Feedback
Varan har lagts till i varukorgen

Svårt att få lågenergihus lönsamma

18 juni 2015
Det går inte att räkna hem merkostnaden för lägre energianvändning i flerbostadshuset och småhuset som Boverket studerat, men det går i kontorshuset. Illustration: Agilis
Boverkets utvärdering av lågenergibyggnader visar att det är svårt att få dem lönsamma. I endast en av tre studerade byggnader finansieras den högre investeringskostnaden av lägre driftkostnader för energi.

Förra veckan redovisade Boverket och Energimyndigheten sitt regeringsuppdrag om att utvärdera befintliga och nya lågenergibyggnader.

– Resultatet av utvärderingen styrker uppfattningen vi haft tidigare, det går att bygga lågenergibyggnader men det är svårt att få det lönsamt, menar Stefan Norrman på Boverket som varit med i projektgruppen.

Lönsamt endast i kontorsbyggnaden

I fallstudien har tre lågenergibyggnader med fjärrvärme som uppvärmningsform valts ut. Ett småhus, ett flerbostadshus och en kontorsbyggnad. För respektive byggnad bedöms den ökade investeringskostnaden vara:

  • 140 000 kronor för småhuset
  • 2,3 miljoner kronor för flerbostadshuset
  • 2,9 miljoner för kontorshuset.

Dessa kostnader har jämförts med det uppskattade värdet av minskade energikostnader under driftsfasen. Resultatet visar att det, ur ett livscykelperspektiv, går att finansiera den ökade investeringskostnaden med lägre driftkostnader, i kontorsbyggnaden. Men inte i småhuset och flerbostadshuset.

Fyra teoretiska byggnader kompletterar

Boverket valde ut 29 lågenergibyggnader till utvärderingen men hann endast utvärdera tre av dem fullt ut. Något Stefan Norrman anser vara olyckligt.

– Eftersom det är lite magert med endast tre byggnader i utvärderingen tog vi med fyra teoretiska exempelbyggnader för att få mer substans, säger han.

Utfallet i dessa exempelbyggnader varierar också. Det är endast en av byggnaderna, ett flerbostadshus med fjärrvärme, som får en lägre livscykelkostnad. De övriga byggnaderna, två småhus som värms upp med elvärme respektive fjärrvärme och ett elvärmt flerbostadshus, får en högre livscykelkostnad.

Oklart om egenskapskraven påverkas negativt

I uppdraget ingick det även att utvärdera om de tekniska egenskapskraven, som exempelvis luftkvalitet, termisk komfort och ljusmiljö, påverkas negativt i lågenergibyggnader.

En enkätundersökning som besvarats av de boende/användarna i 27 lågenergibyggnader visar både positiva och negativa iakttagelser. En brist som lyfts upp är att det under sommartid kan bli för varmt inomhus och på vintern för kallt. Men det går inte att dra slutsatsen att det bara är kopplat till lågenergibyggnader.

– Tanken var att vi skulle kunna redovisa andra brister, värdera dessa och ha det med i kostnadskalkylen. Men det blev för svårt att göra det på den korta tiden vi hade för uppdraget, berättar Stefan Norrman.

Han hoppas därför att Boverket ska få ett nytt uppdrag från regeringen så att de kan fullfölja utvärderingen.

FAKTA Mer om uppdraget

I regeringsuppdraget ingick det att ta fram och tillämpa en metod för att, på ett enhetligt sätt, följa upp och utvärdera befintliga, nybyggda och renoverade lågenergibyggnader.

Metoden innehåller följande moment:

  1. En lågenergibyggnad identifieras och väljs ut (nollalternativ).
  2. Mätdata och data om byggnaden samlas in.
  3. Lågenergibyggnaden förändras teoretiskt till BBR19-nivå sett ur energisynpunkt (förändringsalternativet).
  4. Utvärdering av skillnaden mellan lågenergibyggnaden och den teoretiska BBR19-byggnaden görs.

I uppdraget skulle myndigheterna även redogöra för hur andra nordiska länder arbetar med nära-nollenergibyggnader. Detta arbete redovisas dock i Boverkets regeringsuppdrag om att föreslå energikrav för nära-nollenergibyggnader. Se separat artikel om detta nedan.

Fördjupningsmaterial
Mest lästa artiklar
Mest sedda inslag
Debatt i fokus
Andra bevakar
Bevaka ämne
Populära expertsvar
Fler nyheter