Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Fosfordamm visar på önskad effekt

8 september 2016
fosfordamm4.foto.perwedholm
Provtagning av vattnet nedström hästhagarna i Karlslund i Örebro har visat på extremt höga halter av fosfor. För att råda bot på detta har kommunen anlagt en helt ny fosfordamm strax nedanför hagarna. Foto: Per Wedholm
1/3
fosfordam3
Den totala kostnaden för att anlägga dammen blev 580 000 kronor exklusive planteringar och rastplatser. Foto: Per Wedholm
2/3
Fosfordamm
Schaktmassorna från projektet, om 2 700 kubikmeter lera, användes till att göra två ängskullar bredvid Karlslunds arena (fotbollsplaner). Foto: Per Wedholm
3/3
För att förbättra vattenkvalitén i Svartån har Örebro kommun anlagt en ny typ av fosfordamm. Tester visar redan nu att halterna minskat med 50 procent.

I Örebro län bedöms cirka 20 procent av sjöarna och vattendragen vara påverkade av övergödningsproblem. Bland de mest påverkade områdena är Täljeåns avrinningsområde och vissa delar av Svartån. Det är Svartåns vatten som används till dricksvatten för de flesta i Örebro.

Fosfordammen är den första av sitt slag i Örebro län
Per Wedholm, Örebro kommun

Väster om stan finns en ridanläggning med 70 hästar där hästhagarna ligger endast 100 meter från Svartån. Provtagning av vattnet nedström hästhagarna har visat på extremt höga halter av fosfor och för att minska på fosforbelastningen på ån anlade Örebro kommun hösten 2015 en fosfordamm strax nedströms hagarna.

– Dammen är utformad som en traditionell fosfordam men har en ny lösning i form av ett kalkfilter som ökar kapaciteten, den första av sitt slag i Örebro län, berättar Per Wedholm, kommunekolog på Örebro kommun.

Redan nu kan man se nytta med dammen, berättar Per Wedholm.

webb.per-wedholm-photo-sussie-flink Per Wedholm, kommunekolog på Örebro kommun. Foto: Sussie Flink

– Vi kan se förbättringar redan nu men det är lite för tidigt att säga. De första vattenprovtagningarna visade att kalkfiltret i sig tar bort lite drygt 50 procent av fosforn. Hur mycket hela anläggningen tar vet vi inte riktigt än men målet är cirka 70-80 procent av fosforn.

När planerar ni att göra uppföljande mätningar?
– Vi har ett uppföljande provtagningsprogram med vattenprover vid inlopp och utlopp. Prover kommer att tas vid 11 tillfällen under året. Vi har även sedimentplattor som mäter hur mycket material som sedimenterar.

Reningsprocess i tre steg

Anläggningen är konstruerad så att alla diken och dräneringar som avvattnar hästhagarna slutar i dammen där reningsprocessen kan börja. Reningen består av tre steg som går till på följande vis:

  • Vattnet rinner först in i en djupare del som är cirka en meter djup där fosfor bundet till lerpartiklar sedimenterar.
  • Vattnet rinner vidare till en grund del där vattenväxter tar upp fosforn genom sina rötter.
  • Slutligen rinner vattnet genom ett 65 kubikmeter stort filter av hyttsand (främst kalciumoxid) som filtrerar och binder till sig fosforn.

Per Wedholm beräknar att dammen måste tömmas ungefär var sjunde till tionde år. Sedimenten grävs då ur med en långarmad grävmaskin och deponeras eller används i anläggningsarbeten. En körväg runt dammen gör att grävmaskinen enkelt kommer åt från alla håll.

– Hyttsanden gräver man också upp och använder som gödsel på åkermark och därefter fyller man på med nytt material, berättar Per Wedholm.

En rofylld och renande plats

I nuläget är det relativt snålt med växter i och omkring dammen men planen är att plantera vattenväxter och äng runt om. Man kommer även att sätta upp en rastplats med en bänk bredvid dammens utlopp.

– För att göra det säkert för människor och djur ska dammen ramas in med ett stängsel. Vi vill att dammen ska bli en trevlig och rofylld plats både för människor och biologisk mångfald, samtidigt som den hjälper oss att nå målet om en Svartå med bra vattenkvalitet.

FAKTA Om fosfordammen
  • Anlades med stöd av så kallat LOVA-bidrag (Lokala vattenvårdprojekt)
  • Regleras manuellt med ett bräddutlopp av trä
  • Renar vatten från ett avrinningsområde på 10 ha
  • Har en vattenareal på 2 110 m2
  • Schaktmassorna från dammen, 2 700 m3 lera, användes för att skapa två kullar med rastplatser i närheten. Något som  minskade anläggningskostnaderna med cirka 300 000 kronor.
  • Kostnad för projektet: 580 000 kronor exklusive planteringar och rastplatser.

 

 

Källa: Örebro kommun
Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter
;