göteborg används två typer av taktila farthinder. Dels är det rumble strips, även kallat för bullerremsor, vilket är flera vita markeringslinjer som ligger på tvären över cykelvägen.

Den andra typen är gatstensrader, vilket består av en eller flera rader av gatsten som lagts ner i asfalten.

Intervju med cyklister

För att ta reda på hur cyklisterna upplevde att köra över farthindren genomfördes 33 intervjuer med personer som precis cyklat över rumble strips eller farthinder av gatsten.

Resultatet visar att 64 procent märkte att de körde över ett hinder och 36 procent gjorde det inte. Men bara 21 procent svarade att de fick dem att sänka farten. Det finns dock skillnader, beroende på vad för farthinder som passerades.

18 procent av de som passerade rumble strips uppger att de sänkte farten, jämfört med 27 procent för farthinder av gatsten.

Liten effekt på hastigheten

På tre olika platser med farthinder på cykelvägen, har företaget undersökt hastigheterna hos cyklisterna. Det har gjorts en bit innan de nådde fram till farthindret och sedan vid själva farthindret.

I tabellen nedan kan man se vad resultatet av mätningen blev samt hur mycket hastigheten sänktes. Mätplats 1A, 2A och 3A har farthinder i form av rumble strips eller gatsten. 1B, 2B och 3B är cykelvägar med liknande förutsättningar men utan farthinder.

Plats Innan Vid Förändring
Mätplats 1A 22,5 km/h 19,2 km/h -15 %
Mätplats 1B 20,4 km/h 16,4 km/h -20 %
Mätplats 2A 19,3 km/h 18,8 km/h -3 %
Mätplats 2B 14.8 km/h 16,1 km/h +8,7 %
Mätplats 3A 15,0 km/h 15,9 km/h +6 %
Mätplats 3B 19,1 km/h 18,0 km/h -5,8 %

Slutsatsen från resultaten är enligt rapporten att det inte primärt är farthindren som gjort att hastigheten hos cyklisterna har sänkts utan snarare andra hinder som har uppstått. Det är bland annat fotgängare och dålig sikt som varit en mer viktig faktor.

Oklar strategi med farthinder

Baserat på hastighetsmätningarna så menar författaren till rapporten att det inte finns något samband mellan farthindren och cyklisternas hastighet.

De taktila farthinder som studerats är placerade på cykelvägar i Göteborg. Enligt rapporten finns det i nuläget ingen strategi för var farthindren ska placeras eller hur effekterna av dessa följs upp.

Då farthindren inte heller verkar bidra till kraftigt minskad hastighet är studiens förslag att sluta använda taktila farthinder på det sätt som det görs idag i Göteborg, då man inte vet effekten av farthindren idag.

Istället rekommenderar rapportförfattaren att fler tester görs, då farthinder kan flyttas, för att kunna se om de påverkar cyklisternas hastighet.

FAKTA Så gjordes testerna

Projektet gjordes med tre olika metoder. Platsen för studien var i Göteborg.

De utförde hastighetsmätningar vid tre mätplatser med taktila farthinder och vid tre jämförbara referensplatser utan farthinder.

I projektet genomförde de också intervjuer med cyklister som passerat taktila farthinder. 33 intervjuer gjordes vid fyra ställen i Göteborg.

Dessutom genomfördes en intervju med trafikplanerare i Göteborgs stad.

Källa: Taktila farthinder för cyklister
Fördjupningsmaterial
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter