Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Kommunen bytte ut alla sina trygghetslarm

27 januari 2016
trygghetslarm
De nya digitaliserade larmen kontrolleras nu automatiskt varannan minut och man kan se direkt vilken status det är på alla installerade larm. Foto: Tobias Sterner
Lidingö i Stockholm är en av de kommuner som byter ut sina analoga trygghetslarm mot en säkrare digital teknik. Detta efter att det uppmärksammats att det inte går att lita på att de analoga larmen via telenätet fungerar.

Socialstyrelsen har gjort en kartläggning som visar att det finns brister i funktionerna när de analoga larmen ska kommunicera i det digitala telenätet. Detta gäller alla typer av larm, inte bara trygghetslarm, utan även inbrottslarm, överfallslarm, brandlarm, temperatur- och flödeslarm.

Socialstyrelsen har därför uppmanat kommunerna att snabbare gå över till digitala larm. Lidingö kommun utanför Stockholm är en av de som håller på att byta ut kommunens samtliga 1 100 trygghetslarm.

En pilotinstallation testkördes

Agneta Aldor är projektledare för trygghetslarmen vid omsorgs- och socialförvaltningen i Lidingö och hon tycker att arbetet gått över förväntan.

– Jag har hela tiden trott att vi skulle få problem med exempelvis täckningen eller andra tekniska problem i början, men det har vi inte haft. Det har fungerat oväntat bra, måste jag säga.

Än så länge har man bytt ut 800 av larmen och i mars ska alla 1 100 vara utbytta. Först byttes ett 50-tal larm ut i våras i en pilotinstallation som testkördes under sommaren för att se att allt fungerade.

– När det gick bra, speedade vi upp tempot. Brukarna har varit nöjda och är glada att slippa ha larm via sin fasta telefon och därmed spara in en del pengar på telefonräkningen, säger Agneta Aldor. Det enda de varit lite missnöjda med är larmknapparna som de tyckt varit för stora och klumpiga. Just nu har vi inga alternativ, men vi har framfört synpunkterna till leverantörerna.

IT-kompetensen måste höjas

Projektledare Agneta Aldor ger tre tips till andra kommuner som funderar på att byta ut sina analoga larm:

  • Informera kunderna och personalen i god tid om vad bytet till digitala larm innebär. Även handläggarna som fattar beslut bör informeras innan och under arbetets gång.
  • Se över organisationen som hanterar larmen. Man måste ofta höja IT-kompetensen i arbetsgruppen eftersom det nya systemet ställer högre krav.
  • Titta igenom arbetsprocessen som den är idag, till exempel hur flödet ser ut, eftersom detta kommer att förändras. Nödvändigt för att sedan kunna jämföra.

Inte gått att kontrollera om larmet fungerat

I Lidingö har det varit självklart att det behövs ett teknikskifte eftersom de analoga larmen och det digitaliserade nätet inte fungerar ihop. Även om man inte har märkt av några problem med de analoga larmen.

– Problemet är ju att det inte finns någon uppföljningsmöjlighet. Om en brukare säger att denne larmat men att inte någon hörde av sig, gick det ju inte att kontrollera vad som hänt. Det är en brist med de analoga larmen. Ord har stått mot ord.

De digitaliserade larmen kontrolleras nu automatiskt varannan minut och man kan därmed se direkt vilken status det är på alla installerade larm. Och sen kan man ha kontinuerlig uppföljning hela dygnet.

– Jag kan gå in just nu och se om det finns problem med något av larmen, det är en stor trygghet att ha den överblicken. Vi kan också se hur allvarligt ett fel är, om det är något vi måste åtgärda direkt eller om det kan vänta.

 



FAKTA Fördelar med digitala trygghetslarm:
  • Hög tillförlitlighet - systemet väljer operatör med bäst täckning för att säkert nå fram.
  • Frekvent funktionsövervakning – systemet självtestar flera gånger per timme.
  • Klarar strömavbrott – trygghetslarmens batteri gör att larmet kan vara utan ström i över två dygn.
Källa: Lidingö kommun
larm2
Agneta Aldor är projektledare för trygghetslarmen vid omsorgs- och socialförvaltningen i Lidingö. Foto: Lidingö kommun
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter