Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Digital teknik ger billiga lekmiljöer snabbt

1 juni 2016
interaktiv lekplats snabbspåret
Lekmiljön "Snabbspåret" gick hem hos barnen. Miljön är platseffektiv och enkel att placera in i befintliga miljöer. Foto: Tobias Sterner
1/4
Interaktiv lekplats, tankaren
Tanka bilen nedanför kullen med hjälp av kottar, vatten och sand. Ljusdioder i bilen och vid tankstationen visar hur mycket bränsle som behövs. Foto: Tobias Sterner
2/4
interaktiv lekplats
Ytterligare en lekmiljö är tunneln. Foto: Tobias Sterner
3/4
lekplats_webb_08
Observationer visar att i lekmiljön "tankaren" leker många barn i upp till en timme. Foto: Tobias Sterner
4/4
I ett miljonprogram söder om Stockholm pågår just nu ett test av interaktiva lekmiljöer. Ett koncept som enkelt kan integreras in i nya som befintliga utemiljöer.

Tanka en bil med kottar, sand och vatten och följ med hjälp av färgade ljusdioder att bilen har tillräckligt med bränsle för att vara igång. Inne i bilen kan du se vilket bränsle som det börjar bli brist på, snabbt måste du fylla på så att inte bilen stannar.

Eller varför inte utmana kompisarna i snabbspåret där fem pinnar är utplacerade i en cirkel på exempelvis 20 kvadratmeter. Spelet startar och målet är att springa till den stolpe som lyser innan den släcks och trycka på en knapp för att en ny stolpe ska börja lysa.

Detta är två av fyra lekmiljöer i Vinnova-finansierade forskningsprojektet Digitala och fysiska lekmiljöer som syftar till att göra utomhuslekmiljöer mer inspirerande för barn och unga till en låg kostnad. Med detta hoppas man få dagens spelfrälsta barn till att bli mer aktiva utomhus.

– Konceptet är väldigt flexibelt och kan användas i den befintliga miljön på ett enkelt sätt. Vi försöker dra nytta av befintlig terräng och växtlighet då naturmaterial är bra att ha för att interagera med lekredskapen, berättar Eva-Lotta Sallnäs Pysander, projektkoordinator och docent i människa-datorinteraktion på Kungliga Tekniska Högskolan.

Flexibel lösning för nya som gamla miljöer

Lekkonceptet, som består av digitala element som integreras i lekplatsutrustning och den naturliga miljön, har installerats på försök i Vårby gård - ett miljonprogramsområde söder om Stockholm, som planeras att rustas upp inom en snar framtid. De interaktiva lekmiljöerna har placerats ut på tre olika ställen:

  • i ett område mellan husen som består av en gångväg med gräsytor på båda sidor
  • i anslutning till en traditionell lekplats
  • på en bostadsgård.

Jämfört med traditionella lekmiljöer där man samlar allt på en och samma plats tänker man här mer i lekmiljöer och lekstråk. Forskning visar att barn leker inte bara på en lekplats. De leker sig fram till skolan, runt kvarteret, bland träden eller vid buskarna.

Grundtanken med lekmiljöerna är därför att de i stort sett kan placeras vart som helst; på vägen till tvättstugan från lägenheten, precis utanför huset, uppför en kulle, i en befintlig lekpark eller på bostadsgården.

Viktigt att kostnaderna inte skenar iväg

En viktig fråga i projektet har varit att utrustningen inte får bli för kostsam och att det ska vara enkelt att komplettera befintliga miljöer och lekplatser med den nya tekniken. I Vårby gård tog det en dag att anlägga miljöerna.

De digitala delarna får heller inte kräva för mycket underhåll.

– Kostnaden för dessa lekkoncept är lägre än traditionella lösningar. Vår vision är att det ska vara tillräckligt billigt så att inte hyrorna ska behöva höjas samt passa bra på en bostadsgård utan att störa de boende.

Vår vision är att det ska vara tillräckligt billigt så att inte hyrorna ska behöva höjas men ge ett bra lekvärde för barnen
Eva-Lotta Sallnäs Pysander

Projektet som än så länge är i experimentfasen har utvärderats av både barn i området och inbjudna skolelever. Av de fyra lekmiljöerna så är det miljön "tankaren" och "snabbspåret" som gått hem bäst hos barnen.

– Vi har en miljö som vi kallar "tunneln" som flera av barnen tyckte var lite svår. Vi tror det beror på att tajmingen av den interaktiva delen inte var helt rätt. Så den ska vi justera för att kunna testa på nytt.

Vad händer härnäst?

I nästa steg kommer lekkonceptet att finslipas och göras så robust att det kan installeras permanent på skolgårdar, nybyggda bostadsgårdar och vid renovering av bostadsgårdar i miljonprogramsområden.

– Kunskapen som genereras i projektet kommer också att kommuniceras på olika sätt så att entreprenörer och beställare av lekmiljöer kan inspireras när man planerar lekmiljöer i framtiden.



FAKTA Om projektet

Projektet Digitala och Fysiska Lekmiljöer är finansierat av Vinnova, UDI och Hållbar stad. Partner i projektet är Huddinge kommun, HAGS, NCC, Urbio, HIQ, KTH, SLU och UU. Projektet pågår mellan 2014-2016.

Eva-Lotta Sallnäs Pysander
Eva-Lotta Sallnäs Pysander, projektkoordinator och docent i människa-datorinteraktion på Kungliga Tekniska Högskolan. Foto: Tobias Sterner
FAKTA Om tekniken

– I nuläget har vi inga konkreta siffror men vi vet att utrustningen inte kräver mycket energi. Jag brukar ta liknelsen med de boxar med knappar som man trycker på när man vill gå över gatan vid ett övergångsställen. De tål alla väder och temperaturer. De har sensorer som känner av ljudnivån utanför boxen och ljudnivån på ”övergångsticket” anpassas så att det fortfarande ska höras trots bilbuller, säger Eva-Lotta Sallnäs Pysander.

Fördjupningsmaterial
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter