Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Låtsasmiljö ska rädda utrotningshotade insekter

30 juni 2016
Nicklas Jansson och Therese Aremyr
Nicklas Jansson forskare på Linköpings Universitet och Therese Aremyr ekolog på Örebro kommun i en av kommunens mulmboxar. Foto: Micaela Nordberg
1/4
mulmboxar.5
I Örebro har man placerat ut totalt tio boxar på olika platser runt om i staden. Varje box är på en kubikmeter och rymmer cirka 60 liter. Foto: Micaela Nordberg
2/4
mulmboxar2
Varje box har en skylt med information om projektet. Foto: Micaela Nordberg
3/4
skalbaggar
Från vänster; läderbagge, brun guldbagge och ädelguldbagge. – Läderbaggen och hålträdsklokryparen är ovanliga och skyddade i hela EU så de är ju extra kul om vi kan gynna, säger Nicklas Jansson.
4/4
Utrotningshotade insekter ska i ett nytt projekt räddas genom mulmboxar. I Örebro kommun, en av sex kommuner i projektet, har man placerat ut totalt tio boxar.

Det är ont om gamla träd i våra skogar idag, framför allt ekar och andra grova lövträd. I våra stads- och tätortsmiljöer finns det dock desto fler men de är hotade av exploateringar och att avverkas på grund av säkerhetsaspekter. Dessa gamla träd är viktiga för många fåglar, fladdermöss och insekter.

När dessa träd åldras blir de ihåliga och får ett innanmäte av så kallad "mulm" – en slags kompost som är en blandning av vedlevande svampar, gnagmjöl efter skalbaggars gnagande, rester från fågelbon, fladdermöss och insekter. I mulmen lever insekternas larver och andra småkryp och då det råder brist på dessa livsmiljöer är flera av dessa utrotningshotade.

Lyckat försök med alternativ miljö

För 14 år sedan började Nicklas Jansson, forskare kring ädellövträdens insektsliv på Linköpings Universitet, tillverka mulmholkar efter en idé från Windsor Castle i England. Holkarna som tillverkades av ekved fylldes med ekspån, eklöv och vatten och sattes upp på trädens stammar. De visade sig fungera mycket bra som alternativ miljö för många av de hotade skalbaggarna och andra insekter.

– Holkarna används idag på många platser såsom kommunala parker, i naturreservat men också som viss kompensation när man tar bort värdefulla träd, som exempelvis alléträd. Viktigt att poängtera är att det bara är arterna som lever i håligheterna som gynnas. Arter som lever under barken eller av döda grenar måste gynnas på andra vis, säger Nicklas Jansson.

Utökar konceptet med boxar

Då holkarnas volym på cirka 60 liter är relativt liten i jämförelse med riktiga trädhåligheter har Nicklas Jansson tagit fram en ny modell som består av en större box på cirka 1 000 liter som kan placeras på marken. Den är också enklare att underhålla än holkarna eftersom de är monterade upp till fem meter upp i träden.

– Tanken är att löv och flis som produceras naturligt i dessa miljöer ska stoppas i boxarna för kompostering, säger Nicklas Jansson.

Sedan våren 2014 har 60 boxar placerats ut i totalt sex kommuner. Det man vill ha svar på är om det spelar någon roll var boxen står eller gör den nytta oavsett plats?

– Därför har vi bett kommunerna att placera ut boxarna i en gradient från städernas stadsparker till ytterområdenas friluftsskogar, säger Nicklas Jansson.

Så arbetar Örebro kommun

Örebro kommun har investerat i tio boxar som de under hösten 2014 placerade ut på olika platser i och omkring staden.

Enligt Therese Aremyr, ekolog på Örebro kommun, ligger projektet helt rätt i tiden då det kan finnas konflikter i stadsmiljön där man vill ha biologisk mångfald i form av bland annat gamla träd, samtidigt som träden inte får utgöra en säkerhetsrisk. Ofta går träden att säkra genom beskärningar men ibland måste de tas ner.

– Skulle man kunna skapa bra livsmiljöer för några av de arter som bor i träden genom artificiella miljöer i form av mulmboxar, samtidigt som vi slipper transportera bort löv och flis från områdena, vore det en utmärkt lösning, säger Therese Aremyr.

Genom projektet får vi även en inventering av vilka arter som finns i staden
Therese Aremyr, ekolog Örebro kommun

Genom projektet får de även en inventering av vilka arter som finns i staden och vad de har för krav.

– Något som kan hjälpa oss när vi ska planera för grönstruktur i staden, var ska vi satsa på gröna korridorer och vilka miljöer är viktiga att spara och ha kvar.

Det allmänna intresset för mulmboxarna i staden är stort, berättar Therese Aremyr.

– På varje box finns en informationsskylt där vi kort informerar om projektet. Dock så är det en del som ringt in till kommunen och efterfrågat mer information. De vill bland annat att vi ska skriva upp vilka kryp det är som bor i boxen. Så det tittar vi på om vi ska lägga till, säger hon.

Insekterna har flyttat in

Just nu är projektet för färskt för att utvärderas men enligt Nicklas Jansson går allt som planerat.

– Jag har besökt flera av kommunerna och i flera av boxarna har förmultningen börjat och insekterna har börjat flytta in. Den stora utvärderingen är tänkt att vara under 2020 och då hoppas vi att många arter hittat våra "hålträdssurrogat", säger Niklas Jansson.

 

FAKTA Om projektet

Projektet ingår i ett experiment som Lunds kommun genomför tillsammans med Linköpings Universitet och Sveriges Lantbruks Universitet SLU. Följande sex kommuner är med i projektet: Lund, Göteborg, Motala, Linköping, Örebro och Uppsala.

Projektet startade våren 2014 och ska utvärderas 2020.

FAKTA Tillverka en mulmbox

Boxarna är formade som en kub på cirka en kubikmeter och byggs av trä. De vilar på en sockel cirka 15 centimeter från markytan. I locket finns borrade hål i hörnen för att släppa in lite regnvatten. 

Boxarna fylls till 80 procent med en blandning av 50 procent löv, 50 procent lövflis från omgivningen samt ett tillskott av 25 liter vatten.

Lövflis
Innehållet i boxarna består av löv, lövflis och vatten. Foto: Micaela Nordberg
FAKTA Arter man hoppas ska trivas i boxen
  • Läderbagge
  • Brun guldbagge
  • Hålträdsklokrypare
  • Kamklobagge
  • Vedlevande blomflugor
  • Harkrankar

 

 

 

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter