Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Europeisk utblick av skolmiljöer

7 oktober 2015
I Boverkets rapport "Barns och ungas utemiljö" får man del av hur man i Norden, England och Frankrike jobbar med planering av förskole- och skolmiljöer. Foto: Mostphotos
I Danmark har man anlagt takterrasser på förskolor och i Norge har en kommun valt att presentera riktlinjer för utemiljö för barn som en del av planförslaget. Det visar en ny rapport från Boverket om barn och ungas utemiljö.

I Sverige ser vi en stark inflyttning av barnfamiljer till våra städer samtidigt som allt fler barnfamiljer som redan bor i städerna väljer att stanna kvar. I en stor del av världen har detta varit ett faktum sedan en lång tid tillbaka men inte i vår del av världen och inte i de nordiska länderna. Hur jobbar andra länder och vad kan vi lära oss av varandra?

I Boverkets senaste rapport "Barn och ungas utemiljö - en europeisk utblick" kan man ta del vilka regelverk som hanterar utemiljöer för barn och unga samt vilka nationella, regionala eller lokala riktlinjer för skolgård och gårdar för förskolor som finns i de studerade länderna.

Flyttat upp utemiljön

I Danmark har man anlagt takterrasser på flera förskolor och skolor som ett komplement till det begränsade markutrymmet.

Ett exempel är Dampreren, en förskola i fem våningar på Vesterbro i centrala Köpenhamn. Antalet barn är cirka 140 stycken fördelade på åtta avdelningar. Här finns en mycket liten utemiljö för förskolan i markplan men tre takterrasser som omfattar sammanlagt 500 kvadratmeter.

En barnvänlig planeringsstrategi

Ett exempel i Norge är kommunen Sortland i Nordnorge som presenterar riktlinjer för lekplatser och utemiljö för barn som en del av planförslaget för kommunen under åren 2013-2025.

I Lahtis, Finlands åttonde största stad, vill man göra barnen delaktiga i stadsplaneringen genom att engagera dem i en kontinuerlig stadsplaneringsprocess. Målsättningen för den återkopplande stadsplaneprocessen är "building knowledge as a community".

Komplicerat i England och Frankrike

I England är skolsystemet uppsplittrat på staten, kommunen och privata aktörer och skolmiljöerna ser därför ofta väldigt olika ut. Det finns heller inte några regler gällande utemiljöer vilket gör situationen ännu mer komplicerad.

I Frankrike är många skolgårdar täckta av asfalt. Ibland finns ingen växtlighet, ibland består växtligheten av några höga träd och ibland finns inga lekredskap på skolgårdarna. En studie på de franska skolgårdarna visar att lekredskap på skolgården är viktiga för hur barnen upplever dem. När barn kan rikta sin uppmärksamhet mot lekredskap och kanalisera sitt aktivitetsbehov i en bestämd aktivitet blir de lugnare, oavsett storlek på skolgården.

Bakgrund till behovet av en rapport

Konflikten mellan barns behov av en bra skolgård för sina rastaktiviteter och tät stadsbebyggelse blir alltmer uppenbar i det pågående stadsbyggandet, som ibland inte lämnar någon plats för barn i utemiljön.

Avgränsning är viktig och nödvändig, för speciellt små barn.
Hanne Wilhjelm, forskare

Avgränsning är viktig och nödvändig, för speciellt små barn, menar den danska forskaren Hanne Wilhjelm. Dock handlar det inte bara om avgränsning av att antal kvadratmeter reserverad mark utan också om markens kvalitet och därför hur man räknar kvadratmeter.

Ett exempel från Köpenhamn visade att trots att förskolans utemiljö var betydande arealmässigt sett så användes den del som låg på Damperens takterrasser i mycket mindre utsträckning än den lilla markytan som också tillhörde förskolans utemiljö och som hade en mycket bättre kvalitet.

I Nice i Frankrike pågår en stadsomvandling som har haft stor betydelse för barns tillgänglighet till staden. I parkområdet Promenade de Paillon har man avgränsat och skapat flera stora lekplatser. Man har därmed visat att man vill dela den offentliga miljön i staden med barnen.



FAKTA Om studien

Rapporten "Barns och ungas utemiljö – en europeisk utblick" är en fördjupningsstudie inom ramen för regeringsuppdraget om barns och ungas utemiljö. I arbetet med vägledning och allmänna råd uppstod behovet att jämföra Sverige med andra länder. Det behövdes en kartläggning om hur situationen och utvecklingen av barns och ungas utemiljö ser ut i vår europeiska omvärld.

Syftet med rapporten är att bidra med ett kunskaps- och diskussionsunderlag till det fortsatta arbetet med barns och ungas utemiljöer i Sverige.

Mest lästa artiklar
Debatt i fokus
Populära expertsvar
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter
;