Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Utvärdering av gröna lätta väggar och tak

5 mars 2015
Provvägg på SP i Borås. Foto: Eva Sikander, SP
I SPs rapport ”Gröna klimatskal” redovisas hur lätta konstruktioner fungerar tillsammans med gröna ytor på väggar och tak.

Intresset för att bygga och förvalta byggnader som har gröna ytor på tak och väggar blir allt större. Skälen är många, bland annat:

  • minskar toppbelastningen på dagvattennätet i samband med störtregn
  • den biologiska mångfalden i städer ökar
  • gatuklimatet kan påverkas av ändrade ljud-, vind- och temperaturförhållanden
  • miljöcertifieringssystem, som LEED och BREEAM, ger poäng för gröna ytor.

Kunskapsbehov

Det ökande intresset medför att behovet av kunskap ökar om hur de gröna klimatskalen inverkar på bland annat:

  • fukt- och temperaturförhållanden i konstruktioner
  • energianvändning för byggnaden.

I Sverige har vi en byggtradition med att bygga lätta konstruktioner och i trä. Huvuddelen av SPs rapport ”Gröna klimatskal” belyser hur gröna ytor på väggar och tak kan appliceras på lätta konstruktioner. De har även försökt identifiera vilka gynnsamma effekter som kan uppnås av detta respektive eventuella utmaningar och svårigheter.

Lätta konstruktioner

SP har byggt upp en provvägg på en av deras byggnader i Borås. Väggen består av 4 kassetter med planteringshål där gröna växter planterats. På samma byggnad finns även referensytor utan gröna växter. Under ett års tid har fältmätningar gjorts på den gröna väggen och på referensdel avseende fukt och temperatur. Simuleringar har gjorts på både lätta vägg- och takkonstruktioner.

Inga direkta energivinster

Studien visar bland annat att den gröna väggen har en tydligt temperaturutjämnande effekt på konstruktionens yttre del som till stor del beror på den termiska massan hos växtsubstratet i väggmodulerna. Det innebär att den gröna väggen kan vara varmare under vissa perioder och kallare under andra jämfört med en referensvägg utan grön fasad. Detta i sin tur påverkar även den relativa fuktigheten så att den blir högre under vissa perioder (exempelvis under perioder då växtsubstratet lagrar kyla från kalla nätter) och lägre under andra perioder (exempelvis då växtsubstratet lagrar värme från varma och soliga dagar).

Det går inte att påvisa någon positiv effekt på värmeflödet genom ett välisolerat klimatskal i en lågenergibyggnad som inte är försedd med kyla. För en byggnad i ett varmare klimat än Sverige, med mindre mängd värmeisolering och som är försedd med kyla, kan energianvändningen minska om ett grönt klimatskal används.

Tung stomme

Det finns i dag en hel del erfarenheter av att bygga gröna ytor på tunga oventilerade konstruktioner. Sådana erfarenheter har SP sammanställt som en kortare vägledning sist i rapporten ”Gröna klimatskal”. Dessa erfarenheter kan du läsa om i artikeln ”Erfarenheter av gröna tak på tung stomme”.

SPs rapport "Gröna klimatskal". Foto: Eva Sikander
FAKTA C/O city

De två studierna som redovisas i rapporten ”Gröna klimatskal” ingår som en del i projektet C/O city, som har till syfte att lyfta fram värdet av naturen i staden. De ekologiska, sociala och ekonomiska värdena beaktas. Målet med C/O city är att ta fram verktyg och metoder för kvantifiering, värdering och synliggörande av ekosystemtjänster. C/O City finansieras bland annat av Vinnova (UDI) och projektleds av Stockholm Stad.

Fördjupningsmaterial
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Fler nyheter