Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Miljonförlikning om enstegstätade fasader

18 augusti 2016
enstegstätad fasad
Sveriges Tekniska forskningsinstitut, SP, har tagit fram ett antal rapporter som påvisat risker med enstegstätade fasader. Här en bild från en av de fältstudier som SP genomfört. FOTO:SP
Myresjöhus och de fuktdrabbade husägarna har förlikats om ersättningar för miljoner. Men fortfarande finns hård kritik mot domen som lett fram till överenskommelsen.

Sista kapitlet i turerna kring Myresjöhus håller nu på att skrivas. Efter att Högsta domstolen tidigare kommit fram till att företaget agerat vårdslöst när de byggt med enstegstätade fasader har husköparna kunnat begära ersättning. Domslutet resulterade nyligen i en förlikning.

Det var strax innan sommaren som Myresjöhus och de fuktdrabbade husägarna sammanträdde. Parterna kunde då nå en överenskommelse där kunderna ska kompenseras för skadorna i sina hus.

Två valmöjligheter

Villaägarna har två alternativ, enligt förlikningen. Den första valmöjligheten är att företaget åtgärdar husen genom att byta ut fasaden mot en ny tvåstegstätad fasad. Även fuktutredning, besiktningar och viss ekonomisk kompensation ingår.

I det andra alternativet kan kunderna välja att helt och hållet ersättas ekonomiskt för skadorna. Beloppet ska då motsvara kostnaderna för utbyte av fuktskadat material samt byte av hela den enstegstätade putsfasaden.

Cecilia Tisell är vikarierande konsumentombudsman, hon kallar uppgörelsen en framgångssaga för husägarna.

Cecilia Tisell Cecilia Tisell, vikarierande KO. Foto: Oyvind Lund

– Både villaägarna och Myresjöhus är nöjda med uppgörelsen och kan nu äntligen lägga tvisten bakom sig, säger hon.

Oklar summa

Exakt hur mycket företaget kommer att få betala är oklart men enligt Konsumentverket kostar det mellan 300 000 och 500 000 kronor per villa att byta fasaderna. Sammanlagt kan notan därmed landa på en bra bit över tio miljoner för de 32 husen.

Pär Krohn är jurist på den koncern där Myresjöhus ingår. Han tycker det är bra att företaget nu kan gå vidare efter tvisten men är fortfarande kritisk till hur Högsta domstolen resonerat.

Troligt att det kommer att bli en större försiktighet inför att använda nya lösningar
Pär Krohn

– ­Det handlar om en konstruktion som var typgodkänd av myndighet men domen är formulerad så att det inte tillmäts något värde. Det är anmärkningsvärt att man därmed överlåter till entreprenören att göra om undersökningar och kontrollera lösningar som redan godkänts, säger Pär Krohn.

Inga generella förändringar

Förutom att företaget slutat använda enstegstätade fasader har inga generella förändringar skett i arbetssätt eller rutiner, uppger Pär Krohn.

– Däremot är det troligt att det kommer att bli en större försiktighet inför att använda nya lösningar i större omfattning.

Det har gått över 13 år sedan husen i Svedala byggdes. Den första domen kom 2011.

SUMMERING Följetongen Myresjöhus
  • 1999-2003: Myresjöhus bygger hus i Svedala med enstegstätade fasader där putsen ligger direkt på isoleringen och utan luftspalt.
  • 2010: Fastighetsägarna stämmer företaget eftersom det visat sig att fasaderna är känsliga för till exempel slagregn och drabbats av fuktskador i flera fall.
  • 2011: Tingsrätten ger husköparna rätt och bolaget döms att ersätta merparten husägare. Domen överklagas till hovrätten.
  • Januari 2013: Hovrätten beslutar att de drygt 30 småhusägare som begärt skadestånd från Myresjöhus inte ska få några pengar. Huvudorsaken är att entreprenaden utförts på ett sätt som motsvarar fackmässig standard vid den tid då husen byggdes.
  • Februari 2013: Konsumentombudsmannen meddelar att han ställer upp med advokathjälp för att de drabbade villaägarna ska kunna driva målet vidare till Högsta domstolen.
  • Mars 2015: Högsta domstolen slår fast att användningen av enstegstätade fasader i nybyggda småhus innebär att entreprenaden är felaktig.
  • Januari 2016: Högsta domstolen gör bedömningen att Myresjöhus handlat vårdslöst genom att inte ha vidtagit lämpliga åtgärder för att förvissa sig om fasadkonstruktionens hållbarhet. Antingen måste företaget därför åtgärda de skadade fasaderna eller ersätta fastighetsägarna för vad reparationerna kommer att kosta.
Källa: Sveriges domstolar/Arkiv
Fördjupningsmaterial
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter